Utskrivet 2018-12-11

Till navigering

Administrering

[Cytostatika, cytotoxiska läkemedel]

Förbered dig genom att läsa på om den aktuella behandlingen och de enskilda preparaten som ingår i den, innan du ger behandling.

Ge patienten kontinuerlig information, handledning och stöd så att han eller hon på bästa sätt kan klara av att hantera sin behandling. Det kan exempelvis omfatta biverkningar, hur behandlingen går till och speciella förhållningsorder under behandlingen. Sträva efter att skapa en lugn och avspänd miljö. Lyssna på patientens behov och arbeta utifrån det.

Dokumentera i patientens journal vilken behandling som planeras och vilken information patienten har fått.

Kontroller före administrering

  1. Finns premedicinering ordinerad?
  2. Är ordinationen rimlig? Finns längd, vikt  och m2 för bedömning av rimlig dos?
  3. Är den signerad av läkare?
  4. Mår patienten bra?
  5. Finns aktuella blodprover?
  6. Stämmer patientidentitet med uppgifter i cytostatikaordinationen?
  7. Är iordningsställda läkemedel enligt ordination och märkta med patientidentitet?
  8. Har patienten fått information om aktuell behandling och eventuella biverkningar samt att patienten uppmanats att omedelbart säga till om smärta eller obehag uppstår vid administrering?

Cytostatikabehandling i hemmet

Om patienten vistas hemma under pågående behandling eller mellan behandlingarna måste patienten, närstående och berörd personal få tillämplig information om läkemedlets effekter och risker exempelvis vid kräkningar och spill på toaletten.

lokala_anvisningar.gif

Lokala anvisningar

Det är viktigt att det i kommunernas verksamhet utformas tydliga hanterings- och skyddsföreskrifter. För dem som inte förstår svenska tillräckligt, ska skyddsföreskrifter dessutom finnas på ett språk som han eller hon förstår. Lokala/regionala variationer förekommer, liksom variationer mellan olika vårdformer.

Använd färdigberedda blandningar, transporterade i skyddande förpackning från apoteket, för behandlingar i hemmet.

Tabletter får inte krossas. Behöver detta göras, kontakta apoteket för att diskutera alternativ beredningsform.

Administrering

basala_hygienrutiner.gif

Tillämpa basala hygienrutiner

lokala_anvisningar.gif

Lokala anvisningar

Cytostatika kan administreras på många olika sätt. Lokala anvisningar behövs för de olika sätten. Lokala/regionala variationer förekommer, liksom variationer mellan olika vårdformer.

Skyddsutrustning

  • Använd skyddsrock med hel front och lång ärm med mudd. Om skyddsrocken saknar mudd, komplettera med lösa armskydd med mudd. Rocken ska vara patient-/rumsbunden och rekommendationen är att den byts dagligen. Vid spill byts rocken omedelbart.
  • Använda cytostatikagodkända nitrilhandskar enligt tidigare avsnitt om personlig skyddsutrustning.
  • Transport av cytostatikaberedningar ska göras i en säker behållare/korg med handtag så att inte någon kan komma till skada vid ett haveri.
  • Ögondusch ska finnas tillgänglig i omedelbar närhet.
  • Skyddsglasögon eller visir ska användas när risk för stänk föreligger.

Val av injektions- och infusionsställe

Referens [4] gäller för hela nedanstående stycke.

  • Val av intravenös infart ska ske med hänsyn till patientens tillstånd, men även utifrån läkemedlens egenskaper, exempelvis läkemedlens vävnadstoxicitet. En central infart bör övervägas om läkemedlet har hög vävnadstoxicitet.
  • Vid perifer venkateter, (PVK) välj stora vener.
    • Undvik vener nära senor och leder, vener på hand- och fotryggen samt vener i strålbehandlat område eftersom skador på grund av extravasering blir mer svårbemästrade där.
    • Kontrollera att kärlet inte skadats och att backflöde finns.
    • Avstå från att sticka i en arm med lymfödem.
    • Fixera noga med förband.
  • Vid val av insticksställe, börja perifert på armen. Om kärlet blir perforerat kan det då finnas möjlighet att hitta ett insticksställe högre upp.
    • Punkterade kärl bör ha fått hämta sig 24 timmar innan ny punktion distalt om punktionsstället kan utföras.

Intravenös injektion och infusion

Nedan följer instruktioner vid de tre vanligaste sätten att administrera cytostatika på. Intravenös injektion och infusion samt peroral behandling.

Förberedelser

  1. Koppla en trevägskran till patientens intravenösa infart.
  2. Använd ett plastat absorberande underlägg mellan trevägskranen och patientens hud för att skydda mot eventuellt spill.
  3. Ett slutet system rekommenderas vid administrering av cytostatika.
  4. Kontrollera att infartsvägen fungerar innan behandlingen startar genom att injicera isoton natriumklorid 9 mg/mL och sedan försiktigt aspirera, alternativt sänk infusionen, för att kontrollera backflödet.
  5. Om inget backflöde fås måste den centrala infarten röntgenkontrolleras alternativt måste PVK:n bytas.
  6. Efter avslutad injektion/infusion genomspolas kanylen med spoldroppet eller med isoton natriumklorid 9 mg/mL.
  7. Allt material läggs i plastpåse vid administreringsplatsen och kasseras som farligt avfall.

Injektion

  1. Koppla ett spoldropp med isoton natriumklorid 9 mg/mL eller annan infusionsvätska som anges för aktuellt preparat via trevägskranen.
  2. Kontrollera backflöde genom att sänka spoldroppet under infartsnivå alternativt aspirera lätt med isoton natriumklorid-spruta. Backflöde måste också kontrolleras vid upprepade tillfällen under behandlingen. Då sänks spoldroppet alternativt aspireras lätt med cytostatikasprutan. Detta är speciellt viktigt vid administrering i PVK.
  3. Fäst sprutan ordentligt, varefter ordinerad cytostatikados injiceras genom trevägskranen under pågående spoldropp.
  4. Kontrollera att infusionen inte stannar under tiden injektionen ges. Detta underlättas med hjälp av en backventil.

Om patienten upplever obehag

  • avbryt
  • kontrollera
  • tillkalla läkare vid behov.

Infusion

  1. Koppla infusionssetet till trevägskranen. Kontrollera att kopplingen är tät.
  2. Få backflödeskontroll genom att sänka infusionspåsen, alternativt aspirera lätt med en isoton natriumklorid-spruta.
  3. Starta infusionen.
  4. Inspektera ofta infartsområdet under behandlingstiden. Var uppmärksam på svullnad och smärta.

Avbryt genast om patienten upplever obehag eller får smärta vid infusionsstället. Kontakta läkare.

Infusionsaggregat ska inte kopplas ifrån påse/flaska efter infusion, utan kasseras ihopkopplat.

Extravasering/om något går fel

lokala_anvisningar.gif

Lokala anvisningar

Följ de lokala anvisningarna som ska finnas med information om vem som ska kontaktas och inom vilken tidsrymd samt rutiner kring avvikelserapportering, i händelse av att något går fel [6].

Om en infusion eller injektion går extravasalt:

  1. Avbryt genast behandlingen.
  2. Försök om möjligt att aspirera ur kanylen. 
  3. Låt en eventuell perifer venkateter sitta kvar. 
  4. Tillkalla omedelbart läkare för vidare instruktioner. 
  5. Se i FASS under respektive preparat om kyla eller värme ska användas. Uppskatta mängden som har tillförts extravasalt.
  6. Dokumentera händelsen och skriv avvikelserapport. 
  7. För att underlätta uppföljning, markera skadan med tuschpenna och om möjligt fotografera skadan.

Fördjupad information kring extravasering finns även i EONS Clinical Guidelines [6].

Tecken på extravasering

  • Smärta, brännande känsla.
  • Svullnad.
  • Rodnad, missfärgning.
  • Uteblivet backflöde.

Åtgärder vid extravasering

  • Avbryt genast behandlingen.
  • Försök om möjligt att aspirera ur kanylen.
  • Låt en eventuell perifer venkateter sitta kvar.
  • Läs i FASS under respektive preparat om kyla eller värme ska användas.
  • För att underlätta uppföljning, markera skadan med tuschpenna och om möjligt fotografera skadan.
  • Tillkalla läkare.
  • Uppskatta mängden som har tillförts extravasalt.
  • Lägg armen i högläge.
  • Ta bort venkateter efter ordination.
  • Dokumentera händelsen i journalen.
  • Skriv avvikelserapport.
  • Rekommendera vila och högläge av drabbat område i ett par dygn. Se till att patienten är smärtlindrad.
  • Noggrann uppföljning enligt ordination.
  • Gärna skriftlig information till patienten med direktiv hur uppföljning ska ske.

Fördjupad information kring extravasering finns även i EONS (European Oncology Nursing Society) Clinical Guidelines [6].
Vid extravasering av ett antracyklinpreparat som är mycket vävnadstoxiskt ska SaveneTM intravenöst ges enligt ordination. Se separata lokala/regionala riktlinjer.

Subkutan eller intramuskulär injektion

  • Ta på en skyddsrock med långa ärmar och muddar.
  • Använd cytostatikagodkända nitrilhandskar, gärna dubbla.
  • Undvik att ta bort luft ur sprutan.
  • Koppla sprutan med luerlock-koppling till injektionsnålen.
  • Kontrollera att patientens identitet överensstämmer med märkningen på spruta och ordination.
  • Ge dosen på föreskriven tid, enligt föreskrivet sätt. Dra inte ut kanylen helt.
    direkt, utan först till hälften och vänta några sekunder. Dra därefter sakta ut nålen. Genom detta kan
    läckage av cytostatika till huden minskas.
  • Lägg cytostatikaavfallet och det plastade underlägget i avsedd påse.
  • Ta av handskarna och lägg dem i samma påse. Förslut noggrant. Detta görs inne hos patienten.
  • Ta av skyddsrocken.
  • Lägg avfallspåsen i cytostatikagodkänd behållare för farligt avfall.
  • Lägg använd spruta med kanyl i skärande/stickande i säkerhetsbänken.

Peroral behandling

  • Använd i första hand endossystem.
  • Cystostatikagodkända nitrilhandskar ska alltid användas vid kontakt med peroral cytostatika. Engångsked kan användas vid uttag ur burk.
  • Använd inte en förpackning där det finns synligt pulverdamm bland tabletterna.
  • Kapslar eller tabletter får inte delas eller krossas.
  • Peroral cytostatika ska inte förvaras i läkemedelsvagn utan i läkemedelsrummet.
  • Tabletter och kapslar ska sväljas med riklig mängd vätska så de inte fastnar i matstrupen.
  • Ta reda på om cytostatika tabletten/kapseln ska tas fastande eller inte,
Revideringsdatum:
2018-01-05
Reviderad av:

Anki Delin Eriksson, verksamhetsutvecklare, specialistsjuksköterska fil.mag, Verksamhet Onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Manusförfattare:

Nationella nätverket för sjuksköterskor med intresse för cytostatikahantering, genom Helena Hansson, sjuksköterska, Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping.

Faktagranskare:
AnnSofie Fyhr, leg. apotekare, Regionalt cancercentrum syd