Riskbedömning

Verksamhetschefen eller den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) är ansvarig för att förhållandena inom verksamheten överensstämmer med gällande föreskrifter. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete [3]. Detta arbete ska ingå som en naturlig del av verksamheten.

Lokala anvisningar

Skriftliga, lokalt anpassade, skydds- och hanteringsinstruktioner ska finnas där cytostatikabehandling tillreds och administreras. Det ska också finnas tydliga instruktioner med skyddsåtgärder för personal som städar lokaler där cytostatika används. Dessa instruktioner ska vara på svenska. För dem som inte förstår svenska, ska de dessutom finnas på ett språk som han eller hon förstår.

Avdelningschefen/föreståndaren på respektive enhet är ansvarig för att information och utbildning ges till berörd personal samt att uppföljning sker.

Riskbedömning

För att en enhet ska få hantera och/eller behandla patienter med cytostatika ska det först göras en riskbedömning som ska dokumenteras och förnyas om arbetsförhållandena ändras samt om en avvikelse visar att en risk finns. En grupp bör utses för riskbedömningsarbetet. Gruppen bör bestå av representanter från arbetsledare och arbetstagare, arbetsmiljöombud, samt annan sakkunnig person, exempelvis apotekare eller medlem i läkemedelskommittén. Riskbedömningen delas lämpligen in i mindre områden, exempelvis administrering, avfallshantering och så vidare. Mallar för riskbedömning kan hämtas från Arbetsmiljöverket, länk finns under Referenser [4].

Riskbedömningen av hur cytostatikahanteringen påverkar personalens hälsa bör omfatta exponeringsrisker vid:

• förvaring
• iordningställande, som exempelvis hantering av cytostatikaampuller
• beredning
• administrering
• vård av patient
• transport
• kontaminerad utrustning
• kontaminerade textilier
• omhändertagande av utsöndringar
• avfallshantering
• destruktion.

Vissa cytostatika kan förorsaka mutagena, teratogena och carcinogena skador. Därför ska kvinnor som är gravida och män eller kvinnor som planerar en graviditet informeras av riskerna och ges möjlighet till andra arbetsuppgifter om åtgärder i arbetsmiljön inte kan säkerställa att dessa risker undanröjs [5].

Vid samtidigt arbete med cytostatika och joniserande strålning, som definieras som kategori A arbete, finns risk för en förstärkt toxisk effekt. Därför är det olämpligt att dessa arbetsmoment utförs under samma tidsperiod  [6].

Personer med aktiv sjukdom i hud, slemhinnor eller lungor och personer med avsevärd funktionsnedsättning i andningsorganen bör avrådas från arbete med cytostatika.

Kunskaper krävs för hantering

Arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetstagarna har den information som behövs för arbetet.

Cytostatika får endast hanteras av personer som har kompetens för detta, kunskap om vilka risker som finns vid hanteringen och hur dessa risker ska förebyggas. All personal som i sin yrkesutövning kan tänkas komma i kontakt med cytostatika måste få särskild utbildning i hantering av cytostatika samt risker med dessa preparat. Fortbildning ska ske återkommande.

Arbetstagaren har ett eget ansvar att följa de föreskrifter och lokala instruktioner som finns.

Årlig kontroll av arbetssättet skapar förutsättningar för en säker hantering.

Åtgärder vid tillbud eller skada

Det ska finnas en anordning för spill, haveri eller liknande utanför beredningsplatsen. I omedelbar närhet av hanteringen ska den skyddsutrustning som kan behövas förvaras, till exempel extra skyddsrockar, skoskydd, andningsskydd, långa kraftiga plasthandskar, saneringsmedel och absorberande material.

Eventuella tillbud eller arbetsskador med cytostatika, till exempel stänk i ögonen eller spill, ska anmälas. Gör en skriftlig anmälan och en avvikelserapport tillsammans med arbetsledaren samt en utredning enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete [3].