Översikt

Det är alltid viktigt att vid diarré och/eller kräkning hos en patient överväga om symptomen beror på en infektion eller inte, eftersom det då finns risk för smittspridning.

Bakteriella diarrésjukdomar ger de svåraste symtomen för den enskilda individen. Clostridium difficile-orsakad diarré är idag den vanligaste bakteriella diarrésjukdomen i svensk sjukvård [1]. Sjukdomar orsakade av Salmonella och Shigella förekommer framför allt efter utlandsresor.

Virusorsakade diarrésjukdomar har en hög smittsamhet och de har därmed störst benägenhet att orsaka utbrott inom en vårdenhet [2].

Anamnesen är av största vikt när en patient insjuknar med diarré och/eller kräkning så att man omgående kan vidta förebyggande åtgärder för att förhindra spridning av framför allt virusorsakad gastroenterit. Även genom observans på om symptomfria patienter har haft nylig kontakt med andra personer med gastroenteritsymptom kan åtgärder i samband med inläggning vidtas för att undvika risk för smittspridning.

När en patient insjuknar med diarré och/eller kräkningar måste även andra orsaker än infektion i magtarmkanalen övervägas. Många allvarliga sjukdomar och tillstånd kan ha kräkningar och/eller diarré som delsymptom i det akuta skedet, däribland sepsis. Diarré kan också orsakas av patientens grundsjukdom, strålbehandling eller av läkemedel, till exempel laxantia eller antibiotika. Även illamående och kräkning kan orsakas av läkemedel, till exempel morfin, digitalis och cellgifter.

En patient med diarré, oavsett om den är orsakad av en infektion eller inte, sprider lättare sin tarmflora till omgivningen vilket ställer höga krav på ett gott vårdhygieniskt omhändertagande för att undvika spridning till eventuella medpatienter och personal.

Vårdrelaterade infektioner från magtarmkanalen

Exempel på smittämnen som kan spridas i vårdmiljö är

• virus, till exempel calicivirus, (norovirus, sapovirus), rotavirus
• Clostridium difficile
• bakterier som Salmonella och Shigella

Med vårdmiljö avses i det här sammanhanget vårdenheter där flera patienter vistas och risken för smittspridning är stor och där flera personer omhändertas av samma personalgrupp.

Kontakta alltid vårdhygienisk expertis vid misstanke om utbrott på enheten för att kartlägga orsak och smittkälla och få råd om smittförebyggande åtgärder. Ett utbrott definieras här som två eller flera fall av diarré och/eller kräkning, inom cirka en vecka, hos patienter och/eller personal där ett tydligt samband med smittspridning föreligger.

Lokala anvisningar

I lokala anvisningar ska ansvarsfördelningen vid utbrott tydligt klargöras och konkreta rutiner beskrivas.

Dokumentation

I journalen ska alltid följande dokumenteras

• tidpunkt för symtomdebut
• eventuell utlandsvistelse de senaste månaderna
• eventuell smitta i omgivningen
• pågående eller nyligen avslutad antibiotikabehandling
• övriga läkemedel
• eventuella tidigare diarrébesvär
• eventuell blodtillblandad diarré
• frekvens av kräkningar och/eller diarré
• kroppstemperatur
• urinmängder