Översikt

Hot och våld tar sig uttryck på olika sätt och har olika orsaker beroende på var och i vilken situation det sker. Det är därför svårt att peka ut alla potentiella risksituationer och tydliga riskgrupper. Målsättningen måste dock vara att ingen ska behöva utsättas för någon situation med våld på arbetsplatsen. För att nå det målet är relevant utbildning, dokumenterade säkerhetsrutiner och förebyggande insatser nödvändiga.

Vårdgivaren/arbetsgivaren tillsammans med arbetstagarna ska därför regelbundet göra riskinventeringar beträffande våld och åtgärda aktuella risker för att därmed förebygga våld. All personal måste också vara medveten om vilka eventuella risksituationer som finns på arbetsplatsen samt ha tagit del av instruktioner om hur man ska agera i hot- och våldssituationer.

Den kraftiga ökning som skett sedan början av 1990-talet har enligt samtliga studier avstannat på en hög nivå. Variationen är dock stor mellan svenska studier av hur vanlig utsatthet för våld är i vården. Förekomsten av våld i de olika studierna varierar från 10% till 60% av vårdpersonal som varit utsatta för hot eller våld under det senaste året. Hot och våld inom vård och omsorg leder till psykiska, fysiska och ekonomiska konsekvenser för den drabbade, arbetsplatsen och samhället. Både vårdtagare och anställda kan uppleva oro för att utsättas för våld i vården. Det är ett med andra ord både ett allvarligt vård- och arbetsmiljöproblem.

I studier av våld i arbetslivet pekar man på att det kan finnas förändringar i vården som lett till ökade risker för försämrat samspel mellan vårdare och vårdtagare. Exempelvis nämns en ökad stress och ökad administration i vården som faktorer som kan ha lett till ökningen av våld. Skillnader mellan kvinnor och män när det gäller utsatthet för hot och våld är mycket liten inom yrkesgrupperna. Däremot finns det en tydlig skillnad mellan manliga och kvinnliga domäner av arbetslivet. Traditionellt kvinnliga branscher som vården har de högsta nivåerna av utsatthet för våld. Andra strukturella faktorer som kan påverkar förekomsten av våld i vården är i vilken grad man upplever arbetsmiljön som stödjande. Försök med att införa ökat teamarbete och ökat inflytande från både personal, patienter och anhöriga i planeringen har visat sig ha en reducerande effekt på förekomsten av våld.

Våld förekommer i alla delar av vården. Akutsjukvård, ambulansvård, psykiatri, demensvård och social omsorg är delar inom vården som lyfts fram som särskilt utsatta områden. Typen av våld som förekommer kan skilja sig något mellan verksamheterna men mycket av det som utgör grundproblem är dock gemensamt. Därför har vi försökt att skriva i allmänna ord om fenomenet våld. Avsikten är att det ska handla lika mycket om somatisk och psykiatrisk vård som om vård inom socialtjänsten. Benämningar på personal inom vården och på personer som söker vård varierar mellan verksamheterna. I detta avsnitt har vi valt att benämna dem som vårdare och vårdtagare som vi uppfattar som neutralt. I texten används ibland bara begreppet våld men ska då ses omfatta både hot och våld. I delar som citerar eller direkt refererar till myndighetstext används begreppet våld och hot om våld vilket är det uttryck som används i författningar.

Vad innebär våld i vården

Olika yrkesgrupper och arbetstagare kan ha olika uppfattningar om vad som är verkliga hot och våldshändelser. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter ges en bred definition, där hot och våld kan vara "allt från mord till trakasserier" (AFS, 1993:2). En av många som försökt att definiera begreppen är Arnetz (2001) som beskriver hot inom vård och omsorg som; muntliga (eller skriftliga) hotelser om fysiskt våld eller skadegörelse. I Arbetsmiljöverkets kunskapsöversikt av området beskrivs begreppet våld inom vård och omsorg som en avsiktlig, eller synbarligen avsiktlig, aggressiv handling, som leder till psykisk eller fysisk skada hos en annan människa. Andra svenska författare menar att våld måste ha utgångspunkt i vad den utsattes upplevelse av vad som är hot och våld för att vi ska kunna förstå och hjälpa personer som utsätts för våld. Tillsynes väldigt lindriga situationer kan för den drabbade få stora konsekvenser.

Vårdenheten utgör både vårdarens och vårdtagarens revir och ska kunna erbjuda vård, skydd och tröst samtidigt som den är en plats där vårdaren ska kunna utföra sitt arbete på ett bra och tryggt sätt. Brister i samspelet mellan vårdare och vårdtagare kan leda till dålig kommunikation och risk för våld. En litteraturgenomgång visar som tidigare nämnts att hot och våld förekommer inom alla vårdformer och att det kan vara riktat mot såväl vårdare som vårdtagare och anhöriga. Våld kan uppstå oväntat och under inverkan av stark oro, psykiska symtom eller i samband med tvång av något slag, till exempel vid medicinering eller användning av fysiska begränsningsåtgärder. Även somatiska symtom, som till exempel lågt blodsocker, angina pectoris samt kroniska smärttillstånd, kan utlösa våld. Vårdtagaren och/eller deras anhöriga kan vara påverkade av alkohol eller andra droger och detta utgör också ett riskmoment. Ibland kan det vara anhöriga som uppträder hotfullt.

En stor del av det våld som utspelar sig inom vården sker i samband med aktiviteter där man arbetar nära vårdtagaren, som tvättning, på- eller avklädning, matning och liknande. Det finns även ett samband mellan tunga lyft och våld inom sjukvården. Detta är främst ett uttryck för den risk som uppstår i situationer med ökad fysisk, och möjligen integritetspåfrestande, kontakt mellan patient och vårdare. Det är situationer som ibland även är kopplade till smärta hos vårtagaren. Vårdare kan i sådana situationer genom sitt sätt att agera uppfattas som provocerande av vårdtagaren och våld kan riskera att uppstå. Våld mellan vårdtagare är ett område där forskning är mycket begränsad. Det är dock känt att det är ett problem som finns i vissa vårdverksamheter och att det behöver uppmärksammas.