Utskrivet 2016-08-26

Till navigering

Översikt

[Skabb]

Denna text gäller även barn

Skabb är en numera vanlig diagnos som bör övervägas vid klåda, speciellt nattlig långvarig klåda. Det finns flera olika arter av skabb, varav bara en som har människa som värd. Andra djurspecifika arter kan orsaka bettreaktioner och ge klåda, men fortplantar sig inte på människa.

Skabbdjuret är ett 0,3-0,4 mm stort kvalster (spindeldjur). Efter befruktningen på hudytan gräver honan gångar i hudens hornlager (vårt yttersta hudlager) och lägger där sina ägg. Handjuret dör efter parningen. Äggen kläcks efter 3-4 dagar och genomgår larv- och nymfstadium innan de blir könsmogna efter 2-3 veckor.

Bild som visar skabbdjur
Skabbdjur. Klicka på bilden för förstoring.

Gångarna är ljusa, trådsmala, centimeterlånga, sicksackformade strukturer som syns lättast på händer och fötter men ses även på andra områden som vid naveln, i ryggslutet, vid bröstvårtorna och på könsorganen. Ibland ses små blåsor och röda knottror i anslutning till gångarna.

På en i övrigt frisk individ hittas mindre än 10 djur. Immunnedsatta och äldre kan härbärgera flera tusen.

Skabbgång i hudens hornlager på tå

Symtom

Det vanligaste symtomet är svår klåda, som debuterar 4-6 veckor efter smitta, och beror på en överkänslighetsreaktion på ämnen som skabbdjuret utsöndrar. Den som har haft skabb med klåda tidigare får vid återsmitta klåda redan efter 48 timmar. Klådan uppstår var som helst på kroppen, utom huvudet. I huden ses framför allt rivmärken, eksem och ibland ytliga hudinfektioner.

Smitta

Skabb smittar genom nära lite längre kroppskontakt, sannolikt mer än 5 minuter. Sängvärmen gynnar. Fråga alltid om partner och/eller familjemedlem har klåda. En ny grupp som på senare år smittats är tonårspojkar, troligen beroende på närkontakt framför datorn och TV-spel. Att sova tätt tillsammans i sovsalar och resa många i trånga bussar och tåg kan också innebära risk. Smitta kan ske även innan klådan debuterar, det vill säga innan överkänsligheten utvecklats.

Diagnos

Diagnosen ställs genom att hitta ett levande skabbdjur, som skall konstateras i ett mikroskop. Det gäller här att veta, inte bara tro att det handlar om skabb. Det finns många andra orsaker till klåda.

Det krävs god belysning, lupp och ett tränat öga för att hitta gångar. I ena ändan av gången ses en liten svart prick. Med hjälp av nål plockas det lilla skabbdjuret ut och läggs försiktigt på ett objektsglas. Vid svårigheter att hitta djuret remittera till hudklinik innan annat än symptomatisk behandling.

Bild som visar objektsglas och nål, mikroskopisk bild skabbdjur
Objektsglas och nål, nål och skabbdjur. Mikroskopisk bild.
Revideringsdatum:
2015-04-28
Manusförfattare:

Lill-Marie Persson, överläkare, verksamhetschef verksamhetsområde hud, Kärnsjukhuset, Skövde

Faktagranskare:

Gunnar Nyman, leg läkare, Hudläkarmottagningen Telegrafen, Borås

Fotograf:

Lill-Marie Persson