Utskrivet 2014-09-02

Till navigering

Behandling och rengöring

[Sårbehandling]

När de läkningshämmande faktorerna har identifierats, analyserats och dokumenterats sätts lämplig behandling in. Genom att grundläggande data om patientens sår och allmäntillstånd dokumenteras skapas möjlighet att utvärdera effekten av behandlingen.

Behandlingen kan bestå av

  • Om möjligt, korrektion av bakomliggande sjukdomsfaktorer, till exempel kirurgisk åtgärd vid arteriell insufficiens, justering av diabetesbehandling och näringsintag.
  • Livsstilsrelaterade åtgärder mot läkningshämmande faktorer så långt detta är möjligt, till exempel ökad aktivitet och rökstopp.
  • Smärtlindring vid smärtsamma sår.
  • Lämpliga förbandsprodukter utifrån sårtyp och/eller sårproblematik.
  • Tryckavlastning/tryckfördelning.
  • Systemisk antibiotikabehandling och/eller lokalbehandling med jod- och silverförband, honungspreparat eller förband med polyhexanide vid kliniska tecken till sårinfektion exempelvis rodnad, svullnad, smärta, ökad sårsekretion i omgivande hud.

Sårrengöring

Alla sår innehåller bakterier. Noggrann rengöring, avlägsnande av fuktiga nekroser, död vävnad och främmande kroppar minskar risken för sårinfektion och underlättar sårläkningen. Vissa bakterier bildar biofilm i såret, det vill säga bakteriekolonier kapslar in sig och blir oemottagliga för normal sårrengöring. Förebygg infektion vid riklig bakterieväxt genom mekanisk rengöring, eventuellt med surfaktantlösning (sårrengöringsvätska eller gel med polyhexanide och betain).

basala_hygienrutiner.gif

Tillämpa basala hygienrutiner

Arbeta aseptiskt med kroppsvarma vätskor. Sår kan vara en reservoar för resistenta bakterier.

Sårrengöringen måste alltid anpassas till typen av sår och göras så skonsamt som möjligt. Riklig urspolning med kroppstempererad vätska rekommenderas. Sårrengöring är den smärtsammaste delen av förbandsbytet. Rengöring med kroppsvarm vätska minskar smärtan.

  • Torra och svarta nekroser på tår och hälar ska vanligen inte avlägsnas.
  • Avlägsna annan död vävnad så skonsamt som möjligt. Endast en person som är väl förtrogen med uppgiften får rensa upp såret med sax och pincett eller curett. Iakttag stor försiktighet vid diabetessår på fötterna samt vid arteriell insufficiens.
  • Om sårodling är ordinerad tas prov för odling efter rengöringen av såret och innan eventuell antibiotika ges. Odlingen tas alldeles innanför sårkanten eller djupt i sårets botten.
  • Dokumentera sårets utseende efter rengöringen.

Ren eller steril rutin

Val av ren eller steril metod sker enligt lokala rutiner och ordinationen ska dokumenteras i patientjournalen.

lokala_anvisningar.gif

Lokala anvisningar

När det gäller övergripande sårrengöringsmetoder ska verksamhetschefen eller den medicinskt ansvariga sjuksköterskan, MAS, besluta om, hur och när steril eller ren rutin ska tillämpas för olika typer av sår.

Ren rutin

Ren rutin tillämpas vid alla sår som inte kräver steril omläggning.

Ren rutin innebär att sår rengörs med färsktappat, kroppstempererat kranvatten och höggradigt rena produkter.

Steril rutin

Vid steril rutin används sterila instrument, sterilt material och sterila vätskor genomgående under hela omläggningen.

Steril rutin tillämpas för

  • operationssår som kräver omläggning under det första dygnet
  • operationssår så länge det finns dränage eller om såret vätskar eller blöder
  • sår som står i förbindelse med en led eller annan djupare normalt steril vävnad
  • infektionskänsliga patienter. Vilka som ingår i denna kategori avgörs av den patientansvarige läkaren
tillverkarens_bruksanvisning.gif

Se tillverkarens bruksanvisning

Följ tillverkarens bruksanvisning för förvaring och kassering av öppnade förpackningar med steril vätska.

Revideringsdatum:
2013-10-09
Reviderad av:

Christina Lindholm, Med.dr, professor, Sophiahemmet Högskola/Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Manusförfattare:

Christina Lindholm, Med.dr, professor, Sophiahemmet Högskola/Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Ann Tammelin, med.dr, överläkare, Vårdhygien Stockholms län, SLL

Christer Häggström, hygiensjuksköterska, Sektionen för vårdhygien, Akademiska laboratoriet, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Faktagranskare:

Ami Hommel, klinisk lektor, Dr med vet. Skånes universitetssjukhus, Lund

Dela information

Dela |