Katetrar och övrigt material

Urinkateter väljs i samråd med den ordinerande läkaren. Evidensbasering av val av katetermaterial för kvarliggande katetrar har ännu inte lyckats. [6]

Material

100% Silikon

Silikon är biokompatibelt till urinrörets slemhinna och har en viss resistens mot konkrementbildning. En tunn katetervägg ger rymligt lumen. Materialet är hypo-allergent. Silikon är något styvare än latex. Ballongen släpper ut tunnflytande vätska och behöver kontrolleras om den är fylld med sterilt vatten. På senare tid tillhandahåller flera kateterproducenter en förfylld spruta med glycerinmix, en olja som stannar i ballongen.

• Liggetid upp till 12 veckor (se tillverkarens anvisning).
• Är lämplig för patienter med överkänslighet mot latex.

Latex med hydrogelbeläggning

Latex är ett mjukt och följsamt gummimaterial som kan upprätthålla en lumen. Latex har även vävnadsretande egenskaper och för urinkatetrar krävs en ytbeläggning. Hydrogel är ett polymer som absorberar en liten mängd vätska. Tillsammans med urinrörets fukt bildar hydrogelet en yta med låg friktion som kombinerat med den mjuka latexen ger en god patientkomfort.

• Liggetid upp till 12 veckor (se tillverkarens anvisning).
• Är inte lämplig för patienter med överkänslighet mot latex.

Latex med ytbeläggning av silikon-elastomer

Latex är ett mjukt och följsamt gummimaterial som också kan upprätthålla en lumen. Latex har även vävnadsretande egenskaper och för urinkatetrar krävs en ytbeläggning. Med biokompatibelt silikon-elastomer som ytbeläggning undviks de vävnadsretande faktorerna.

• Liggetid upp till 12 veckor (se tillverkarens anvisning).
• Är inte lämplig för patienter med överkänslighet mot latex.

Plast

Katetrar av plast är vanligtvis tillverkade av PVC. Numera finns även PVC-fria då ämnet anses vara mindre lämpligt ur miljösynpunkt. Materialet är något styvt och används vid enstaka kateterisering och ren intermittent kateterisering (RIK), med undantag för en urologisk specialkateter vid blod i urin. Många plastkatetrar är försedda med en ytbehandling för att göra den lättglidande och på så sätt avvara separat gel vid användande. Hydrofil beläggning skapar tillsammans med vätska låg friktion, medan andra katetrar är förpreparerade med gel [5].

• Är inte lämplig för kvarliggande bruk.
• Är lämplig för patienter med överkänslighet mot latex.

Övriga material

Latex med beläggning av hydrogel i kombination med en silverlegering minskar risken för bakterieinvasion i urinblåsan under de första tre veckorna [6,7,8].

Katetermaterialet har visat sig speciellt lämpat vid postoperativ vård, intensivvård och vid brännskadevård.

Det finns också specialkatetrar för registrering av kroppstemperaturen kopplat till avläsningsapparatur.

Grovlek

Katetern bör vara tunn för att ha så liten påverkan som möjligt på urinrörets slemhinna, men tillräckligt grov för att ge god avrinning.

Grovleken för urinkatetrar anges i Charrière (Ch), vilket anger omkretsen i millimeter.

Längd

Längd på kateter anpassas till patientens kön och kroppskonstitution. Kvinnans urinrör är cirka 5 centimeter och mannens cirka 25 centimeter.

Kateterspets

Nelatonspets

Namnet kommer från Nelatonkateter, vilket är en tappningskateter. Spetsen är rak och mjukt rundad med två hål för avrinning utanför ballongen.

Tiemannspets

Namnet kommer från Tiemannkateter, som har en böjd, avsmalnande spets. Används vid svårighet att kateterisera män då katetern följer urinrörets rundning. Den som kateteriserar ska vara van och utföra kateteriseringen med försiktighet, eftersom en felvänd kateter kan orsaka skada.

Lokala anvisningar

Urinuppsamlingspåsar

Användning av urinuppsamlingspåse för slutet system minskar eller fördröjer uppkomsten av bakteriuri hos patienter med KAD. [10]

I ett slutet system töms urinuppsamlingspåsen via bottenventilen på påsen (i toalett eller i urinflaska).

För uppegående patient används påse med kort slang. Nattetid kan denna öppnas och kopplas till en större påse med längre slang som placeras under urinblåsans nivå. Tömningsbar påse byts vid behov, vanligtvis med cirka en veckas intervall. Se också tillverkarens anvisning.

Ett halvöppet urinuppsamlingssystem har en ej tömbar påse. Påsen byts då när den är fylld.

Lokala anvisningar

Kateterventil

En öppningsbar kateterventil på katetern kan vidarekopplas till urinuppsamlingspåsen, exempelvis nattetid eller vid blåsträning. Det är mer hygieniskt än kateterklämma eller kateterpropp, men kan vara svårt att hantera för patienter med nedsatt handfunktion.

Kateterventilen byts vid behov, vanligtvis efter cirka en vecka. Se också tillverkarens anvisning.

Se tillverkarens bruksanvisning

Kateterklämma

Kateterklämma får inte placeras över kuffkanalen. Klämman kan användas på slangen till urinuppsamlingspåsen.

När en urinuppsamlingspåse används ska den fixeras med lämplig anordning så att tyngd och drag mot blåsbotten undviks.

Kateterpropp

Kateterproppar är engångsmaterial och bör bytas efter varje användning.

Fixering

När en urinuppsamlingspåse används ska den fixeras med lämplig anordning så att tyngd och drag mot blåsbotten undviks.

En väl fungerande fixeringsanordning som anpassas till aktivitet bidrar till att patienten kan bevara aktivitet och integritet.

Fixeringsanordningar finns som band och byxben för kort- eller långvarigt bruk. För att fixera kateterslangen finns även hudvänlig häfta som utformats speciellt för ändamålet.