Utskrivet 2018-12-11

Till navigering

Bedömningsskala

[Bedömning enligt NEWS]

NEWS-bedömningarna följer patientens dynamiska vårdförlopp med tätare bedömningar när patienten försämras och glesare bedömningar när patienten förbättras. Ett bedömningsintervall gäller alltså endast fram till nästa NEWS-bedömning som då avgör tid till ny bedömning.

Parametrarna poängbedöms från 0-3 poäng utifrån svårighetsgraden i avvikelsen från skalans normalvärde och summeras till ett NEWS-värde (bild 1). De parametrar som bedöms i NEWS är:

  • Andningsfrekvens.
  • Syremättnad 1.
  • Syremättnad 2 endast efter ordination.
  • Tillförd syrgas.
  • Systoliskt blodtryck.
  • Pulsfrekvens (om patienten är telemetriövervakad ska hjärtfrekvens användas)
  • Medvetandegrad.
  • Temperatur.

Parametrarna är väl underbyggda där det visats att en försämring i dessa föregår kritisk sjukdom [16,20,39-41]. Läs mer om parametrar i texten Tillvägagångssätt.

Bild som visar NEWS-skala

Bild 1: National Early Warning Score (NEWS2). Klicka på bilden för att förstora.

Riskbedömning

De enskilda poängen i NEWS parametrar summeras ihop till ett NEWS-värde, vilket kan vara mellan 0 och 20. Den sammanlagda poängen utgör ett mått på risk för kritisk sjukdom som tydliggörs via den kliniska riskkategoriseringsskalan (bild 2).

Förutom NEWS värde kan även en enskild parameter som avviker kraftigt från det normala (3 poäng i en parameter) generera en högre risk. Det finns även andra faktorer förutom NEWS som kan påverka riskbedömningen. Exempel på detta kan vara hur stor syrgastillförseln är, smärtpåverkan, urinproduktion eller försämrat neurologiskt status. Observera att NEWS är ett hjälpmedel för riskbedömning, och inte en ersättning för kompetent klinisk bedömning.

Bild som visar riskkategorisering enligt NEWS
 
Bild 2: NEWS, Klinisk riskkategorisering vid kritisk sjukdom. Klicka på bilden för att förstora.
Revideringsdatum:
2018-10-24
Manusförfattare:
Martin Spångfors, intensivvårdssjuksköterska,VO Anestesi, OP, IVA Centralsjukhuset Kristianstad , doktorand vid Medicinska fakulteten Lunds universitet
Faktagranskare:
Andreas Hvarfner, Överläkare, Med Dr, Funktion Perioperativ Medicin och Intensivvård, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm
Therese Djärv, docent, specialistläkare i internmedicin och akutsjukvård, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Illustratör:

Originalbilder Royal College of Physicians (RCP). Översättning Martin Spångfors 2018. Publicerat enligt riktlinjer RCP.