Utskrivet 2016-07-25

Till navigering

Översikt

[Cytostatika, cytotoxiska läkemedel]

Cytostatika och cytotoxiska läkemedel används vid behandling av tumörsjukdomar och för att dämpa immunreaktioner vid till exempel transplantationer eller vid olika former av autoimmuna sjukdomar, som exempelvis reumatoid artrit och psoriasis. Behandlingen kan vara fysiskt och psykiskt ansträngande för patienten och ger i de flesta fall biverkningar av varierande grad, beroende på vilka preparat som ingår i kuren. Information om preparat och biverkningar finns i FASS.

Många cytostatika är genom direkt hudkontakt eller via inandning starkt irriterande ämnen och kan därför ha en lokal effekt på hud och slemhinnor. Skyddsinformationsblad om cytostatika finns under skyddsinformation via FASS webbsida [1]. På varje enhet ska det finnas en förteckning med tillhörande skyddsinformationsblad för de preparat som används på enheten.

Föreskrifter om hantering

På grund av potentiella arbetsmiljörisker vid hantering av ovanstående läkemedel har Arbetsmiljöverket utfärdat "Föreskrifter om cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt" (AFS 2005:5). De särskilt farliga läkemedlen tillhör ATC-grupp L01, men exempel på dessa läkemedel kan även finnas inom gruppen J05. Detta gäller både registrerade läkemedel och licenspreparat.

Arbetsmiljöverket utfärdade därefter (AFS 2009:6), Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i (AFS 2005:5). I §1 anges att monoklonala antikroppar inte ska hanteras som särskilt farliga läkemedel om en riskbedömning visar att hanteringen inte medför någon allvarlig hälsorisk genom cytostatisk eller cytotoxisk verkan. I dessa fall får de hanteras som läkemedel med risk för överkänslighet. (AFS 2005:5)

Syftet med föreskrifterna är att ge information till den personal som hanterar dessa läkemedel om hur man ska skydda sig för att undvika hälsorisker.

viktigt.gif

Cytostatika ska alltid hanteras med hänsyn till omgivningen samt till patientens och personalens säkerhet

Revideringsdatum:
2016-06-30
Reviderad av:

Anki Delin Eriksson, verksamhetsutvecklare, specialistsjuksköterska fil.mag, Verksamhet Onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Manusförfattare:

Nationella nätverket för sjuksköterskor med intresse för cytostatikahantering, genom Helena Hansson, sjuksköterska, Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping.

Faktagranskare:

Kåre Eriksson, 1:e yrkeshygieniker, docent, Yrkes- och miljömedicin, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå