Förbered dig genom att läsa på om den aktuella behandlingen och de enskilda preparaten som ingår i den, innan du ger behandling.

Ge patienten kontinuerlig information, handledning och stöd så att hen på bästa sätt kan klara av att hantera sin behandling. Samtalet kan exempelvis omfatta biverkningar, hur behandlingen går till och speciella förhållningsorder under behandlingen. Sträva efter att skapa en lugn och avspänd miljö. Lyssna på patientens behov och arbeta utifrån det.

Dokumentera i patientens journal vilken behandling som planeras och vilken information patienten har fått.

Kontroller före administrering

  1. Finns premedicinering ordinerad?
  2. Är ordinationen rimlig? Finns uppgifter om patientens längd, vikt och kroppsyta för bedömning av rimlig dos?
  3. Är ordinationen signerad av läkare?
  4. Mår patienten bra?
  5. Finns aktuella blodprovssvar?
  6. Stämmer patientidentitet med uppgifter i cytostatikaordinationen?
  7. Är iordningställda läkemedel enligt ordination och märkta med patientidentitet?
  8. Har patienten fått information om aktuell behandling och eventuella biverkningar samt uppmanats att omedelbart säga till om smärta eller obehag uppstår vid administrering?

Cytostatikabehandling i hemmet

Om patienten vistas hemma under pågående behandling eller mellan behandlingarna måste patienten, närstående och berörd personal få tillämplig information om läkemedlets effekter och risker exempelvis vid kräkningar och spill på toaletten.

Det är viktigt att det i kommunernas verksamhet utformas tydliga hanterings- och skyddsföreskrifter. För dem som inte förstår svenska tillräckligt, ska skyddsföreskrifter dessutom finnas på ett språk som hen förstår. Lokala/regionala variationer förekommer, liksom variationer mellan olika vårdformer.

Använd färdigberedda blandningar, transporterade i skyddande förpackning från apoteket, för behandlingar i hemmet.

Tabletter får inte krossas. Behöver detta göras, kontakta apoteket för att diskutera alternativ beredningsform.

Här finns regionala tillägg

Administrering

Cytostatika kan administreras på många olika sätt. Lokala anvisningar behövs för de olika administreringssätten. 

Skyddsutrustning

  • Använd skyddsrock med hel front och lång ärm med mudd. Om skyddsrocken saknar mudd, komplettera med lösa armskydd med mudd. Rocken är patientbunden.
  • Använda cytostatikagodkända nitrilhandskar enligt tidigare avsnitt om personlig skyddsutrustning.
  • Transport av cytostatikaberedningar ska göras i en säker behållare/korg med handtag så att inte någon kan komma till skada vid ett haveri.
  • Ögondusch ska finnas tillgänglig i omedelbar närhet.
  • Skyddsglasögon eller visir ska användas när risk för stänk föreligger.

Här finns regionala tillägg

Val av injektions- och infusionsställe

Referens [6] gäller för hela nedanstående stycke.

Val av intravenös infart ska ske med hänsyn till patientens tillstånd, men även utifrån läkemedlens egenskaper, exempelvis läkemedlens vävnadstoxicitet. En central infart bör övervägas om läkemedlet har hög vävnadstoxicitet.

Vid perifer venkateter (PVK), välj stora vener:

  • Undvik vener nära senor och leder, vener på hand- och fotryggen samt vener i strålbehandlat område eftersom skador på grund av extravasering blir mer svårbemästrade där.
  • Kontrollera att blodkärlet inte skadats och att backflöde finns.
  • Avstå från att sticka i en arm med lymfödem.
  • Fixera noga med förband.
  • Vid val av insticksställe, börja perifert på armen. Om blodkärlet blir perforerat kan det då finnas möjlighet att hitta ett insticksställe högre upp.
  • Punkterade blodkärl bör ha fått hämta sig 24 timmar innan ny punktion distalt om punktionsstället kan utföras.

 

Intravenös injektion och infusion

Nedan följer instruktioner i de vanligaste sätten att administrera cytostatika på.

Förberedelser

  1. Koppla en trevägskran till patientens intravenösa infart.
  2. Använd ett plastat absorberande underlägg mellan trevägskranen och patientens hud för att skydda mot eventuellt spill.
  3. Ett slutet system rekommenderas vid administrering av cytostatika.
  4. Kontrollera att infartsvägen fungerar innan behandlingen startar genom att injicera natriumklorid 9 mg/mL och sedan försiktigt aspirera, alternativt sänk infusionen, för att kontrollera backflödet.
  5. Om inget backflöde fås måste den centrala infarten röntgenkontrolleras alternativt måste PVK:n bytas om sådan används. 
  6. Efter avslutad injektion/infusion genomspolas kanylen med spoldroppet eller med natriumklorid 9 mg/mL.
  7. Allt material läggs i plastpåse vid administreringsplatsen och kasseras som farligt avfall.

