Injektioner

Intramuskulär, im

Biverkningar

Biverkningar och komplikationer är oftast läkemedelsrelaterade. Läs alltid i Fass eller bipacksedel innan du administrerar läkemedel.

Val av material

Val av sprutstorlek avgörs av mängden läkemedel som ska administreras. Stickskyddade kanyler ska användas. Val av kanylens längd påverkas av läkemedlets viskositet och tjockleken på den subkutana vävnaden.

En skattning av tjockleken på subkutan vävnad kan göras genom att lyfta upp ett hudveck med hjälp av båda händernas tummar och pekfingrar. Uppskatta sedan bredden av subkutan vävnad mellan tumme och pekfinger.

  • Exempelvis subkutan vävnad = 30 mm. Halvera denna bredd. I detta exempel = 15 mm.

Lägg sedan till 6 - 13 mm, beroende på uppskattning av tjocklek av muskel. Det är mycket viktigt att med god marginal välja en tillräckligt lång kanyl för att läkemedlet korrekt ska hamna i muskelvävnad.

Om injektionsstället inte kan mätas ut med stöd av benstruktur på grund av stor mängd subkutant fett, bör man överväga en annan injektionsform.

Bild som visar hur man skattar subkutan vävnad inför injektion.
Skattning av subkutan vävnad med båda händernas tummar och pekfingrar.

Val av injektionsställe

Det finns fem injektionsställen för intramuskulär injektionsbehandling [2-5]:

  • Sätesregionen - ventroglutealt i m.gluteus medius och minimus (ventro kommer från ventral, mot buksida)
  • Sätesregionen - dorsoglutealt i m.gluteus maximus (dorso kommer från dorsal, ryggsida)
  • Låret i m.vastus lateralis
  • Låret i m.rectus femoris
  • Överarmen i m.deltoideus

Med ventrogluteal metod elimineras risken för ischiasskada och är mindre smärtsam än dorsogluteal metod. I m.deltoideus bör inte för stor mängd injiceras. En riktlinje är att om mängden överstiger 2 mL bör annat injektionsställe väljas. Val av injektionsställe grundar sig på rekommendation i Fass om var läkemedel bör administreras, patientens ålder samt patientens tillstånd med avseende på cirkulation, rörlighet eller fysiskt hinder.

Sätesregion – ventroglutealt

Stå bakom patienten. För att uppnå god muskelavslappning bör patienten ligga i sidoläge med undre benet rakt och det övre benet böjt i 90o vinkel mot underlaget (knät vilande mot underlaget). Är patientens högra ben överst används din vänstra hand för att lokalisera injektionsplats och vice versa. Placera din handflata över trochanter major med fingrarna pekande upp mot patientens överkropp. Sträck ut och rikta pekfingret mot höften och den yttre främre delen av crista iliaca - spina iliaca anterior superior. Sträck maximalt ut långfingret mot patientens ryggsida längs höftkammen. Din tumme pekar mot patientens ljumske. Korrekt injektionsplats kan nu märkas ut i mitten av det " V " som bildas mellan pekfinger- långfinger nedanför höftbenskammen.

Intramuskulär injektion i sätesregionen, ventroglutealt. Injektionsstället är i det V som bildas mellan pekfinger och långfinger.

Sätesregion – dorsoglutealt

Injektionsstället identifieras genom att mäta ut en kvadrat mellan trochanter major, crista iliaca och sätesfåran. Dela in den stora kvadraten i fyra mindre kvadranter. Ge injektionen i den övre - yttre kvadranten.

Intramuskulär injektion i sätesregionen, dorsoglutealt. Ge injektionen i den övre - yttre kvadranten.


Lår

Bilden nedan visar två alternativa injektionsställen. Företrädesvis ges injektion i m.vastus lateralis då detta orsakar minst obehag för patienten. En tänkt mittlinje dras på lårets ovansida och injektionen ges på den yttre (laterala) sidan av denna mittlinje. Vid injektion i m.vastus lateralis delas avståndet mellan trochanter major och patella in i tre delar och i den mittersta tredjedelen ges injektionen. Vid injektion i m.rectus femoris delas avståndet mellan crista iliaca och patella in i tre delar och injektionen ges i den mittersta tredjedelen [4].

