Utskrivet 2012-05-23

Till navigering

Förebyggande rutiner

[Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta hos personal]

basala_hygienrutiner.gif

Tillämpa basala hygienrutiner

  • Vid kontakt med blod och blodtillblandade kroppsvätskor ska erforderlig skyddsutrustning användas. Exempel på detta är handskar anpassade efter arbetets art, plastförkläde och vid risk för stänk mot ansiktet används visir alternativt vätskeavvisande munskydd och skyddsglasögon.
  • Vid spill av blod och blodtillblandade kroppsvätskor ska punktdesinfektion med rekommenderat ytdesinfektionsmedel utföras snarast.
  • Använd teknisk utrustning/säkerhetsprodukter som minskar risken för stick-skärskador/kontakt med blod/blodtillblandade kroppsvätskor.
  • Arbeta så att stick- och skärskador undviks. Det kan innefatta att arbetet planeras och samordnas så att det kan utföras metodiskt, att arbetsställningen är bekväm (sitt helst vid exempelvis provtagning) och att den utrustning som krävs placeras så att armarna inte behöver korsas.
  • Instrument och produkter avsedda för flergångsbruk som kommit i kontakt med blod/blodtillblandade kroppsvätskor ska rengöras och desinfekteras så snart som möjligt. Detta bör ske med så lite manuell hantering som möjligt. Värmetåliga produkter rengörs och desinfekteras i diskdesinfektor.
  • Se till att du har kunskap om hur utrustning ska användas och hur de fungerar innan användandet. Till exempel att provtagningshållare och kanyl är kompatibla och hur eventuell säkerhetsmekanism ska aktiveras.
  • Ha alltid behållaren för stickande och skärande avfall nära dig och lägg alltid vassa föremål direkt i den. Fyll behållaren till max 2/3. Förslut locket väl, det ska inte vara möjligt att åter öppna fylld behållare.
  • Använd alltid säkerhetsprodukter i händelse av att arbetet inte medger att behållare för stickande och skärande avfall tas med/finns i direkt anslutning till platsen där till exempel venprovtagning, injektion eller insättning av venkateter sker.
viktigt.gif

Sätt aldrig tillbaka skyddshylsan på kanyl som använts till patient.

  • Använd sådan suturteknik att stickskador undviks. Undvik exempelvis att i blindo föra suturnålen mot ett finger.
  • Undvik dubbeländade vassa instrument.
  • Vid instrumentering av vassa instrument, tillämpa brickinstrumentering.
  • Använd med fördel en plexiglasskiva som stänkskydd vid laboratoriearbete.
lokala_anvisningar.gif

Lokala anvisningar

Vid extern transport av biologiska prover används förpackningar som är typgodkända enligt ADR-SB och följ lokala anvisningar/instruktioner från säkerhetsrådgivare.

Ta hand om skärande och stickande avfall enligt Vårdhandbokens text om farligt avfall. Hantera produkterna så att andra inte kommer till skada.

Säkerhetsprodukter

Resulterar riskbedömning i att det finns risk för stick- och skärskador ska exponeringen elimineras. Att använda säkerhetsprodukter, som en integrerad del i det förebyggande arbetet, minskar uppkomsten av stickskador. Om arbetsgivaren tillhandahåller säkerhetsprodukter avsedda att användas för till exempel injektion av läkemedel, blodprovtagning och/eller insättning av kärlkatetrar ska denne förvissa sig om att de uppfyller följande krav:

  • Säkerhetsanordningen ska, när den aktiverats, ge användaren skydd mot oavsiktlig stick- och skärskada fram till avyttring i avfallsbehållare.
  • Aktivering av säkerhetsanordningen får inte kräva ett handhavande som ökar risken för skada hos användaren.
  • Säkerhetsanordningen ska kunna aktiveras utan att användarens händer riskerar att komma i kontakt med den kontaminerade spetsen/eggen.
  • Säkerhetsanordningen ska aktiveras (passivt eller aktivt) omedelbart efter avsedd användning av produkten.
  • Det ska vara uppenbart för användaren när säkerhetsanordningen är aktiverad.
  • Säkerhetsanordningen ska inte på ett negativt sätt inverka på produktens avsedda funktion och prestanda.
  • Det ska tydligt framgå att det är en säkerhetsprodukt.
Revideringsdatum:
2011-08-15
Reviderad av:

Katarina Madehall, hygiensjuksköterska, Vårdhygien, Landstinget Kronoberg

Kerstin Möller, hygiensjuksköterska, Vårdhygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Manusförfattare:

Kerstin Möller, hygiensjuksköterska, Vårdhygien, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Agneta Sjögren, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien, Södersjukhuset, Stockholm

Faktagranskare:

Eva Andersson, bitr smittskyddsläkare/vårdhygieniker, Smittskydd Värmland

Dela information

Dela |

© Inera AB