Utskrivet 2017-11-24

Till navigering

Översikt

[Hjärt-lungräddning]

viktigt.gif

Denna text gäller vuxna. För barn finns specifika riktlinjer och utbildningsprogram.

Hjärtstopp är ett tillstånd som obehandlat alltid leder till döden, men där man i många fall med snabbt och effektivt ingripande kan rädda en person till livet.

Det finns många orsaker till hjärtstopp, såsom drunkning, kvävning eller svåra astmaattacker. Den vanligaste orsaken till ett plötsligt oväntat hjärtstopp är dock en underliggande hjärtsjukdom [1]. Speciellt i samband med en hjärtinfarkt är risken för ett hjärtstopp stor [1, 2].

Årligen drabbas cirka 53 personer per 100 000 invånare  av hjärtstopp [1]. Den som drabbats är då beroende av att någon i närheten omedelbart påbörjar hjärt-lungräddning (HLR) samt snabb tillgång till hjärtstartare.

Riktlinjer

Vart femte år reviderar Svenska rådet för hjärt-lungräddning riktlinjer för hjärt-lungräddning. Nu gällande riktlinjer är från 2016.

Utbildning

De svenska utbildningsprogrammen för hjärt-lungräddning (HLR) är baserade på internationella riktlinjer från European Resucitation Council (ERC) 2015 [2]. Det finns ett flertal standardiserade utbildningsprogram inom HLR som är accepterade inom svensk sjukvård [3]. Programmen är anpassade för utbildning i stor skala med standardiserat innehåll och metodik. Alla HLR-rådets utbildningar består av en stor andel praktisk träning.

Svenska rådet för hjärt-lungräddning rekommenderar alla att årligen praktiskt träna hjärt-lungräddning, hur man använder en defibrillator samt åtgärder vid luftvägsstopp.

viktigt.gif

All utbildning i hjärt-lungräddning måste ske i form av en kurs med praktisk träning.

I Vårdhandbokens texter om HLR berörs utbildningarna för vårdpersonal, S-HLR vuxen (Vuxen-HLR för sjukvårdspersonal) samt S-HLR barn (Barn-HLR för sjukvårdspersonal). Dessa är grundutbildningar för all sjukvårdspersonal samt studenter på vårdutbildningar. Vårdhandbokens texter ersätter inte utbildning i dessa program utan ger en teoretisk översikt av behandlingen. För personer i ambulanssjukvård, på akutmottagningar, som ingår i en utryckande larmgrupp eller liknande rekommenderas även utbildning i avancerad hjärt-lungräddning. Mer information om utbildningar finns på HLR-rådets webbsida.

Kedjan som räddar liv

Bilden visar en hel serie åtgärder som ska utföras om en person får ett plötsligt och oväntat hjärtstopp. Möjligheten att överleva påverkas framför allt av hur snabbt de olika åtgärderna kan sättas in. Målsättningen är att minska tiden från inträffat hjärtstopp till påbörjad behandling.

Bild på kedjan som räddar liv vid hjärt-lungräddning
Kedjan som räddar liv. Bilden publiceras med tillstånd av HLR-rådet.

Varningssignaler och tidigt larm för att förhindra hjärtstopp

Plötslig central bröstsmärta är en varningssignal som ska medföra omedelbar kontakt med larmcentralen via 112 för omhändertagande av ambulanssjukvården och vidare handläggning på sjukhus. Pågående försämring hos en patient på sjukhus kan stoppas i tid genom motsvarande kontakt med specialistteam på sjukhuset. Det är viktigt att ha ett system för kontroll av vitalparametrar för att i tid upptäcka försämring hos inneliggande patienter. Då kan behandling snabbt inledas för att förhoppningsvis förebygga att det går så långt som till ett hjärtstopp. Observera att en person med hjärtstopp ofta har onormal/agonal andning, denna person ska få tidig HLR. Kramper kan också vara ett tidigt tecken på hjärtstopp, även hos en patient med känd epilepsi.

Tidig HLR för att vinna tid

Genom tidigt insatt HLR kan andning och cirkulation hållas igång  under en begränsad tid i väntan på en defibrillator. Om du upptäcker en person med hjärtstopp ska du starta HLR direkt. Du ska själv sköta både bröstkompressioner och inblåsningar innan flera personer kommer till din hjälp. Hur medvetande- och andningskontroll, bröstkompressioner och inblåsningar utförs kan du även se i instruktionsfilm på HLR-rådets webbsida. Med tidig HLR ökar chansen att överleva med 2-3 gånger. För varje oanvänd minut som går minskar möjligheten att överleva med upp till 10 procent.

Tidig defibrillering för att starta hjärtat

Idag är det vanligt förekommande med både hel- och halvautomatiska defibrillatorer på sjukhus och vårdcentraler men även ute i samhället. Studier har visat att överlevnaden i samband med ventrikelflimmer kan vara uppemot till 70 procent  om defibrillering sker inom tre minuter.

Vård efter hjärtstopp för att bevara god livskvalitet

Under och efter ett hjärtstopp med lyckad HLR består behandlingen utöver HLR och defibrillering av syretillförsel, hjälp med andning, läkemedel och noggrann övervakning av cirkulationen. Ställningstagande till vidare åtgärder som till exempel  propplösande läkemedel vid till exempel hjärtstopp som orsakats av lungemboli eller ballongvidgning av ett tillstängt kranskärl som orsakat hjärtstoppet (akut hjärtinfarkt) ska också ske så fort det är möjligt vilket också kan vara under pågående HLR. Hos patienter som återfått egen bärande cirkulation kan behandling med strikt temperaturkontroll på intensivvårdsavdelning komma i fråga. Sådan behandling har lett till att fler personer överlever med fortsatt god livskvalitet. Trots en perfekt fungerande "Kedjan som räddar liv" kommer inte alla personer som får hjärtstopp kunna räddas, den bakomliggande orsaken till hjärtstoppet kan vara alltför svår.

Revideringsdatum:
2017-02-06
Reviderad av:
Anette Nord, arbetsgruppsordförande HLR för allmänhet, Svenska rådet för hjärt-lungräddning
Ulrika Karlgren, processansvarig sjukvården , Svenska rådet fär hjärt-lungräddning
Manusförfattare:

Birgitta Andersson, leg sjuksköterska, Svenska rådet för hjärt-lungräddning (HLR-rådet)

Faktagranskare:
Ann-Kristin Rimbe, utbildningsansvarig, Svenska rådet för hjärt-lungräddning