Utskrivet 2014-07-30

Till navigering

Översikt

[Sekretess]

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller för många personalgrupper i Sverige.  I Vårdhandbokens texter om sekretess tas några delar av lagen upp som har särskild betydelse inom hälso- och sjukvården.

Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) ersatte sekretesslagen 2009. Lagens ändrade beteckning tillkom för att betona att offentlighet är huvudregeln i Sverige och att reglerna om sekretess är undantag. Bestämmelserna om registrering och utlämnande av allmän handling har därför placerats före sekretessreglerna i lagen varför lagen betecknas offentlighets- och sekretesslagen. Inga materiella ändringar har skett men lagen har bland annat fått helt ny kapitelindelning.

Sekretessbestämmelserna i OSL innebär att hälso- och sjukvårdspersonalen inte får avslöja uppgifter, vare sig muntligt eller genom att lämna ut en allmän handling eller på annat sätt. Till skillnad från hälso- och sjukvårdspersonal i offentligt bedriven hälso- och sjukvård omfattas inte personal i enskild bedriven hälso- och sjukvård av OSL:s bestämmelser. För personal verksamma hos privata vårdgivare gäller istället bestämmelser om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen (2010:659).

Sekretessfrågor är svåra

Frågor om sekretess och tystnadsplikt kan vara svåra att besvara. Det är bra att diskutera frågorna med den närmaste chefen, och i nästa steg med verksamhetschefen eller medicinskt ansvarig sjuksköterska. Man kan också vända sig till juristen i landstinget eller kommunen om man undrar över något. Ofta finns det informationsmaterial på arbetsplatsen där det framgår hur sekretessfrågor bör hanteras.

Offentlighets- och sekretesslagen gäller alla anställda

Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) gäller för alla som är anställda inom den offentliga hälso- och sjukvården, oavsett befattning eller huvudmannaskap. Den gäller alltså inte bara vårdpersonal, utan alla som på något sätt har med hälso- och sjukvård att göra.

När det talas om sekretess i hälso- och sjukvården omfattas även tandvården.

Anlita konsult

Om man anlitar en fysisk person som konsult omfattas denne av samma sekretess som uppdragsgivaren. Detta måste uppdragsgivaren upplysa konsulten om.

Anlita firma

Om man anlitar en juridisk person, det vill säga en firma, måste avtalet innehålla en sekretessklausul.

Vårdavtal

Om till exempel ett landsting har ett avtal med en fysisk eller juridisk person som bedriver sjukvård åt landstinget, gäller automatiskt patientsäkerhetslagen (2010:659), för personen respektive firmans personal.

Vad innebär sekretess och tystnadsplikt?

Sekretessen innebär att man inte får berätta något om en patient för någon annan än den som deltar i just denna patients vård. Man ska alltså inte diskutera en patients uppgifter med en kollega som inte deltar i patientens vård eller behandling, även om han eller hon i sin tur också har tystnadsplikt.

Det är inte självklart att uppgifter om en patient får lämnas till nära anhöriga eller andra närstående. Samtycke från patienten att lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess ska inhämtas av den som ansvarar för vården. Samtycke ska dokumenteras i journalen. Fråga vad patienten själv vill eller kontrollera om det finns ett medgivande dokumenterat i journalen. Det gäller naturligtvis även gentemot andra, till exempel journalister, arbetsgivare, grannar och så vidare.

Man ska inte ens tala om att patienten är inlagd på en avdelning om det inte till exempel i journalen tydligt framgår att denna uppgift kan lämnas ut. Genom särskilda bestämmelser i patientsäkerhetslagen finns det emellertid undantag som innebär att personalen är skyldig att lämna ut en uppgift om att en viss person vistas på en sjukvårdsinrättning om den i särskilt fall begärs av till exempel en polismyndighet eller en åklagarmyndighet.

viktigt.gif

Samma regler, utan undantag, gäller oavsett vem som är patient och vad patienten vårdats för.

Sekretessen gäller även efter det att man har slutat arbeta inom hälso- och sjukvården.

Vilka uppgifter omfattas av sekretessen?

Sekretessen gäller till exempel uppgifter om vem som är patient, patientens sjukdom och behandlingen av den, patientens adressuppgifter, uppgifter om familjeförhållanden och andra sociala förhållanden, arbetsoförmåga, arbetsgivare, med mera. Den här typen av uppgifter finns ofta i patientjournaler eller i anteckningar som förs på annat sätt. Men sekretessen gäller också sådant som patienterna eller deras närstående själva har berättat för vårdpersonalen.

Revideringsdatum:
2013-01-29
Reviderad av:

Anna Åberg, förbundsjurist, avdelningen för juridik, Sveriges Kommuner och Landsting

Manusförfattare:

Ulla Lönnqvist-Endre, jurist, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm

Faktagranskare:

Nationella Vårdhandboksrådet

Dela information

Dela |