Utskrivet 2014-04-24

Till navigering

Översikt

[Oxygenbehandling]

Oxygen - O2 - syrgas

Oxygen, eller syre, är en förutsättning för livet. En ung frisk individ har cirka 97% oxygensaturation (syremättnad) i blodet men värdet sjunker med åldern. Värden under 90% har på sikt en skadlig inverkan på kroppen och värden under 70% är potentiellt livshotande. En alltför hög oxygenhalt i inandningsluften och vävnaderna kan också vara skadlig. Det finns så gott som aldrig någon anledning att höja syremättnaden över det normala för åldern.

Oxygen som läkemedel

Andningsoxygen är ett läkemedel som i princip endast skall ordineras vid hypoxi (onormalt låg syremättnad). Andnöd, bröstsmärta, illamående och så vidare är i sig inte indikationer för oxygenbehandling. Ordinationen ges av läkare och omfattar dos (som oftast anges i liter/minut), administrationssätt och planerad behandlingstid. Doseringen bestäms med hjälp av artärblodgasprover och pulsoximetri. Saturationsmätare (pulsoximeter) mäter via ljus och beräknar andelen av arteriellt/venöst blod och presenterar detta som en syremättnad (oxygensaturation). En mängd olika faktorer påverkar noggrannheten i mätningen men det är en enkel och icke invasiv mätmetod. För patienter med normalt PCO2 i artärblodgasprov kan oxygenflödet ofta provas ut med hjälp av pulsoximeter. Utrustningen och behandlingen bör provas ut noggrant och anpassas till den enskilde patientens behov. Detta gäller både på sjukhus och i hemmet.

Oxygen kan ges enligt generella direktiv bland annat i akuta situationer av en person som har erforderliga kunskaper. Detta innebär i praktiken ofta oxygenbehandling för säkerhets skull. Detta är i regel en klok policy, se dock nedan under rubriken Oxygendosering med särskild försiktighet.

Vid svår kronisk hypoxi förlänger långtidsbehandling med oxygen, LTOT, överlevnaden och patientens livskvalitet höjs. Kontinuerlig oxygenbehandling (18-24 timmar/dygn) har bättre effekt på överlevnaden än till exempel enbart nattlig behandling eller behandling 15 timmar/dygn.

Oxygen i hemmet kan tillföras patienten som gas från oxygenflaskor med komprimerad gas, som gas från behållare med flytande oxygen eller som oxygenanrikad luft från en oxygenkoncentrator. På sjukhus används oftast oxygen som kommer från en central anläggning.

Oxygendosering med särskild försiktighet

Patienter med avancerad KOL eller med nedsatt andningsförmåga på grund av grav fetma, neurologisk sjukdom eller (läkemedels)förgiftning kan ha koldioxidretention (högt PCO2 i artärblodgasprov). Dessa patienter har nedsatt känslighet i andningscentrum för koldioxid och löper därför risk att utveckla koldioxidnarkos vid minsta överdosering av oxygentillförseln. Då behövs en noggrann dosering av oxygenflödet under upprepad artärblodgaskontroll. Pulsoximetri är inte tillräckligt.

Revideringsdatum:
2012-11-20
Reviderad av:

Nationella Vårdhandboksrådet

Manusförfattare:

Bengt Midgren, docent, överläkare, Hjärt- och Lungdivisionen, Universitetssjukhuset, Lund

Texten baseras på en tidigare version skriven av
Kerstin Ström, docent, överläkare, Medicinkliniken, Blekingesjukhuset, Karlskrona

Elisabeth Witte, leg. sjuksköterska, Medicinkliniken, Blekingesjukhuset, Karlskrona

Faktagranskare:

Anders Blix, med. tekniker, Medicinsk teknik Länssjukhuset, Gävle

Dela information

Dela |

© Inera AB