Utskrivet 2012-05-22

Till navigering

Komplikationer

[Nutrition, enteral]

Var uppmärksam på de olika komplikationer som kan förekomma i samband med sondmatning. Komplikationer ska åtgärdas och dokumenteras.

Patienten ska göras uppmärksam på orsakerna till följande symtom:

Aspiration

Aspiration är den allvarligaste komplikationen. Den kan leda till pneumoni. Patienter som har sänkt medvetandegrad, sväljsvårigheter eller tendens till ventrikelretention löper den största risken för denna komplikation.

Kontrollera alltid sondens läge före sondmatningen. En patient som har sonden i ventrikeln ska ha höjd huvudända, cirka 30o, under sondmatningen. Detta under förutsättning att hans eller henens tillstånd medger detta.

Illamående och kräkningar

Illamående och kräkningar kan vara ett tecken på ventrikelretention. Men det kan också vara ett tecken på förstoppning.

Avbryt sondmatningen och kontrollera ventrikeltömningen. Vid dålig ventrikelfunktion kan risken minskas genom tillförsel av sondnäring direkt i tunntarmen. Om sonder, som man kan aspirera genom används, kan man aspirera före varje matningstillfälle. Om magsäcken då innehåller >150ml, ska näringstillförseln stoppas och ny kontroll ske efter ett par timmar. Läkemedelsbehandling mot illamående kan prövas.

Vid förstoppning, se över vätskebalansen och rådgör med patientansvarig läkare.

Uppkördhet och buksmärta

Det är ganska vanligt med ospecifika buksymtom vid inledande av tillförseln, speciellt hos patienter där magtarmkanalen inte tillförts någon näring under en längre tid (mer än en vecka). Långsam tillförsel som efterhand trappas upp kan minska besvären.

Diarré

Diarré är den vanligaste komplikationen. Det finns många orsaker till diarré.

  • För hög belastning, för snabb matningshastighet. Det kan avhjälpas genom att man sänker dropphastigheten och eventuellt använder en sondmatningspump för en jämn och kontinuerlig tillförsel.
  • För hög belastning på grund av att sondnäringen, kosttillägget eller den lösning som används har för hög osmolaritet. Då måste produkten bytas.
  • Bredspektrumantibiotika kan ge upphov till diarré. Diarrén kan eventuellt förebyggas med hjälp av tillförsel av laktobaciller (probiotika). Laktobacillpreparatet ges på ordination.
  • Sondläget kan vara en orsak till diarré. Kontrollera det.
  • Bakteriekontamination kan ge diarré.
  • Laktosintolerans kan ge upphov till diarré. Industritillverkade sondnäringar är laktoslåga, men var uppmärksam på om patienten får tillägg av någon laktosinnehållande produkt, till exempel filmjölk.

Sondnäringar som innehåller lösliga fibrer kan i vissa fall minska diarréfrekvensen.

Revideringsdatum:
2009-04-14
Reviderad av:

Dietisternas riksförbunds (DRF:s) referensgrupp i enteral och parenteral nutrition

Maria Eriksson, dietist, Västerås Centrallasarettet, Västerås

Anna Granström, dietist, Sunderby sjukhus, Luleå

Agneta Frängsmyr, dietist, Umeå universitets sjukhus, Umeå

Mia Sundberg Hjelm, dietist, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Inger Nygårdh, dietist, Falu lasarett

Manusförfattare:

Christina Friman Olson, dietist, Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås

Karla Persengård, Södra Älvsborgs sjukhus, Skene

Anita Larsson, sjuksköterska, Lungsektionen, Medicinkliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås

Edna Sandberg-Johansson, sjuksköterska, Öronkliniken, Älvsborgs sjukhus, Borås

Gunilla Bergerson, arbetsterapeut, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg

Faktagranskare:

Ann Ödlund Olin, leg sjuksköterska, med dr, vårdutvecklingsledare, Kvalitet och patientsäkerhet, enheten för Omvårdnandskvalitet, Karolinska universitetssjukhuset

Publicerad:
2010-02-02

Dela information

Dela |

© Inera AB