Utskrivet 2017-11-24

Till navigering

Lagstiftning

[Patientens rättsliga ställning]

Hälso- och sjukvårdslagstiftningen i Sverige är uppbyggd kring vårdgivarens och vårdpersonalens skyldigheter och är därmed en så kallad skyldighetslagstiftning, det vill säga det framgår indirekt av lagtexten vad patienten kan förvänta sig av vården.

En rättighetslagstiftning har övervägts. En sådan skulle innebära att patienten kunde få sin sak prövad i domstol. Förslaget har avförts, bland annat eftersom det skulle innebära stora svårigheter att precisera rättigheternas innehåll.

Vårdgivarens skyldigheter finns beskrivna främst i hälso- och sjukvårdslagen (HSL), tandvårdslagen (TvL), patientlagen (PL), patientdatalagen (PDL) och personalens skyldigheter i patientsäkerhetslagen (PSL). I flera fall är paragraferna i lagarna likalydande men de riktar sig till olika målgrupper. Det finns också särskilda lagar om bidrag för glasögon till barn och om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Därtill finns särskilda bestämmelser i lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera och lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd.

Hälso- och sjukvårdslagen

Hälso- och sjukvårdslagen är en målinriktad ramlag. Det innebär att den huvudsakligen innehåller bestämmelser om övergripande mål, ansvarsförhållanden och riktlinjer för verksamheten. Den reglerar det som landstinget, kommunen eller annan vårdgivare är skyldig att erbjuda patienterna. En ny hälso- och sjukvårdslag trädde i kraft 1 april 2017 och ersatte då den tidigare gällande lagen. Den nya lagen har en ny stryktur och uppbyggnad i form av avdelningar och kapitel. Syftet är att göra regelverket överskådligare, tydligare och mer lättillgängligt. Nästan alla bestämmelser i den tidigare hälso- och sjukvårdslagen har förts över till den nya lagen. Den nya lagen innehåller ett fåtal nya bestämmelser, några förtydliganden och ändringar i sak samt språkliga och redaktionella ändringar. Den nya hälso- och sjukvårdslagen kompletteras av en hälso- och sjukvårdsförordning. Läs mer om den nya hälso- och sjukvårdslagen på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) webbsida. Länk finns i relaterad information.

Lag om bidrag för glasögon till vissa barn och unga

Lagen om bidrag för glasögon till vissa barn och unga, som trädde i kraft den 1 mars 2016, innebär att landstingen ska lämna bidrag för kostnad för glasögon och kontaktlinser till barn och unga som är mellan 8 och 19 år och som omfattas av landstingens skyldighet att erbjuda hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen. Regeringen har också meddelat föreskrifter om bidragets storlek och övriga villkor för bidraget samt om återbetalningsskyldighet.

Lag om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Lagen om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet trädde i kraft 15 april 2017. I anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds ska landstinget erbjuda ett barn eller en ung person i åldern 18-20 år en hälsoundersökning på initiativ av socialnämnden.

Tandvårdslagen

Tandvårdslagen är också en ramlag och innehåller grundläggande regler för all tandvård. Den innehåller också regler som rör landstingens särskilda ansvar för tandvård.

Patientlagen

I patientlagen, som trädde i kraft den 1 januari 2015, finns de mest grundläggande bestämmelserna av generell karaktär som har direkt betydelse för vårdens beskaffenhet och som tydliggör möjligheter till inflytande för patienterna. Syftet är att förtydliga och stärka patientens ställning. Lagen ska också stärka och tydliggöra patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. De flesta bestämmelserna gäller inom all hälso- och sjukvårdsverksamhet. Lagen omfattar inte tandvård enligt TvL. Informationsplikten gentemot patienten och möjligheten att få en ny medicinsk bedömning har utvidgats. Patienten har möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård gäller alltså även patienter som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Hemlandstinget ska bekosta vård som en patient får i ett annat landsting, under förutsättning att det förstnämnda landstingets remissregler följs. Lagen innehåller också bestämmelser om barns inflytande över sin vård. I övrigt finns motsvarigheter till tidigare bestämmelser om till exempel vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering och val av behandlingsalternativ och hjälpmedel. Läs mer om patientlagen på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) webbsida. Länk finns i Relaterad information.

Patientsäkerhetslagen

Patientsäkerhetslagen reglerar bland annat hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter. Denna lag trädde i kraft 1 januari 2011 och ersatte lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

I lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. finns bestämmelser om landstingens skyldigheter att, utöver vad som följer av HSL och TvL, erbjuda hälso- och sjukvård och tandvård åt asylsökande och vissa andra utlänningar. Läs mer på 1177 Vårdguidens webbsida. Länk finns i relaterad information.

Lag om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd

I lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd finns bestämmelser om skyldighet för landsting att, utöver vad som följer av HSL och TvL, erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård till vissa utlänningar som vistas inom ett landsting utan att vara bosatta där. Läs mer på 1177 Vårdguidens webbsida. Länk finns i relaterad information.

Patientdatalagen

Patientdatalagen trädde i kraft 1 juli 2008 och ersatte patientjournallagen och vårdregisterlagen. Syftet med PDL är att informationshanteringen inom hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den tillgodoser patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Hälso- och sjukvårdens informationshantering ska bygga på respekt för patientens och andra registrerades integritet. PDL medförde också en rad nya bestämmelser som ökar patientdelaktigheten i vården. Patienten har rätt att få en avvikande mening införd i journalen, rätt att spärra uppgifter på vårdenhets- eller vårdprocessnivå i journalen och rätt att neka till att vara med i kvalitetsregister. Vidare finns bestämmelser i PDL som reglerar sammanhållen journalföring, vilket ger möjlighet att ta del av uppgifter om en patient över vårdgivargränserna.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd med mera

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS eller från den 1 juli 2015 HSLF-FS) innehåller preciseringar av skyldigheterna i HSL, PDL och PSL. Socialstyrelsen utfärdar även nationella riktlinjer som bland annat syftar till att stärka patientens möjligheter att få likvärdig kunskapsbaserad vård oavsett bostadsort och kulturella skillnader.

Vårdgivarens skyldigheter

I hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och tandvårdslagen (TvL) anges bland annat de mål och krav som hälso- och sjukvården och tandvården ska uppfylla.

Målet för verksamheten

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården (3 kap 1 §, HSL). Målet för tandvården (2 § TvL) är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen.

Vården ska enligt lagen bland annat vara av god kvalitet, lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och främja goda kontakter mellan personal och patienter (5 kap 1 § HSL, 1 kap 1, 6-7 §§ och 2 kap 1 § PL). Patienten ska snarast ges en medicinsk bedömning om det inte är uppenbart obehövligt (2 kap 2 § PL).

Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa (3 kap 2 § HSL). En tandvård av god kvalitet ska lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder (3 § TvL).

När hälso- och sjukvård respektive tandvård ges till ett barn ska barnets bästa särskilt beaktas (5 kap 6 §, HSL, 1 kap 8 §, PL och 3 §, TvL).

Patientens valmöjligheter

Fast läkarkontakt i primärvården

Landstinget ska organisera primärvården så att alla som omfattas av landstingets ansvar för hälso- och sjukvård kan välja utförare av hälso- och sjukvårdstjänster samt få tillgång till och välja en fast läkarkontakt (vårdvalssystem). Patientens val får inte begränsas till ett visst geografiskt område inom landstinget (7 kap 3 §, HSL och 6 kap 3 § PL).

Val av utförare

En patient som omfattas av ett landstings ansvar för hälso- och sjukvård ska inom eller utom detta landsting få möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård, det vill säga offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Hemlandstingets remissregler gäller (9 kap 1 § PL och 8 kap 3 §, HSL).

Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel

När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få den valda behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat. Inom den kommunala hälso- och sjukvården har patienten inte rätt att välja sådan behandling som kommunen ansvarar för utanför hemkommunen om denna kan erbjuda behandling som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet (7 kap 1 § PL och 10 kap 1 §, HSL).

Då det finns olika hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning tillgängliga ska patienten ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få det valda hjälpmedlet, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat (7 kap 2 § PL och 10 kap 2 §, HSL).

Nationell vårdgaranti

Ett landsting ska erbjuda vårdgaranti åt dem som omfattas av landstingets ansvar. Läs mer i Vårdhandboken.

Planerad vård utomlands

Under vissa förutsättningar har en patient rätt att få vård/tandvård i annat EU/EES-land eller Schweiz. Läs mer på Försäkringskassans webbplats. Länk finns i relaterad information.

Information vid gränsöverskridande vård

Om kostnaden för vården av en patient ska ersättas i enlighet med Europaparlamentets och rådets
direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpning av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, i den ursprungliga lydelsen, ska vårdgivaren informera patienten om att hälso- och sjukvården respektive tandvården samt dess personal står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO), om det register om anmälan av verksamhet m m som förs av IVO enligt 2 kap patientsäkerhetslagen samt om möjlighet att begära ersättning enligt patientskadelagen eller från läkemedelsförsäkringen och om patientnämndernas verksamhet (3 kap 2 a §, PL och 3 c §, TvL).

Specificerad faktura vid gränsöverskridande vård

Vårdgivaren ska tillhandahålla en specificerad faktura för den hälso- och sjukvård respektive tandvård en patient tagit emot, om patienten avser att begära ersättning för sina kostnader för vården i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, i den ursprungliga lydelsen (5 kap 5 §, HSL och 4 b §, TvL).

Revideringsdatum:
2017-07-03
Reviderad av:
Eva-Britt Zetterström, utredare, Koncernkontoret, koncernavdelning ärendesamordning och kansli, enhet juridik, Västra Götalandsregionen
Manusförfattare:
Johanna Rydbäck, regionjurist, Regionkansliet, Västra Götalandsregionen, Vänersborg
Faktagranskare:
Anna Åberg, förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm