Utskrivet 2018-12-10

Till navigering

Översikt

[Perifer venkateter]

Denna text gäller även barn

Perifer venkateter (PVK) är en tunn kateter som förs in i en ven och ger tillgång till blodbanan. Inläggning av en PVK är ett mycket vanligt förekommande ingrepp inom modern sjukvård i syfte att ge patienten vätska, näring, blodprodukter och läkemedel samt för blodprovstagning. På varje enhet som använder PVK bör det finnas väldokumenterade och implementerade rutiner för inläggning, skötsel och dokumentation. För att tillgodose detta bör det finnas adekvat utbildning och komplikationsregistrering.

Bild som visar inläggning av perifer venkateter
Inläggning av perifer venkateter

Det förekommer flera olika komplikationer till användandet av PVK där de vanligaste är bristande funktion, tromboflebit, blödning, extravasal injektion och lokal infektion. Den allvarligaste komplikationen till PVK-användning är sepsis. Incidensen av detta är otillräckligt studerat och är säkerligen mer vanligt förekommande än vad som hittills angivits [1]. Med god kunskap om inläggning och hantering av PVK kan de flesta komplikationer förebyggas.

Trots att PVK används i så stor utsträckning är det vetenskapliga underlaget för tekniken bristfälligt. Oftast studeras tromboflebit som komplikation, vilken kännetecknas av rodnad, ömhet, svullnad, smärta och palpabel hårdhet över venen. Det leder till obehag för patienten, men sällan till livshotande tillstånd. Risken för att patienten utvecklar tromboflebit påverkas av flera faktorer, till exempel små/sköra kärl, kateterdiameter i förhållande till venstorlek, tillförsel av läkemedel med avvikande osmolaritet/pH, val av punktionsställe, följsamhet till aseptiska rutiner, mekanisk retning, fixation samt användningstid [2].

En PVK kan bli koloniserad av mikroorganismer och orsaka såväl lokal- som septisk infektion med septisk chock. Det är inte alltid enkelt att skilja på tromboflebit och lokal infektion då båda har symptom som rodnad, svullnad och/eller ömhet runt insticksstället. Den lokala infektionen har ofta varbildning. En septisk infektion med allmänpåverkan, feber, frossa och eventuellt chock kan orsakas av en PVK. Den kan förekomma tillsammans med, men troligtvis oftare utan tecken på lokal infektion eller tromboflebit [3].

Inspektion och användningstid

En PVK bör inspekteras regelbundet, användas kortast möjliga tid och avlägsnas så fort behov av katetern inte föreligger.  Användningstiden av PVK är ur vetenskaplig synpunkt svårtolkad. En systematisk litteraturöversikt anger att en PVK kan tas bort vid behov. Det finns egentligen ingen studie som på ett tillfredställande sätt analyserar inläggningstiden i förhållande till infektionskomplikationer. Riskpatienter med exempelvis nedsatt immunförsvar eller i chock är inte inkluderade i studien [4]. På grund av detta rekommenderar Vårdhandboken regelbundet byte var 72:a timme. Undantag kan göras hos mycket svårstuckna patienter och barn. Det förutsätter noggrann kontroll och borttagande av PVK vid tecken på tromboflebit, lokal infektion eller oklar septisk infektion. Fixering av PVK är också bristfälligt studerat [5]. I allmänhet rekommenderas högpermeabel polyuretanförband då detta möjliggör god inspektion av insticksstället och ger en stabil fixering om förbandet används på ett korrekt sätt.

Det finns principiellt två olika typer av PVK, med och utan injektionsport. Det saknas vetenskapligt stöd för att kunna rekommendera någon av dessa [SBU, se övriga referenser]. Om injektionsventil ansluts till PVK är det av stor vikt att dessa är av rätt konstruktion (split-septum) och används på ett korrekt sätt [6].

Symbol_mapp.jpg

Hygienrutiner och stickskyddade produkter

Om en perifer venkateter har lagts utan adekvat aseptisk teknik, exempelvis i en akutsituation, bör den snarast bytas så snart patientens tillstånd tillåter. Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. Det ska konsekvent tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal, oavsett diagnos och vårdgivare.

För att undvika risken för blodsmitta ska stickskyddade produkter användas när detta är möjligt [Arbetsmiljöverket, se övriga referenser].

En perifer venkateter är en medicinteknisk produkt (SOSFS 2008:1). Läs alltid tillverkarens information och följ instruktionerna.

Revideringsdatum:
2018-10-03
Manusförfattare:
Eva-Marie Ebefors, leg. sjuksköterska, vårdutvecklare, Medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Fredrik Hammarskjöld, överläkare, med.dr, Operations- och intensivvårdskliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Karina Wahl, leg. sjuksköterska, specialistsjuksköterska, verksamhetsutvecklare, Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Faktagranskare:
Sophie Lindgren, docent, Avdelningen för Anestesiologi och Intensivvård, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Göteborg
Fotograf:

Originalfoto Eva-Marie Ebefors, Fredrik Hammarskjöld och Karina Wahl, Länssjukhuset Ryhov