Injektion

  1. Koppla ett spoldropp med natriumklorid 9 mg/mL eller annan infusionsvätska som anges för aktuellt preparat via trevägskranen.
  2. Kontrollera backflöde genom att sänka spoldroppet under infartsnivå alternativt aspirera lätt med en natriumklorid-spruta. Backflöde måste också kontrolleras vid upprepade tillfällen under behandlingen. Då sänks spoldroppet alternativt aspireras lätt med cytostatikasprutan. Detta är speciellt viktigt vid administrering i PVK.
  3. Fäst sprutan ordentligt, varefter ordinerad cytostatikados injiceras genom trevägskranen under pågående spoldropp.
  4. Kontrollera att infusionen inte stannar under tiden injektionen ges. Detta underlättas med hjälp av en backventil.

Avbryt genast om patienten upplever obehag eller får smärta vid injektionsstället. Kontakta läkare.

Infusion

  1. Koppla infusionssetet till trevägskranen. Kontrollera att kopplingen är tät.
  2. Kontrollera backflöde genom att sänka infusionspåsen, alternativt aspirera lätt med en natriumklorid-spruta.
  3. Starta infusionen.
  4. Inspektera infartsområdet ofta och regelbundet under behandlingstiden. Var uppmärksam på svullnad och smärta.

Avbryt genast om patienten upplever obehag eller får smärta vid infusionsstället. Kontakta läkare.

Infusionsaggregat ska inte kopplas ifrån påse/flaska efter infusion utan kasseras ihopkopplat.

Extravasering

Vid intravenös läkemedelsbehandling är läckage av cytostatika till omgivande vävnad (extravasering) en allvarlig komplikation som kan leda till lokal vävnadsdöd. Om en extravasering sker är det viktigt att vidta åtgärder enligt rutin. Det är också viktigt att ha en noggrann uppföljning.

Tecken på extravasering

  • Smärta, brännande känsla.
  • Svullnad.
  • Rodnad, missfärgning.
  • Uteblivet backflöde.

Åtgärder vid extravasering

  • Avbryt genast behandlingen.
  • Ta på cytostatikagodkänd skyddsutrustning.
  • Koppla loss infusion eller spruta.
  • Aspirera om möjligt 3-5 mL blod (eller så mycket som det går).
  • Ta bort eventuell perifer infart.
  • Är extravaserat område en extremitet, placera i högläge, i ett par dygn.
  • Undvik yttre tryck mot det extravaserade området för att minska skadans omfattning i vävnaden.
  • För att underlätta uppföljning, markera skadan med tuschpenna och fotografera om möjligt skadan.
  • Notera vilket läkemedel som extravaserat.
  • Uppskatta mängden extravaserat läkemedel.
  • Tillkalla ansvarig läkare.
  • Övergå till specifika åtgärder beroende på extravaserat läkemedel, till exempel om kyla eller värme ska användas på det skadade området.
  • Dokumentera händelsen i journalen.
  • Rekommendera vila i ett par dagar. 
  • Se till att patienten är smärtlindrad.
  • Gör noggrann uppföljning enligt ordination.
  • Ge skriftlig information till patienten med direktiv hur uppföljning ska ske.
  • Skriv avvikelserapport.

Fördjupad information kring extravasering finns även i EONS (European Oncology Nursing Society) Clinical Guidelines [6].
Vid extravasering av ett antracyklinpreparat som är mycket vävnadstoxiskt ska SaveneTM intravenöst ges enligt ordination. Se separata lokala/regionala riktlinjer.

Subkutan eller intramuskulär injektion

  • Använd skyddsrock med hel front och lång ärm med mudd.
  • Använd cytostatikagodkända nitrilhandskar.
  • Undvik att ta bort luft ur sprutan.
  • Koppla sprutan med luerlock-koppling till injektionsnålen.
  • Kontrollera att patientens identitet överensstämmer med märkningen på spruta och ordination.
  • Ge dosen på föreskriven tid enligt föreskrivet sätt. Dra inte ut kanylen helt direkt, utan först till hälften och vänta några sekunder. Dra därefter sakta ut nålen. Genom detta kan läckage av cytostatika till huden minskas.
  • Lägg cytostatikaavfallet och det plastade underlägget i avsedd påse.
  • Ta av handskarna och lägg dem i samma påse. Förslut noggrant. 
  • Ta av skyddsrocken.
  • Lägg avfallspåsen i cytostatikagodkänd behållare för farligt avfall.
  • Lägg använd spruta med kanyl i skärande/stickande i säkerhetsbänken.

Peroral behandling

  • Använd i första hand endossystem.
  • Cystostatikagodkända nitrilhandskar ska alltid användas vid kontakt med peroral cytostatika. Engångsked kan användas vid uttag ur burk.
  • Använd inte en förpackning där det finns synligt pulverdamm bland tabletterna.
  • Kapslar eller tabletter får inte delas eller krossas.
  • Peroral cytostatika ska förvaras i ett läkemedelsförråd. Förvaring i till exempel läkemedelsvagn medges inte.
  • Tabletter och kapslar ska sväljas med riklig mängd vätska så de inte fastnar i matstrupen.
  • Ta reda på om cytostatika tabletten/kapseln ska tas fastande eller inte.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan