Utskrivet 2014-09-21

Till navigering

Suprapubisk

[Kateterisering av urinblåsa]

Denna text gäller vuxna och för barn kan specifika riktlinjer finnas.

Bild som visar suprapubisk kateterisering av kvinna

Suprapubisk urinkateter är en kvarliggande kateter som placeras i urinblåsan genom bukväggen och kan användas av både män och kvinnor. Denna kateterbehandling har flera fördelar jämfört med en kateter via urinröret. Risk för symtomgivande bakteriuri minskar liksom risk för ärrbildning i urinröret. Många patienter tycker att suprapubisk kateter är bekvämare än kateter i urinröret, den ger mindre påverkan på sexuell integritet och man kan träna den egna förmågan att kissa. [2] Det går snabbt och har i regel inga komplikationer. Samma sorts katetrar som vid urinrörskateterisering, företrädesvis hydrogelbelagd latex eller helsilikon. Kontrollera tillverkarens anvisning för användningsområde.

Inläggning av suprapubisk kateter

Ingreppet ordineras och utförs av läkare, med steril metod. Det finns färdiga set med kateter och påse som är lämpliga att användas när suprapubisk kateter appliceras.

Patienten ska ha en fylld palperbar blåsa när ingreppet görs, antingen med urin eller med steril NaCl 9 mg/ml som fylls genom tillfällig urinrörskateter.

  • Hudområdet ovanför symfysen desinfekteras.
  • Läkaren ger lokalbedövning med injektion och för därefter in en vass troakar genom buken och in i urinblåsan. Katetern förs ner genom troakaren, varefter troakaren avlägsnas.
  • Katetern fixeras i blåsan enligt anvisning, antingen genom ett stygn i huden eller genom att fylla en kateterballong. Fixera katetern mot huden med häfta eller med särskilt förband för att undvika dragningar.
  • Den suprapubiska katetern kopplas till urinuppsamlingspåse eller kateterventil enligt ordination. Välj lämplig fixeringsanordning om urinuppsamlingspåse används.

Om en suprapubisk kateter glider ur måste en ny sättas in, helst inom någon timme. I annat fall kan kanalen genom buk- och blåsvägg sluta sig så att det blir svårt eller till och med omöjligt att föra in en ny kateter.

Byte av suprapubisk kateter

Det första bytet görs vanligtvis på sjukhus, eller där ingreppet gjordes, efter 4-6 veckor. Därefter görs bytet av till exempel distriktssköterskan i hemmet eller på vårdcentralen. Samma sorts kateterar som vid urinrörskateterisering används, företrädelsevis hydrogelbelagd latex eller helsilikon. Kontrollera tillverkarens anvisning för användningsområde.

Hur ofta en suprapubisk kateter ska bytas beror på den enskilde patientens behov. Efter bedömning av stenutfällning på katetern och i urinen samt efter utvärdering av patientens känsla av obehag beslutas tiden till nästa byte. Se också tillverkarens anvisning för längsta användningstid.

Byte bör också göras om antibiotikabehandling ordineras mot symtomgivande bakteriuri.

Material

  • Kateter, sterilförpackad
  • Handskar
  • Bedövningsgel
  • Steril natriumklorid 9 mg/ml och spolspruta
  • Kateteriseringsset med handskar, duk, några kompresser samt skål
  • 10 ml injektionsspruta för att tömma kateterballongen
  • 10 ml injektionsspruta för att fylla den nya kateterns ballong med sterilt vatten, eller glycerinmix om silikonkateter används
  • 10 milliliter sterilt vatten - glycerinmix för silikonkateter
  • Kateterventil och/eller urinuppsamlingspåse
  • Fixeringsanordning
  • Kompress och häfta för att täcka ingångshålet och fixera katetern.

Förberedelser

Ta hänsyn till patientens behov av integritet. Säkerställ att patienten har förstått tidigare given information och fått eventuella frågor besvarade.

Desinfektera avlastningsbord/uppdukningsyta och duka upp materialet.

Tillvägagångssätt

basala_hygienrutiner.gif

Tillämpa basala hygienrutiner

  1. För att underlätta byte bör patientens urinblåsa vara fylld. Vinkeln till urinblåsan blir på så sätt mer rät, vilket underlättar både uttagande och insättande av kateter.
    Om urinen är klar kan katetern stängas av i god tid före bytet så att blåsan fylls.
    Vid grumlig urin spolas blåsan ren med steril natriumklorid 9 mg/ml tills vätskan är klar. Fyll sedan urinblåsan med steril natriumklorid 9 mg/ml genom den gamla katetern. Avsluta fyllnad när patienten känner blåsfyllnad eller vid maximalt 400 ml. Om patienten är medvetslös eller saknar känsel iakttas särskild försiktighet.
  2. Tvätta rent runt kateterns ingångshål med tvål och vatten eller kompress fuktad med natriumklorid.
  3. Töm kateterballongen med hjälp av en injektionsspruta 10 ml.
  4. Dra ut den gamla katetern. Detta moment kan ta upp till ett par minuter. Håll under tiden katetern sträckt utan att använda våld.
  5. Fyll ingångshålet med gel, cirka 10 gram (ml).
  6. För in den nya katetern med aseptisk teknik.
  7. Avvakta avflöde.
  8. Observera så att katetern inte glidit ut innan kateterballongen fylls. Fyll ballongen med den mängd sterilt vatten eller glycerinmix tillverkaren anvisat.
  9. Koppla katetern till kateterventil eller urinuppsamlingspåse.
  10. Fäst en kompress runt instickshålet för att skydda kläder mot eventuellt sekret och katetern mot att fastna i till exempel kläder.
  11. Fixera katetern med häfta eller särskilt fixeringsförband så att drag inte uppstår mot blåsslemhinnan.
  12. Utvärdera fixeringsanordningen om urinuppsamlingspåse används och komplettera vid behov.
  13. Dokumentera. Läs mer i texten Översikt.

Hygien

Förband runt ingångshålet tjänar framför allt till att skydda ingångshålet mot drag och kläder från fläckar. Det bör vara torrt och vid tvätt/dusch tas förbandet bort. Läs mer om egenvård och omvårdnadsåtgärder i texten Omvårdnadsåtgärder.

Komplikationer

Det finns en risk för tarmperforation då den vassa troakaren förs in. Denna risk minskar betydligt om urinblåsan är fylld.

Runt den suprapubiska kateterns ingångshål kan hudirritation uppstå. Läs mer om övriga komplikationer i texten KAD, komplikationer.

Revideringsdatum:
2012-11-19
Manusförfattare:

Märta Lauritzen, uroterapeut, Urologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.

Faktagranskare:

Birgitta Roshäll, uroterapeut, kirurgmottagningen, Centrallasarettet, Växjö

Christina Ross-Nyberg, uroterapeut, kirurgmottagningen, Centrallasarettet, Växjö

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge

Dela information

Dela |