Bilden visar intramuskulär injektion i låret (m.vastus lateralis).

Överarm

Utgå ifrån akromion, lägg din hand så att ditt pekfinger utgör övre delen på triangeln, två-tre fingerbredder nedanför akromion. Lägg din andra hand så att fingrarna pekar uppåt mot axeln, sära på pekfingret och långfingret så att de bildar ett V. Nu har du bildat en triangel med dina fingrar, injektionsstället är i mitten av triangeln. Var noga då du tar ut insticksstället så att du inte sticker i bursan eller muskelfästet då detta kan orsaka skador och lidande för patienten [6].

Intramuskulär injektion i överarmen.

Tillvägagångssätt vid intramuskulär injektion

Handskar används vid risk för kontakt med kroppsvätska. Händerna ska desinfekteras före och efter användning av handskarna. Engångs plastförkläde ska användas vid risk för att förorena arbetsdräkten.

  • I samband med iordningställande ska patientens identitet, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dos, administreringssätt och tidpunkt kontrolleras mot ordinationsunderlag. Kontrollera vid behov läkemedel i Fass och märk sprutan (HSLF-FS 2017:37, SOSFS 2011:9).
  • Hos patienten, innan administrering: Kontrollera patientens identitet, läkemedelsnamn, styrka, mängd, tidpunkt och administreringssätt mot ordinationshandling. Ta reda på om patienten har några frågor eller funderingar inför injektionen. Säkerställ att patienten får information om anledningen till injektionen samt vad det innebär att få injektionen. Ta reda på om patienten har någon allergi eller överkänslighet. Ge aldrig injektion i skadad hud.
  • Mät ut var du ska ge injektionen. Läs mer under Val av injektionsställe.
  • Huddesinfektion är inte nödvändig vad gäller vaccinationer som ges subkutant, intrakutant eller intramuskulärt till friska personer. Läs mer i texterna om Huddesinfektion.

Gör så här

  1. Se till att muskeln är avslappnad.
  2. Desinfektera injektionsstället vid behov. Läs mer i Vårdhandbokens texter om Huddesinfektion. Låt lufttorka.
  3. Håll sprutan i ett penngrepp med din dominanta hand. Förskjut hud och subkutan vävnad minst 2,5 cm med den andra handen. Denna så kallade "Z-track technique" kommer vid insticket av kanylen att skapa en avbruten stickkanal som förebygger läckage av läkemedel från muskelvävnad upp till subkutan vävnad. Vila om möjligt din dominanta hand mot patientens hud nära insticksstället och för in kanylen med 90 graders vinkel mot hudytan. För in kanylen snabbt genom yttre hudlager för att minska patientens smärtupplevelse. Därefter bör kanylen föras in långsammare så att övergång till muskelvävnad kan avgöras lättare. Vid injektion i m. deltoideus nyper du ihop och lyfter muskeln med ett fast grepp för att undvika att du sticker i axilarisnerven.
  4. Kontrollera att kanylens öga inte hamnat i ett blodkärl genom att aspirera-vrida kanylen och aspirera igen. Om kanylen hamnat i ett blodkärl, dra ut sprutan och byt kanyl. Aspirera igen innan injektionen ges.
  5. Fixera kanylens ansatsstycke och injicera långsamt. Överskrid inte 0,1 mL/sekund. Detta förebygger smärtupplevelse och underlättar upptag av läkemedlet i muskelvävnad. Kontrollera patientens allmäntillstånd.
  6. Håll i kanylens ansatsstycke och dra ut kanylen snabbt.
  7. Aktivera eventuellt kanylstickskydd.
  8. Lägg kanylen direkt i behållare för stickande och skärande avfall (SOSFS 2005:26). Använd alltid enhandsfattning.
  9. Sätt vid behov på ett plåster.
  10. Ta av eventuella handskar och engångs plastförkläde när sådana använts.
  11. Desinfektera dina händer.
  12. Signera och dokumentera.
  13. Observera patientens allmäntillstånd efter injektionen samt eventuella komplikationer såsom blödning vid behandling med antikoagulantia.

 

Om injektionen är ett vaccin för vaccination av barn under 6 år, läs mer i Rikshandboken i barnhälsovård.

Läs mer i Vårdhandbokens texter om blodburen smitta och stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta hos personal.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan