Tillvägagångssätt
- Eftersom blodtrycket kan stiga vid samtal ska mätningen utföras under total tystnad [4,15].
- Börja med att mäta ett palpatoriskt blodtryck (se nedan) för att inte missa ett "silent gap", se förklaring under rubriken Möjliga felkällor vid blodtrycksmätning [3].
- Ta därefter ett auskultatoriskt blodtryck (se nedan).
- Vid första mättillället ska blodtrycket alltid mätas i båda armarna. Om patienten är äldre än 70 år, har diabetes, neurodegenerativ sjukdom eller medicinerar för högt blodtryck bör även stående blodtryck och puls mätas efter 1 respektive 3 minuter. Om det systoliska blodtryck faller med minst 20 mmHg eller det diastoliska trycket faller med minst 10 mmHg efter 3 minuter i stående anses detta vara patologiskt [4-6].
- Vid lika tryck i båda armarna (<10 mmHg skillnad) bör höger arm användas vid fortsatta kontroller. Vid >10mmHg skillnad i blodtryck mellan de båda armarna görs upprepade mätningar för att bekräfta detta. Därefter ska mätningarna alltid göras i armen med högst blodtryck. Om skillnaden mellan armarna är >20 mmHg kan detta tyda på bakomliggande arterioskleros eller förändringar i aortabågen och dess avgångar. Ytterligare utredning av bakomliggande orsak kan då övervägas [4-6,8,16].
- Vid långvarig avstasning av blodflödet kan venstas uppkomma. Detta innebär att armen blir överfylld med blod, artärflödet minskar och pulsslagen blir svaga och svåra att avlyssna. Det är därför viktigt att vänta en minut mellan upprepade mätningar. Pumpa inte heller in ny luft i manschetten efter att luften börjat släppas ut. Töm gärna venstasen genom att lyfta upp armen en stund [3].
- Vid blodtrycksmätning på mottagning görs tre mätningar och medelvärdet av de två sista mätningarna noteras i journalen [4,5].
- Dokumentera datum, klockslag, patientens läge, arm och manschettbredd i journalen [3,4,6].
Gör så här vid palpatorisk mätning
- Placera blodtrycksmanschetten stadigt men inte för hårt kring överarmen (ett finger ska med lätthet kunna placeras mellan manschett och hud).
- Palpera pulsen i a.radialis (på tumsidan i handleden) eller a.brachialis (på lillfingersidan i armvecket).
- Pumpa upp manschetten tills pulsen upphör att kännas och 30 mmHg till. Släpp sedan ut trycket med 2-3 mmHg/sekund. Vid det manschettryck då pulsen återkommer är värdet för det systoliska blodtrycket [3].
Den palpatoriska metoden är mycket bra vid akuta tillstånd då man förutom ett snabbt mätt blodtryck även får en känsla för patientens tillstånd genom att känna pulsens fyllnad och hudens temperatur. Endast det systoliska blodtrycket erhålls med denna metod.
En snabbare metod är att uppskatta det systoliska blodtrycket genom att känna på pulsen, pumpa upp manschetten, notera när pulsen försvinner och sedan släppa ut luften direkt. Denna metod kan användas när även ett auskultatoriskt blodtryck ska mätas direkt efter och man bara vill försäkra sig om att inte missa "silent gap".
Gör så här vid auskultatorisk mätning
Auskultatorisk mätning sker efter den palpatoriska mätningen.
-
- Palpera ut a.brachialis och lägg stetoskopet där pulsen kändes. Det är bra om man redan känt ut den vid den palpatoriska mätningen.
- Pumpa upp manschetten till 30 mmHg över det palpatoriska blodtrycksvärdet.
- Släpp därefter ut trycket med 2-3 mmHg/sekund. Hos patienter med långsam puls (<60 slag/min) kan man riskera att registrera felaktiga blodtrycksvärden om trycket i manschetten släpps ut för snabbt. De första pulsslag som hörs (även om det är svagt) är det systoliska blodtrycksvärdet. Ljuden ändrar karaktär och upphör så småningom, vilket är det diastoliska blodtrycksvärdet [3,6,9].
Ortostatisk hypotension
Ortostatiskt blodtryck definieras utifrån att det systoliska blodtrycket faller med minst 20 mmHg, eller att det diastoliska trycket faller med minst 10 mmHg efter att en person reser sig upp och därefter står still i 3 minuter [17-20].
Ortostatiskt prov
Metoderna för ortostatiskt blodtycksprov är varierande. Den mest använda är att puls och blodtryck mäts när patienten ligger ner efter att ha vilat minst 5 minuter. Därefter får patienten resa sig upp och mätningen upprepas omedelbart efter uppresning.
Vid de tillfällen där patienten inte kan stå upp/resa sig upprepas mätningarna i sittande ställning. Därefter görs ny mätning efter 1 minut samt efter 3 minuter stående.
Hos vissa patienter kan man dock se en långsam sänkning av blodtrycket. Därför kan ytterligare kontroller efter 5 och till och med 10 minuter vara till hjälp för att diagnosticera ortostatiskt blodtryck. Patienten ska stå helt stilla när testet genomförs. Armen ska hänga avslappnad rakt ner och blodtrycksmanschetten placerad i höjd med mitten av sternum.
Ur patientsäkerhetssynpunkt kan det vara bra att vara två personer som övervakar patienten samt ha en brits nära till hands vid utförandet av provet för att minska risken att patienten skadar sig vid eventuellt blodtrycksfall [5,18-20].
Rengöring av blodtrycksmanschett och stetoskop
Blodtrycksmanschett och stetoskop ska rengöras enligt tillverkarens anvisningar. Verksamheten ska definiera hur regelbunden rengöring av utrustning som delas mellan patienter/vårdtagare ska utföras. Vid eventuell förorening av kroppsvätskor gäller som alltid punktdesinfektion enligt lokal rutin.