Översikt

En CVK är en kärlkateter där kateterspetsen ligger i en central ven nära hjärtat, vanligtvis vena cava superior. CVK introducerades i rutinsjukvården i slutet av 1960-talet [1,2] och har sedan dess genomgått utveckling avseende material och utformning. Det finns idag flera olika typer av CVK som är avsedda för kort-, intermediär- eller långtidsbruk. En CVK kan ha en eller flera lumen. Ett beslut om inläggning av en CVK ska alltid övervägas noggrant för respektive patient, då användandet av kärlkateter är associerat med risk för komplikationer. Val av modell bör basera sig på indikationen för CVK och om möjligt på patientens egna önskemål. Läs mer om komplikationer i texten Komplikationer.

Riktlinjerna i Vårdhandboken omfattar hantering av CVK hos vuxna individer. De omfattar inte handhavande av central dialyskateter, perifert inlagd central venkateter (PICC), subkutan venport eller CVK hos barn.

Endast läkare eller sjuksköterska som är väl förtrogna med hur en CVK ska hanteras får handha eller avlägsna en CVK.

All dokumentation avseende CVK ska enligt patientdatalagen dokumenteras och signeras i patientjournalen av den läkare eller sjuksköterska som utfört handlingen. Dokumentationen bör innehålla information om

• information till patienten
• indikation för CVK
• typ av CVK
• inläggningstidpunkt
• inläggningsteknik
• lokalisation
• omläggning av insticksställe
• insticksställets utseende
• eventuella komplikationer, åtgärder och resultat
• tidpunkt för borttagande av CVK

Intravasala katetrar ska vara märkta så att tvekan inte kan uppstå beträffande deras ändamål. Läs mer om detta i SOSFS 1988:25. Länk finns under Regelverk.

För att undvika smittspridning vid genomspolning av katetersystemet, med natriumklorid 9 mg/ml, ska i första hand endosbehållare eller förfyllda sprutor användas.

Indikationer

En CVK kan användas då

• lämpliga perifera venvägar är obefintliga eller förbrukade

eller vid behov av

• långvarig infusionsbehandling
• infusion av kärlretande lösningar
• central ventrycksmätning
• snabba och stora infusioner eller transfusioner

Kärl

Tillgängliga vener för inläggning av CVK är

• vena subclavia
• vena jugularis externa
• vena jugularis interna
• vena basilika
• vena cephalica
• vena femoralis

Personalundervisning och kvalitetskontroll

Det har visat sig att om personal som handhar CVK har teoretisk och praktisk kunskap om hur CVK bör hanteras minskar risken för infektionsrelaterade komplikationer. Utifrån verksamhetens behov bör personal som vårdar patienter med venös infart erbjudas undervisning inom området [3-6]. Kvalitetskontroll avseende antalet kateterrelaterade komplikationer samt trender, kunskapsnivå hos personal och personalens följsamhet till aktuella riktlinjer bör även ske [3,4,6].

Dokumentation

Enligt patientdatalagen SFS 2008:355 ska en patientjournal innehålla "de uppgifter som behövs för en god och säker vård". Vad gäller centralvenösa infarter kan detta innebära till exempel:

• information till patienten
• typ av central venös infart
• indikation för central venös infart
• inläggningstidpunkt och inläggningsteknik
• lokalisation
• omläggning av insticksställe
• insticksställets utseende
• eventuella komplikationer (inklusive åtgärder och resultat) av inläggning, handhavande och borttagning
• patientens subjektivt upplevda besvär
• tidpunkt och anledning för borttagande av central venös infart

Intravasala katetrar ska vara märkta så att tvekan inte kan uppstå beträffande deras ändamål.