Utredning och undersökning

Före all behandling av ödemet måste en noggrann utredning göras för att säkerställa diagnosen och utesluta allvarliga sjukdomar som kräver omedelbar behandling. Utredningen bör innefatta:

Anamnes

• Lokalisation, debut, eventuellt utlösande faktorer
• Sjukdomar och behandlingar som kan ha samband med ödemet
• Förlopp
  • Förbättring
  • Försämring
  • Dygnsvariationer
• Förekomst av rosfeber
• Tyngd- och spänningskänsla, samt smärta
• Pareser
• Parestesier
• Tidigare erhållen behandling av ödemet
• Patientens uppfattning av besvären med hänseende på arbete och fritid, både fysiskt och psykosocialt

Inspektion

• Lokalisation och utbredning
• Hudförändringar: Tunn, glansig, torr, utspänd hud, hyperkeratos
• Färgförändringar
• Sidoskillnad i kärlteckningen
• Avtryck av klädesplagg eller smycken
• Ärr, sår, lymfblåsor
• Utfyllnad av hälsenan
• Utseende och form på tår
• Rörelsemönster
• Rörelseomfång

Lymfödem i höger arm efter bröstcancerbehandling.

Lymfödem i vänster arm efter bröstcancerbehandling.

Ödemet kan leda till rörelseinskränkning.

Tonåring med primärt lymfödem i vänster ben.
Det latenta lymfödemet blev synligt efter ett trauma mot foten.

Sekundärt lymfödem i vänster ben efter behandling av urologisk cancer.

Olämplig klädsel. BH'n och dess smala axelband skär in
och kan därigenom ytterligare försämra lymfflödet.

Hälseneutfyllnad.

Djupa veck vid tåbasen samt hudförändringar.

Tunn, torr, glansig och utspänd hud samt lymfläckage.

Lymfblåsa hos en ung cancerpatient med hypoalbuminemi
i palliativt skede.

Palpation

• Konsistens i subkutis, jämförelse eventuellt med frisk sida [5]
• Pitting - ett tryck appliceras så hårt som möjligt med tummen mot vävnaden under 60 sekunder. Svullnad som domineras av fettväv och/eller fibros uppvisar minimal eller ingen pitting.
• Förhårdnader
• Ärrvävnad
• Stemmers tecken

Exempel på palpation av konsistensen, där man jämför med den friska sidan.

Pitting. Undersökaren trycker tummen mot vävnaden. Vätska trycks ut i omkringliggande vävnad. En grop uppstår.

Stemmers tecken

Objektiva mått

• Volym- och/eller omkretsmätning för att få en uppfattning om volymskillnaden vid unilaterala ödem samt om lokalisation av ödemet. Omkretsmätning var 4:e cm rekommenderas och med dessa omkretsmått kan extremitetens volym beräknas. [1] Endast ett omfångsmått i vardera arm eller ben är otillräckligt.
• Vikt - BMI, dels för att kunna konstatera om övervikt föreligger, dels för att kunna följa viktutvecklingen över tid eftersom den påverkar storleken av extremiteterna. 
• Tyngd- och spänningskänsla samt smärta med VAS

Exempel på volym- och omkretsmätning, bägge armarna mäts och differensen
uttrycks i ml och i %

Volumetri	Markering av mätpunkter för omkretsmätningar
Omkretsmätning var 4:e centimeter	Med fördel används ett special- måttband där vikter drar ihop måttbandet för att minska felkällan vid upprepade mätningar.
Omkretsmätning av ben

Kompletterande undersökningar

• Bioimpedans
• Ultraljud (UL)
• Magnetisk resonanstomografi (MRT)
• Tissue dielectric constant (TDC)

Överarm utan lymfödem	Överarm med lymfödem. Notera det förtjockade subkutana fettlagret.

MRT-bilder av överarmarna på en patient med ensidigt armlymfödem.

• Lymfscintigrafi (nuklearmedicinsk undersökning med hjälp av radioaktiva spårämnen).