Sårbehandling

Sårbehandling - Översikt

Att ha ett sår är en belastning och påverkar människors vardag, oavsett om såret är akut efter ett olycksfall eller efter en operation, alternativt svårläkande som vid bensår, fotsår hos personer med diabetes eller vid trycksår eller maligna tumörsår.

  • Såret ska inte ses isolerat utan måste ses i ett sammanhang: person – sår – omgivande vävnad.
  • Att behandla sår är en av de vanligaste omvårdnadsåtgärderna i alla vårdformer.

Definition av sår

  • Vulnus, primärläkande sår, till exempel operationssår och vissa traumatiska sår, till exempel skärsår, är sår utan vävnadsdefekt. Sårkanterna läggs emot varandra och sutureras.
  • Ulcus, svårläkta sår, till exempel bensår och trycksår, är vävnadsdefekter som måste utfyllas för att såret ska kunna läka.

Mål för sårbehandling

Målet för sårbehandling är att möjliggöra läkning, förhindra sårinfektion, minska lidande och underlätta det dagliga livet. Delmål kan vara exempelvis att minska sårsektion, minska smärta och minska luktproblematik. Målet ska diskuteras med patienten och om möjligt med dennes närstående, och de överenskomna målen ska dokumenteras. Sätt även upp delmål.

Prognos

Prognosen, det vill säga den förväntade tiden för läkning, varierar allt efter patientens ålder, allmäntillstånd, näringstillstånd, rökning, rörlighet och sjukdomar såsom diabetes. Därför kan man inte ange en generell prognos. Stora sår och sår med lång duration läker långsammare, liksom sår med kraftig biobörda/biofilm.

Kompetens och ansvar

Den tekniska kunskapen om hur sår behandlas måste kompletteras med medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens. Kunskap om infektion, nutrition, aktivitet, sömn, social situation och smärtlindring behövs.

Läkaren har ansvar för diagnostik, utredning, ordination av behandling, ordination av läkemedel, samt för behandling av bakomliggande sjukdomar.

Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnad, prevention av sår och sårkomplikationer, sårbehandling, val av lämpliga sårförband samt eventuell kompressionsbehandling och för att detta dokumenteras i patientjournalen. Det är viktigt att sårbehandlingen dokumenteras och rapporteras i epikrisen respektive omvårdnadsepikris eller utskrivningsmeddelandet när patienten byter vårdform eller vårdgivare.

Informera patienten

Det är viktigt att ge patienten grundläggande kunskaper om orsaker till såret, fysiologi, sårbehandling och om vilka faktorer som påverkar sårläkningen. När patienten förstår helheten blir det lättare att fullfölja en föreslagen behandling. Patienten och dennes närstående ska informeras om behandling, vikten av medverkan och om förväntat resultat. Patienten ska erbjudas symtomlindring, särskilt smärtlindring.

Bakomliggande orsaker

Behandlingen ska omfatta en helhetssyn på personen och i första hand riktas mot bakomliggande orsaker till såret, till exempel diabetes och cirkulationsrubbningar vid svårläkta sår.

Detta gäller oavsett om såret har förorsakats av ett yttre trauma eller är relaterat till en underliggande sjukdom.

Diagnosen, som bygger på både den medicinska och på den omvårdnadsmässiga bedömningen, är av avgörande betydelse för behandlingsstrategin.

Om man enbart bandagerar ett sår utan att uppmärksamma och åtgärda bakomliggande och läkningshämmande faktorer hos den enskilde eller i omgivningen, kan det leda till långsam eller helt utebliven läkning.

Läkningshämmande faktorer

För att sår ska kunna läka bör följande faktorer uppmärksammas hos patienten:

  • Sjukdomstillstånd. Till exempel kan diabetes, arteriell och/eller venös insufficiens, minskad aktivitetsförmåga, smärta och infektioner samt nedsatt allmäntillstånd hämma sårläkningen.
  • Anemi är en viktig faktor som kan hämma sårläkningen genom bristfällig generell syrsättning av hud och sårområde.
  • Ödem. Det är viktigt att behandla vävnadsödem vid bensår. De flesta sår som befinner sig i inflammationsfasen har också mikroödem som fördröjer sårläkningen.
  • Näringstillstånd. Vid dåligt eller lågt näringsintag kan det vara aktuellt att behandla med protein- och C-vitamintillförsel, liksom med zinktillförsel om patienten har zinkbrist. Näringsdryck med arginin bidrar till läkning av trycksår.
  • Dehydrering. Lågt vätskeintag exempelvis hos medvetslösa och/eller personer med kognitiv svikt, lång väntan på akutmottagning ökar risken för uppkomst av dehydrering, vilket är en riskfaktor för uppkomst av trycksår. 
  • Tryck mot utsatta punkter där ben ligger nära hud försvårar den lokala hudcirkulationen.
  • Lång väntan på hårda underlag kan öka risken för trycksår.
  • Minskad rörlighet kan ge långvarigt tryck mot utsatta punkter vilket kan öka risken för trycksår och/eller hämma sårläkningen.
  • Smärta kan i vissa fall hämma sårläkningen.
  • Tobaksrökning hämmar sårläkningen genom minskad perifer genomblödning (kapillärkonstriktion), minskad tillförsel av syre och näring till huden, nedsatt förmåga att transportera bort slaggprodukter och nedsatt förmåga till kollagenbildning. Syremolekylerna i hemoglobinet slås ut av kolmonoxid, vilket minskar syrsättning av hud, sårområde och andra vävnader.
  • Läkemedel, exempelvis antiinflammatoriska och immunosuppressiva, kan hämma sårläkningen.
  • Sårinfektion försvårar sårläkning. Riklig bakterieväxt och biofilmsbildning, samt närvaro av vissa typer av bakterier, kan bromsa normal läkning.
  • Den psykosociala situationen kan också ha betydelse för sårläkningen. Brist på social kontakt liksom depression har visat sig kunna ge långsammare sårläkning.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan