Översikt

För patienter med eller risk för ett sviktande energi- och näringsintag bör man tidigt planera för nutritionsbehandling. I första hand ska energibehovet täckas oralt eller enteralt. När detta inte är tillräckligt eller möjligt kan den parenterala nutritionen vara ett komplement till både oral- och enteral nutrition eller täcka hela energi- och näringsbehovet. Målet med den parenterala nutritionsbehandlingen är att ge fullvärdig näring säkert och att undvika komplikationer [1].

Parenteral nutrition innebär att vätska och näring ges intravenöst. Med parenteral nutritionsbehandling avses alla former av nutritionsstöd till blodbanan exempelvis de lösningar där alla energigivande näringsämnen finns allt i ett, så kallade trekammarpåsar, men även glukosdropp, fettemulsioner och aminosyralösningar. Här avses dock huvudsakligen användandet av trekammarpåsar.

Innan den parenterala nutritionen inleds är det viktigt att informera patienten om syftet med behandlingen, tidsramar och uppföljning samt hur behandlingen ges.

Det kan behövas lokala instruktioner som kompletterar denna text om parenteral nutrition.

Definitioner och begrepp

PN = parenteral nutrition, det vill säga energi- och näringsämnen ges via blodbanan.

TPN = total parenteral nutrition, det vill säga energi- och näringsämnen ges via blodbanan och ersätter patientens totala behov av energi- och näringsämnen.

Ansvarsfördelning

Verksamhetschefen ansvarar för att vårdpersonal som hanterar parenteral nutrition har adekvat utbildning och att det finns väl fungerande och säkra rutiner för handhavande [2].  

Patientansvarig läkare har det övergripande ansvaret, vilket omfattar medicinskt huvudansvar för utredning som leder till ordination av rätt behandling [2]. I samråd med dietist och patientansvarig sjuksköterska ordinerar läkaren lämplig parenteral näringslösning. Ordinationen innefattar energinivå, val av lösning, mängd i ml, eventuella tillsatser samt om den parenteral nutritionen ska ges i perifer eller central infart [3].

Sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret när det gäller patientens näringstillstånd. Det omfattar bland annat att identifiera eventuella problem med mat- och vätskeintag, att se till att patienten får näring enligt fastlagd ordning och givna ordinationer [3].

Dietisten ansvarar i samråd med patientansvarig läkare och sjuksköterska för individuell nutritionsbehandling. Dietist finns som stöd vid bedömning om behov av parenteral nutrition samt val av lösning. Dietisten har tillsammans med läkare och sjuksköterska ansvaret för att utarbeta och följa upp och vid behov justera den parenterala nutritionsbehandlingen [3].

Dokumentation avseende den parenterala nutritionsbehandlingen ska föras kontinuerligt i journalen [4].