Clostridium difficile

Clostridium difficile är en sporbildande bakterie som kan orsaka mer eller mindre allvarliga diarrétillstånd när den normala balansen i tarmfloran rubbas.

En ny, mer aggressiv variant av Clostridium difficile (ribotyp 027), har spridits i USA, Kanada och Europa under senare år och orsakat stora utbrott. Denna stam tycks vara mer spridningsbenägen och orsakar allvarligare symtom med pseudomembranöscolit då den bildar mer toxin. Den är även mer resistent mot antibiotika [5].

Riskfaktorer för att drabbas av Clostridium difficile-infektion är antibiotikabehandling, hög ålder, kronisk sjukdom, sjukhusvård och sannolikt även protonpumpshämmande läkemedel [6]. Flertalet patienter med Clostridium difficile i tarmen är symtomfria. För symtomfria bärare av denna bakterie finns inga restriktioner och de behöver heller inte behandlas.

Symtom på Clostridium difficile-infektion är vattnig, illaluktande, ibland blodtillblandad diarré. Även krampartade buksmärtor förekommer.

Vårdpersonal löper ingen eller liten risk att drabbas av Clostridium difficile-infektion eftersom den normala tarmfloran ger ett naturligt skydd.

Smittspridning

Smittan sprids indirekt genom kontaktsmitta, till exempel via personalens händer. Patienter vars tarm koloniserats av Clostridium difficile-bakterien får symptom i form av diarré av skiftande svårighetsgrad då bakterien kan föröka sig och bilda toxin i samband med rubbad bakterieflora, exempelvis vid antibiotikabehandling. Begreppet inkubationstid kan inte användas i detta sammanhang men diarré som uppkommer under eller efter avslutad antibiotikabehandling bör misstänkas vara orsakad av Clostridium difficile.

Diagnos och provtagning

Diagnosen ställs främst genom cytotoxinbestämning på faeces och odling. Ange på remissen om patienten har blodig avföring och/eller är svårt allmänpåverkad. Det är inte meningsfullt att ta kontrollprover efter behandling.

Vårdrutiner vid Clostridium difficile-infektion

Tillämpa basala hygienrutiner

Tillämpa basala hygienrutiner i alla vårdsituationer. Det är den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning.

Observera särskilt att efter patientnära arbete vid vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-infektion utförs handtvätt med tvål och vatten samt noggrann torkning av händerna och därefter handdesinfektion med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Detta utförs även efter det att man använt handskar. Handtvätt skall utföras även om händerna är synligt rena, detta för att minska smittdosen och för att alkohol inte har fullständig effekt på sporformerna av Clostridium difficile

• Vårda patient på enkelrum med egen toalett.
• Vid oklarheter kontakta vårdhygienisk expertis.

Läs om rengöring, desinfektion, städning, hantering av avfall och tvätt i texten om vårdrutiner vid infektioner i magtarmkanalen.