Blodprov, venös provtagning

Provtagning för blododling

Tillvägagångssätt - vuxna

  1. Välj punktionsställe (perifer ven).
  2. Desinfektera punktionsstället, med klorhexidinsprit (5 mg/mL) eller motsvarande genom att gnida in huden med ordentligt genomblöt tork eller kompress under minst 5 sekunder. Huden ska vara fuktig i minst 30 sekunder innan den torkar. Vid för kort desinfektionstid kan blododlingen kontamineras med hudbakterier. Klorhexidinsprit har snabbare effekt på huden än alkohol utan klorhexidin. Vid överkänslighet mot klorhexidin används 70 % etanol alternativt cirka 60 % isopropylalkohol. 
  3. Berör inte den desinfekterade huden där venpunktion ska göras. Huden ska vara torr innan venpunktion görs.
  4. Desinfektera även membranet till blododlingsflaskorna under minst 5 sekunder.
  5. Låt desinfektionsmedlet torka.
  6. Alla flaskor tas därefter med fördel från samma stick (gäller vid perifert tagen odling). Användning av vingkanyl (butterfly) rekommenderas på grund av möjligheten att placera flaskan lägre än provtagningsstället. Detta medför att blodet lättare rinner ner i flaskan. 
  7. Avskilj den första portionen blod (3-5 mL) i ett vakuumrör med desinfekterad kork. Röret kasseras.
  8. Aerob flaska fylls före anaerob flaska. Rekommenderad turordning: 1 aerob, 2 anaerob, 3 aerob, 4 anaerob.
  9. Total blodvolym per odlingsomgång bör uppnå minst 40 mL (minst 10 mL/flaska).
  10. Transport till inkubator sker skyndsamt. Inkubation ska helst påbörjas inom 2 timmar efter provtagning. I väntan på inkubation ska flaskorna förvaras i rumstemperatur. 

Läs mer om rekommenderade metoder utgivna av föreningen för klinisk mikrobiologi [8].

Provtagning genom perifer venkateter (PVK) kan ske i samband med att PVK sätts.

Provtagning genom subkutan venport görs endast i undantagsfall på grund av risk för kontamination. Om provtagning sker på detta sätt ska det tydligt anges på remissen. Läs mer i Vårdhandbokens texter om subkutan venport

Se även lokala provtagningsanvisningar.

Här finns regionala tillägg

Tillvägagångssätt - barn

  1. Välj punktionsställe (perifer ven).
  2. Desinfektera punktionsstället med klorhexidinsprit (5 mg/mL) genom att gnida in huden med ordentligt genomblöt tork eller kompress under minst 5 sekunder. Huden ska vara fuktig i minst 30 sekunder innan den torkar. Vid för kort desinfektionstid kan blododlingen kontamineras med hudbakterier. Klorhexidinsprit har snabbare effekt på huden än alkohol utan klorhexidin. Vid överkänslighet mot klorhexidin används 70 % etanol alternativt cirka 60 % isopropanol.
  • Spädbarn och fullgångna nyfödda barn - använd lätt fuktad tork med klorhexidinsprit för huddesinfektion. Rekommenderad ingnidningstid är 20-30 sekunder.
  • För tidigt födda barn - använd klorhexidinlösning 0,1 %. Rekommenderad ingnidningstid är 20-30 sekunder.

3. Berör inte den desinfekterade huden där venpunktion ska göras. Huden ska vara torr innan venpunktion görs.

4. Desinfektera även membranet till blododlingsflaskan/flaskorna under minst 5 sekunder.

5. Låt desinfektionsmedlet torka.

6. För rekommenderad blodvolym, antal flaskor och avskiljning av första blodportionen, var god se tabell 1 nedan. Vid odling i mer än en flaska tas alla flaskor med fördel från ett och samma stick (gäller vid perifert tagen odling). Aerob flaska fylls före anaerob flaska. För beräkning av rekommenderad blodvolym, var god se tabell 2 nedan.

7. Transport till inkubator sker skyndsamt. Inkubation ska helst påbörjas inom 2 timmar efter provtagning. I väntan på inkubation ska flaskorna förvaras i rumstemperatur.

Provtagning genom perifer venkateter (PVK) kan ske i samband med att PVK sätts.

På barn under neonatalperioden kan blododling via navelkateter vara nödvändig om perifer provtagning ej är möjlig. I dessa fall aspireras blod med steril spruta och inokuleras, efter byte till ren kanyl, till odlingsflaskan. Ange tydligt på remissen varifrån odlingen tagits. Man bör dock vara medveten om den ökade risken för kontamination som föreligger vid odling från kvarliggande kateter jämfört med perifert stick. Läs mer i Vårdhandbokens texter om subkutan venport.

Se även lokala provtagningsanvisningar.

Rekommenderad blodvolym för blododling, barn

Tabell 1.

* Observera att den pediatriska flaskan (barnflaska) är en aerob odlingsflaska. Vid misstanke om växt av anaeroba bakterier bör komplettering med eller fördelning i anaerob vuxenflaska övervägas.

Vikt (kg) ≤1 2 3 5 10 15 20 25 30 40 50

Rekommenderad blodvolym  för blododling (mL)

(0,5-) 1

1-2 2-3 3-5 5-10 10-15 15-20 20-25 25-30 30-35 35-40

Rekommenderad flasktyp: 

Pf = pediatrisk flaska* (barnflaska)

Ae = aerob flaska

An = Anaerob flaska

Pf Pf Pf Pf Ae x 1 Ae x 1-2 alt. Ae + An Ae + An Ae x 1-2 + An Ae x 2 + An Ae x 2 + An x 2 Ae x 2 + An x 2

Anaeroba infektioner hos barn

Exempel på anaeroba infektioner hos barn är bukinfektion, abscesser, Lemierres syndrom, protesendokardit, nekrotiserande enterokolit (NEC) eller misstänkt sepsis hos neonatala barn som erhållit profylaktiskt probiotika, nekrotiserande fasciit/cellulit.

Underlag för beräkning av rekommenderad blodvolym för blododling barn
Tabell 2.
Vikt (kg) ≤1 2 3 5 10 15 20 25 30 40 50
Blodvolym/kg (mL/kg) 85-100 85-100 80 80 80 80 80 80 80 80 70
Total blodvolym (mL) 85-100 170-200 240 400 800 1200 1600 2000 2400 3200 3500
1 % av total blodvolym (mL) 0,85-1,0 1,7-2,0 2,4 4 8 12 16 20 24 32 35
Andel rekommenderad blodvolym för odling av total blodvolym (%) 0,5-1,2 0,5-1,2 0,8-1,25 0,8-1,25 0,6-1,25 0,8-1,25 0,9-1,25 1-1,25 1-1,25 0,9-1,1 1-1,1

Se även lokala provtagningsanvisningar.

Här finns regionala tillägg

Nedan kan du se bildspel om tillvägagångssätt vid provtagning för blododling.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan