Behandling utanför slutenvården

Denna text är under revidering.

Förberedelser inför vård i hemmet

När en patient ska föras över från sluten till öppen vårdform är det nödvändigt att i god tid före utskrivningen ta reda på vilken enhet som ansvarar för ordination och det praktiska förfarandet vid långtidsbehandling med oxygen i hemmet. Om behov föreligger görs samordnad vårdplanering. För patient i särskilt boende bör kommunsköterskan kontaktas.

Lokala anvisningar

Information till räddningstjänsten enligt lokal instruktion. Läs mer om detta under rubriken Räddningstjänsten ska informeras nedan.

Ta kontakt med den vårdgivare som ska överta ansvaret för patienten så att det finns tid för förberedelser. Eventuell oxygenkoncentrator ska finnas på plats när patienten kommer hem. Eventuella oxygenflaskor måste beställas i god tid från apoteket.

Lokala anvisningar

Se lokala rutiner angående beställning av oxygenflaskor.

Patienter som har ordinerats oxygenbehandling i hemmet klarar i regel sjuktransporten utan oxygentillförsel. Vid tveksamhet - efterlys (och dokumentera) direktiv från utskrivande läkare.

Ordination av långtidsoxygenterapi (LTOT)

Långtidsbehandling med oxygen i hemmet ordineras av läkare. Behandlingen ordineras främst till patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, och svår kronisk hypoxi i vila.

Om en patient ska få oxygenbehandling i hemmet bestäms bland annat utifrån

• en klinisk bedömning av patienten
• upprepade arteriella blodgasbestämningar
• patientens och de närståendes möjligheter att samarbeta och hantera oxygenutrustningen

Rökning är i princip en kontraindikation.

Kontinuerlig oxygenbehandling (16-24 timmar/dygn) har bättre effekt på överlevnaden än kortare behandling, till exempel enbart nattlig behandling eller behandling 15 timmar/dygn.

Om patienten är aktiv utanför hemmet förbättras livskvaliteten under oxygenbehandlingen med hjälp av en lätt mobil utrustning med flytande oxygen eller lättviktstuber.

Kontrollera effekten av oxygenbehandlingen

Mängden oxygen som ska tillföras bestäms genom blodgaskontroller eller med hjälp av en pulsoxymeter. Kontinuerlig uppföljning och bedömning är nödvändig.

Oxygenförbrukningen i hemmet bör kontrolleras. För låg förbrukning, det vill säga underbehandling, innebär att behandlingen inte får effekt. Då krävs en omprövning av behandlingen och av patientens vilja/förmåga att följa den givna ordinationen.

Behandlingsformer

Läs kapitlet Säkerhet vid oxygenbehandling.

Det finns olika former för oxygenbehandling. Det är därför viktigt att prova ut den behandlingsform som är mest lämpad för den aktuella patienten.

Oxygenkoncentrator

Oxygenbehandling i hemmet ges i allmänhet som oxygenanrikad luft från en oxygenkoncentrator. Detta är den billigaste och enklaste utrustningen att hantera. Koncentratorerna drar dock mycket ström; med nuvarande regelverk är det patienten själv som betalar detta. Alla koncentratorer har avtagande prestanda vid höga flöden.

Oxygenflaskor

Oxygenflaskor med komprimerad gas kan behövas som komplement till oxygenkoncentratorer. De kan användas som reserv vid strömavbrott, om detta har bedömts indicerat och i form av små flaskor för mobilt bruk.

Flytande oxygen

Behandling med flytande oxygen rekommenderas till patienter som ofta vistas utanför hemmet. De kan då använda ett bärbart kärl som fylls på från ett stationärt kärl i hemmet. I hemmet bör de dock i regel använda oxygen från en koncentrator.

Demand-ventil

För att den mobila oxygenutrustningen ska räcka så länge som möjligt kan den kombineras med en så kallad demand-ventil som bara släpper igenom oxygen vid inandningen. En liten lätt behållare räcker då länge.

Det finns mobil utrustning med inbyggd demand-ventil som är lätt och smidig att använda. Den behöver prövas ut individuellt under ett gångtest, så att rätt oxygendos ordineras vid ansträngning. Demand-ventilernas "flödesangivelse" kan inte utan vidare jämföras med flödena vid kontinuerlig oxygentillförsel.

Anfuktning används inte tillsammans med demand-ventil.

Anfuktning av oxygen i hemmet

Om anfuktning har ordinerats vid behandling med oxygen i hemmet, kan med fördel färdigförpackade engångsflaskor användas som alternativ till fuktflaskor för flergångsbruk med sterilt vatten. För att få besked om detta kontaktar man den som har det medicinska ansvaret för utrustningen. 

Räddningstjänsten ska informeras

Oxygenbehandling i hemmet ska anmälas till räddningstjänsten, om det inte finns någon annan lokal överenskommelse, både när den börjar och när den slutar.

Den som ansvarar för en person som ska förvara oxygen utanför en vårdinrättning ska därför kontakta kommunens räddningstjänst för att få veta vad som gäller lokalt och få information om brandskydd.

Den som tillhandahåller utrustningen, oftast hjälpmedelscentralen eller den medicintekniska avdelningen, bör tillsammans med räddningstjänsten

• kontrollera bostaden ur brandskyddssynpunkt
• ge anvisningar om hur oxygenbehållarna ska placeras och förvaras
• informera om risken för brand och explosioner
• informera om eventuella lokala rutiner för hantering av oxygen
• tillhandahålla varningsskylt

Oxygen vid resor

Vid flygresa i tryckkabin sjunker syrgastrycket med cirka 2 kPa. Flygresa leder alltså till att resenärens syrgastryck sjunker och patienter med långtidsoxygenbehandling behöver en högre oxygendos än den ordinarie under flygresa. Främst långa flygresor innebär en risk för allvarlig hypoxi hos patienter med svår lungfunktionsnedsättning. Flygbolagen har vissa möjligheter att ordna extra oxygen på planet. Patientens läkare ska i god tid fylla i intyg till patienten med ordinerad oxygendos. Kaptenen på det aktuella planet kan, trots intyg, neka en patient att komma med om han bedömer att patienten är för sjuk för att flyga.

Vid bilkörning är det viktigt att patienten är väl syresatt. Oxygenflaskor som används i bilen ska vara väl förankrade i fordonet.

Mer information om oxygenbehandling

Länkar till mer information om oxygenbehandling finns i  Relaterad information.