Ansvarsfördelning

Nutritionsomhändertagande bygger på tvärprofessionell samverkan, där olika professioner bidrar med kunskap utifrån respektive yrkesperspektiv. De tre dominerande perspektiven är det medicinska, omvårdnads- respektive nutritionsperspektivet (Figur 1), men också andra yrkeskompetenser kan vara av stor betydelse.

Figur 1: Perspektiv på nutrition

Ansvar

Läkaren har det övergripande medicinska ansvaret och tar inom ramen för detta ställning till om ofrivillig viktförlust orsakas av medicinska faktorer som behöver utredas eller kan motverkas genom specifik medicinsk behandling. Läkaren bär också det yttersta ansvaret för enteral och parenteral nutrition.

Sjuksköterskan har omvårdnadsansvar vilket inkluderar att identifiera risk för undernäring eller andra svårigheter att inta föda, samt för dokumentation och uppföljning av nutritionstillstånd i omvårdnadsjournalen. Sjuksköterskan ordinerar ätstödjande åtgärder och ansvarar för nutritionsbehandlingens genomförande och uppföljning. Sjuksköterskan ordinerar kost när det inte föreligger behov av utredning för vidare ställningstagande till individuell nutritionsordination. Vid undernäring och behov av nutritionsstöd ska sjuksköterskan kontakta dietisten. Tillsammans med övrig personal ansvarar sjuksköterskan också för att maten serveras på ett trevligt och aptitligt sätt.

Dietisten har nutritionsansvar och ansvarar inom ramen för detta för utredning av nutritionsproblem samt ordination, uppföljning och utvärdering. När ordination av enteral och parenteral nutrition är aktuell sker detta i samverkan med läkare och även med sjuksköterska.

Arbetsterapeuten är en viktig resurs i vården av patienter i behov av ätstödjande åtgärder.

Logopeden är en viktig resurs i vården av patienter med dysfagiproblem.

Tillsammans bär alla vårdprofessioner ansvar för att relevanta uppgifter avseende patientens näringsproblem dokumenteras och vidarebefordras till nästa vårdgivare.

Kostchefen ansvarar för matsedel, kostproduktion, för att kosten motsvarar de nationella kvalitetskraven avseende näringsinnehåll samt att avdelningarna får det de beställt [3].

Vidare krävs en organisation för nutritionsfrågor vid varje sjukhus; ett nutritionsråd, vars uppgift är ett övergripande ansvar för utveckling och revision av nutritionsrutiner och samt för planering av kompetensutveckling inom området.

Tvärprofessionella team bör finnas på varje vårdenhet med uppgift att utarbeta lokalt anpassade riktlinjer och standardiserade vårdplaner för nutritionsbehandling vid specifika sjukdomstillstånd samt för lokal kompetensutveckling inom området. Det bör också finnas en nutritionsansvarig sjuksköterska och ett kostombud på vårdenheten med tydligt definierat ansvar.

Medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) har det övergripande ansvaret för medicinsk kvalitet och säkerhet inom den kommunala hälso- och sjukvården. När det gäller rutiner, ansvars- och kvalitetssystem för nutritionsomhändertagande bör detta ske i samverkan med kommundietist. Kommundietisten kan också ansvara för kompetensutveckling inom området samt nutritionsbehandling av enskilda vårdtagare.