Dialys, peritonealdialys

Dialys, peritonealdialys - Översikt

Dialys innebär att man på konstgjord väg renar blodet från slaggprodukter, tar bort överflödig vätska samt reglerar elektrolyter, framför allt kalium och natrium. Dialysbehandling påbörjas vanligen när njurfunktionen minskat till 5-10 % av den normala. Dialysbehandling ordineras av läkare.

Det finns olika former av dialys. I Vårdhandboken beskrivs HemoDialys (HD) och Peritoneal Dialys (PD).

Peritonealdialys, som också kallas bukdialys, är en av de behandlingsformer som används vid avancerad njursvikt. Behandlingen utförs i hemmet, oftast av patienten själv. Utbildningen ska vara individuellt anpassad så att patienten klarar av behandlingen och känner sig trygg med sin egenvård. Behandling i hemmet kräver att det finns en väl utbyggd organisation dit patient, närstående och extern personal kan vända sig vid behov. Om patienten får hjälp med sin PD-behandling benämns det Assisterad PD. Vid Assisterad PD-behandling är det viktigt att även den som bistår med hjälp och utför påsbyten har fått utbildning och är väl förtrogen med behandlingen och vet vad som ska observeras.

Vid PD renas blodet via diffusion inuti kroppen genom att dialysvätska leds in i bukhålan och där kommer i kontakt med bukhinnan (semipermeabla membranet). Slaggprodukter och vatten transporteras via blodkärlen i bukhinnan till dialysvätskan. Dialysvätskan består av en steril och kaliumfri saltlösning. Den innehåller en buffert för att upprätthålla en relativt konstant surhetsgrad i kroppen.

Dialysvätskan innehåller också ett ämne som leder till osmos, där vatten dras från blodet till vätskan i bukhålan. För det mesta används glukos för att skapa osmotisk kraft. Med hjälp av olika glukosstyrkor i dialysvätskan kan vätskebalansen styras hos en patient med PD.

För att kunna leda dialysvätska in i och ut ur bukhålan opereras en mjuk permanent silikonkateter in. Kateterspetsen placeras fritt i nedre delen av bukhålan. Katetern sys fast i bukväggen och tunneleras subkutant innan den leds ut genom huden, den så kallade exit-site. På katetern fästs en kateterförlängning där kopplingen passar till dialyssystemet. Kateterkopplingen skyddas av en skyddskork, som oftast innehåller jod.

Peritonealdialys är en kontinuerlig behandling som innebär att patienten i de flesta fall ständigt har dialysvätska i bukhålan. Volymen dialysvätska är vanligtvis 2 liter.

Behandling

Behandling med PD kan utföras manuellt eller automatiskt.

Lokala anvisningar följs vid manuellt vätskebyte och PD-maskin.

Patienter på sjukhus

Ansvaret för denna behandlingsform har den njurmedicinska enheten. Patienter med PD som behöver sjukhusvård ska helst vårdas på en njurmedicinsk enhet där kunskap om denna behandlingsform finns.

För att minska antalet hudpartiklar i luften bör inte bäddning och vädring ha skett alldeles innan till- och frånkoppling sker. Av samma anledning bör patienten om möjligt vårdas i enkelrum.

Manuell behandling

Manuell behandling utförs genom "vätskebyte" som patienten vanligtvis gör fyra gånger om dagen, så kallad kontinuerlig ambulatorisk peritoneal dialys (CAPD). Vätskebytet inleds med att ett slutet dialyssystem kopplas till patientens kateterförlängning. Bukhålan töms på befintlig dialysvätska, innehållande slaggprodukter och vatten som transporterats från bukhinnans blodkärl till dialysvätskan sedan föregående vätskebyte. När bukhålan tömts fylls den åter, vanligtvis med två liter ny dialysvätska och sedan kopplas dialyssystemet bort. Varje "vätskebyte" tar cirka 30 minuter. Varje tömning bör leda till att mer vätska tappas ur än vad som fylldes på vid föregående vätskebyte. På så sätt kan överskott av vatten avlägsnas från kroppen.

Bild som visar peritonealdialys

Automatisk behandling

Behandlingen sker via en maskin som nattetid utför täta byten av dialysvätskan, så kallad automatisk peritonealdialys (APD). Denna behandling omfattar ofta åtta till tio timmar, varje natt. APD-behandlingen kompletteras ofta med manuellt vätskebyte under dagen.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan