Utskrivet 2018-11-14

Till navigering

Utredning och undersökning

[Lymfödem, vård och behandling]

Denna text gäller även barn

Före all behandling av ödemet måste en noggrann utredning göras för att säkerställa diagnosen och utesluta allvarliga sjukdomar som kräver omedelbar behandling. Utredningen bör innefatta:

Anamnes

  • Lokalisation, debut, eventuellt utlösande faktorer.
  • Sjukdomar och behandlingar som kan ha samband med ödemet.
  • Förlopp
    • Förbättring
    • Försämring
    • Dygnsvariationer.
  • Förekomst av rosfeber.
  • Tyngd- och spänningskänsla, samt smärta/värk (oftast sekundär, men kan bero på spänningskänsla i vävnaden).
  • Tidigare erhållen behandling av ödemet.
  • Patientens uppfattning av besvären med hänseende på arbete och fritid, både fysiskt och psykosocialt.

Inspektion

  • Lokalisation och utbredning.
  • Hudförändringar: Tunn, glansig, torr, utspänd hud, hyperkeratos.
  • Färgförändringar.
  • Sidoskillnad i kärlteckningen.
  • Avtryck av klädesplagg eller smycken.
  • Ärr, sår, lymfblåsor.
  • Utfyllnad kring hälsenan.
  • Utseende och form på tår.
  • Rörelsemönster.
  • Rörelseomfång.
 Originalfoto: Karin Johansson, Imke Wallenius  Originalfoto: Karin Johansson, Imke Wallenius
Lymfödem i höger respektive vänster arm efter bröstcancerbehandling
 Originalfoto: Karin Johansson, Imke Wallenius
Ödem kan leda till rörelseinskränkning 
 Originalfoto: Karin Johansson, Imke Wallenius Originalfoto: Karin Johansson, Imke Wallenius
Tonåring med primärt lymfödem
vänster ben. Det latenta lymf-
ödemet blev synligt efter ett
trauma mot foten.
Sekundärt lymfödem i vänster ben
efter behandling av urologisk
cancer.

Originafoto Imke Wallenius. Bearbetat av redaktionen för Vårdhandboken 2018.

Samma tonåring som i bild ovan: Huden på foten är tjock och
gråfärgad (elefanthud) som avslöjar att lymfödemet i foten
har funnits en längre tid innan man sökte för volymökningen i benet
.
 Originalfoto: Karin Johansson, Imke Wallenius
Olämplig klädsel. BH och smala axelband skär in och kan
därigenom ytterligare försämra lymfflödet.
Originalbilder Imke Wallenius, Karin Johansson
Originalfoto Imke Wallenius, Karin Johansson
Hälseneutfyllnad Djupa veck vid tåbasen samt
hudförändringar.
Originalfoto Imke Wallenius, Karin Johansson
Originalfoto Imke Wallenius, Karin Johansson
Tunn, torr, glansig och utspänd hud
samt lymfläckage.
Lymfblåsa hos en ung cancerpatient
med hypoalbuminemi
i palliativt skede.

Palpation

  • Konsistens i subkutis, jämförelse eventuellt med frisk sida [6]
  • Pitting - tummen trycks hårt mot vävnaden under 60 sekunder. Vid förekomst av pitting ses därefter en fördjupning i vävnaden på grund av att vätska trycks ut i omgivningen. Svullnad som domineras av fettväv och/eller fibros uppvisar minimal eller ingen pitting. På barn kan pekfingret användas.
  • Förhårdnader
  • Ärrvävnad
  • Positivt Stemmers tecken - det är svårt att med tumme och pekfinger lyfta ett hudveck vid tå- eller fingerbaserna på grund av förtjockning av hud och subkutan vävnad, jämför med normala sidan.
    
Exempel på palpation av konsistensen, där man jämför med den friska sidan.
    
Pitting.
 
 Stemmers tecken

Objektiva mått

  • Volym- och/eller omkretsmätning för att få en uppfattning om volymskillnaden vid unilaterala ödem samt om lokalisation av ödemet. Omkretsmätning var 4:e cm rekommenderas och med dessa omkretsmått kan extremitetens volym beräknas. [1] Endast ett omfångsmått av vardera arm eller ben är otillräckligt. Att använda anatomiska strukturer som mätpunkter ökar risken för mätfel vid upprepade mätningar över tid.
  • Vikt - BMI, dels för att kunna konstatera om övervikt föreligger, dels för att kunna följa viktutvecklingen över tid eftersom den påverkar storleken av extremiteterna. 
  • Tyngd- och spänningskänsla samt smärta med VAS

Exempel på volym- och omkretsmätning, bägge armarna mäts och differensen
uttrycks i ml och i %

Bild som visar volumetri i text om lymfödem Bild som visar mätpunkter vid omkretsmätning benet

Volumetri

Fasta mätpunkter, utanför den anatomiska
strukturen, för omkretsmätning.

 

   
Omkretsmätning var
4:e centimeter
Med fördel används ett special-
måttband där vikter drar ihop
måttbandet för att minska
felkällan vid upprepade
mätningar.

Kompletterande undersökningar

  • Ultraljud (UL)
  • Magnetisk resonanstomografi (MRT)
  • Tissue dielectric constant (TDC) mäter vätska i subkutana vävnaden med elektromagnetiska vågor
  • Lymfscintigrafi (nuklearmedicinsk undersökning med hjälp av radioaktiva spårämnen)
 
Överarm utan lymfödem Överarm med lymfödem.
Notera det förtjockade subkutana fettlagret.

MRT-bilder av överarmarna på en patient med ensidigt armlymfödem

Revideringsdatum:
2018-07-26
Manusförfattare:
Imke Wallenius, leg. sjukgymnast/lymfterapeut, Wallenius Consulting, Uppsala
Karin Johansson, leg. sjukgymnast, docent, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds Universitet, Lymfödemmottagningen, Skånes onkologiska klinik, Skånes universitetssjukhus, Lund
Faktagranskare:
Håkan Brorson, docent, överläkare, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds Universitet, Lymfödemenheten, Plastikkirurgiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö
Fotograf:
Karin Johansson, leg. sjukgymnast, docent, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds Universitet, Lymfödemmottagningen, Skånes onkologiska klinik, Skånes universitetssjukhus, Lund
Imke Wallenius, leg. sjukgymnast/lymfterapeut, Wallenius Consulting, Uppsala