Utskrivet 2018-12-10

Till navigering

Komplikationer

[Makroskopisk hematuri, vård och behandling]

Blåstamponad och blödning

Makroskopisk hematuri innebär att patienten har en blödning som kan ge komplikationer som blåstamponad (koagler i urinblåsan), blåsövertänjning och blodförlust.

Det är viktigt att vara uppmärksam på

  • smärta eller obehag över urinblåsan
  • urinträngningar
  • puls, blodtryck, medvetandegrad och andra tecken på eventuell blödningschock. NEWS rekommenderas.

Om patienten har ett eller flera av ovanstående symtom ska läkare kontaktas. Vid en stor blödning finns risk att urinblåsan blir fylld med koagler vilket kan leda till svårigheter att tömma urinblåsan helt eller delvis. Den akuta vården vid makroskopisk hematuri syftar till att undvika  blåsövertänjning och blåstamponad. Om koagelbildningen orsakar en blåstamponad behöver en akut operation utföras, en så kallad transuretral blåsevakuering då blodkoagel sugs ut från urinblåsan. I samband med transuretral blåsevakuering inspekteras urinvägarna och eventuell pågående blödning stoppas med diatermi.

Om blödningen är stor finns risk att patienten påverkas cirkulatoriskt, men det är ovanligt.

Under spoldroppsbehandling

Under spoldroppsbehandling är det viktigt att vara uppmärksam på

  • urinträngningar
  • smärta eller obehag över urinblåsan
  • motorisk oro
  • förvirring.

Urinträngningar, smärta eller obehag över urinblåsan kan bero på stopp i katetern eller att urinblåsan är fylld med koagler trots att spoldroppsreturen är hematurigrad =1 eller mindre och läkare ska kontaktas. Manuell spolning bör genomföras för att utesluta detta alternativ lösa stoppet.

  • Motorisk oro och förvirring kan också vara tecken på stopp i katetern, blåstamponad, urosepsis eller att patienten har resorberat vätska från spoldroppet in i blodbanan.
  • Kontrollera vid behov puls, blodtryck, andningsfrekvens, saturation och kroppstemperatur.
viktigt.gif

Observera att mängden vätska som spolas in i urinblåsan även kommer ut. Den uttömda vätskan ska vara större än den inspolade. Det finns risk att patienten resorberar spolvätska, speciellt vid transuretral kirurgi och om sterilt vatten används som spolvätska (så kallat TUR-P syndrom).

Komplikationer av hematurikatetern

En hematurikateter är styv och grov vilket kan medföra risk för skador i urinröret. Kateterisering bör ske varsamt och katetern bör avlägsnas så snart som behovet inte kvarstår.

Kateterballongen i en hematurikateter är fylld med en större volym jämfört med en vanlig urinrörskateter. Långvarig kateterbehandling, operation av eller strålbehandling över urinblåsan kan leda till att urinblåsan krymper. Det finns risk att kateterballongen fyller ut urinblåsan. Ballongen kan också trycka på tarmen som gör att patienten kan uppleva trängningar till avföring.

Det är viktigt att underlätta tarmtömningen så att patienten inte behöver krysta för att få ut avföringen eller blir förstoppad. Kraftig krystning kan förlänga eller förvärra blödningen och en fylld ändtarm kan skava mot kateterballongen.

Revideringsdatum:
2018-04-26
Manusförfattare:
Nina Hageman, Leg. sjuksköterska/verksamhetsutvecklare, Urologiska kliniken Södersjukhuset, Stockholm
Helena Thulin, universitetssjuksköterska, med.dr, Urologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Faktagranskare:
Per-Uno Malmström, professor, Urologen, Akademiska Sjukhuset, Uppsala
Åsa Bäärnhielm, vårdenhetschef, Urologen, Södersjukhuset, Stockholm