Sekretessbelagda uppgifter
[Sekretess]
Menprövning och presumtivt samtycke
Menprövning kallas det när man prövar om personuppgifter kan röjas utan att det är till men för en person eller dennes närstående. Huvudregeln är att en menprövning ska göras innan uppgifter om en patient får lämnas ut. Undantag från denna regel finns om uppgiftsskyldighet föreligger enligt lag eller informationsöverföring får ske på grund av särskild bestämmelse i OSL. Prövningen bör göras av någon som har god överblick över den totala situationen. Var försiktig!
Det är vanligtvis den läkare som ansvarar för vården, medicinskt ansvarig sjuksköterska eller sjuksköterska på särskilt boende som ansvarar för att menprövning har gjorts innan sekretessbelagda uppgifter ska vidareförmedlas.
När man som personal informerar en patient om kommande vårdåtgärder, till exempel en remiss, och patienten inte protesterar, förutsätts att patienten har gett sitt samtycke till att nödvändigt journalmaterial överförs med remissen. Detta är ett exempel på så kallat presumtivt samtycke.
Överföring av sekretessbelagda uppgifter
När sekretessbelagd information ska meddelas vidare måste man försäkra sig om att det sker på ett sekretessmässigt riktigt sätt så att inte obehöriga kan ta del av informationen.
Var försiktig
- med snabbtelefoner och trådlösa telefoner
- vid besked till telefonsvarare
- när material måste faxas
- när uppgifter sänds med internpost.
Förvaring av sekretessbelagda uppgifter
Offentlighets- och sekretesslagen gäller oavsett medium. Dokument som innehåller sekretessbelagda uppgifter ska antingen förvaras under uppsikt eller vara inlåsta.
Särskilda regler gäller för sekretessbelagda uppgifter som lagras i dator. För dessa regler ansvarar landstinget, kommunen eller den privata vårdgivaren samt vanligtvis verksamhetschefen.