Stomi

Bandage

Det finns två typer av bandage, endelsbandage och tvådelsbandage.

Endelsbandage, det vill säga allt i ett. Hela bandaget byts varje gång. Påsen kan vara sluten eller tömbar.

  • Vanligtvis används sluten endelspåse vid fast avföring, bytesfrekvens 1-2 gånger/dag samt vid behov.
  • Tömbar endelspåse används vid lös avföring, byts oftast dagligen eller varannan dag samt vid behov.
  • Urostomipåse byts oftast dagligen eller varannan dag samt vid behov.
  • Påse med backventil används vid urostomi och byts dagligen samt vid behov.
Bild som visar stomibandage
Exempel på endelspåse.

Tvådelsbandage består av en hudskyddsplatta som fäster på huden och en påse som ska tryckas, knäppas eller klistras på plattan. Plattan kan sitta kvar på huden några dagar och påsen kan bytas separat.

  • Plattan byts vid behov, oftast 2-3 gånger/vecka. Läs mer under byte av hudskyddsplatta.
  • Sluten påse används vid fast avföring och byts 1-2 gånger/dag samt vid behov.
  • Tömbar påse används vid lös avföring och byts dagligen samt vid behov.
  • Påse med backventil används vid urostomi och byts dagligen samt vid behov.
Bild som visar stomibandage

Allmänt om byte av bandage

Byte av stomibandage kan liknas vid ett toalettbesök och bör därför ske i enskildhet. Patienten ska fortlöpande få en individuellt anpassad undervisning av vårdpersonal och stomiterapeut och ges möjlighet till att lära sig:

  • Stomins skötsel
  • Bandagering
  • Hudvård

Om patienten är uppegående ska påsen tömmas och bytas på toaletten eller i ett för detta ändamål inrett rum.

Om patienten däremot är sängliggande är det bra om han eller hon sätter sig upp eller om huvudändan på sängen höjs. Detta gör man för att undvika spill och öka patientens medverkan.

  • Informera patienten om att bandaget ska bytas.
  • Lägg fram allt material som behövs för byte av stomibandaget.
  • Skydda patientens kläder.

Byte av endelsbandage

  • Töm en tömbar påse före bytet. Mät och dokumentera innehållet om det är ordinerat.
  • Fukta några mjuka nonwovenkompresser, 10x10 cm, med kroppstempererat vatten.
  • Avlägsna det gamla bandaget försiktigt.
  • Den använda påsen läggs i en avfallspåse.
  • Behandla huden så varsamt som möjligt. Stressa inte.
  • Tvätta stomin och huden runt stomin med de fuktade kompresserna.
  • Klapptorka huden torr med mjuka kompresser.
  • Raka bort eventuell hårväxt medhårs runt stomin med rakhyvel. Använd gärna hudskyddscreme avsedd för stomivård som "raklödder". Massera in eller torka bort överflödig kräm, det är viktigt att huden är ren och torr innan det nya bandaget sätts på. 
  • Använd aldrig fet salva, olja, allergiframkallande eller irriterande medel, till exempel bensin och lösningsmedel. Bäst är att använda silikonbaserade häftborttagningsmedel som är mer skonsamt mot huden.
  • Om häftborttagningsmedel har använts, skölj noga med vatten.
  • Patienten ska informeras om att det går bra att duscha utan stomibandage. Det går även bra att duscha, bada och bada bastu med ett stomibandage.
  • Värm gärna den nya påsens hudskyddsplatta, till exempel mellan händerna eller under patienten, innan den sätts på.
  • Tryck och massera fast påsen, speciellt noga runt stomin.

Tömning av påse avsedd för avföring och urin

  • Påsen ska alltid tömmas vid 1/3 fyllnad för att undvika att den lossnar från huden.
  • Förbered med toalettpapper. Håll upp påsens nedre del och öppna kranen eller påsens lås.
  • Töm innehållet i ett mätmått, en rondskål eller direkt i toalettstolen. Lägg lite papper i toalettstolen för att förhindra stänk.
  • Torka noggrant av påsens öppning, både utanpå och eventuellt inuti, med toalettpapper. Påsen för avföringens öppning går lättare att rengöra om man rullar ihop toalettpappret och för in det.
  • Stäng kranen, det integrerade påslåset (förslutning av kardborrematerial) eller spara det lösa påslåset (påsen viks upp runt en klämma).

Byte av påse från hudskyddsplatta (tvådelsbandage)

  • Töm vid behov påsen före bytet. Mät och dokumentera innehållet om så är ordinerat.
  • Lossa påsen från hudskyddsplattan och var beredd med mjukt papper eller kompress för att samla upp urin/avföring.  Lägg påsen direkt i en avfallspåse.
  • Torka rent på plattan innanför ringen och på stomin med mjuk kompress och ljummet vatten.
  • Täta eventuellt runt stomin med tätningspasta.
  • Vid spill eller läckage på eller under hudskyddsplattan byts även den.
  • Sätt på en ny påse.

Byte av hudskyddsplatta

 

Bild som visar hudskyddsplatta

Hur många dagar en hudskyddsplatta kan sitta måste värderas utifrån stomins utseende, stomins placering, konsistens på elimination och hudstatus. Hudskyddsplattan luckras upp av fukt från stomin och eliminationen vilket avgör hur länge plattan kan hålla tätt. Hur många dagar plattan kan sitta utan att bytas är alltid individuellt och ska provas ut i samråd med stomiterapeuten.

  • Mät och dokumentera stomins diameter.
  • Gör en eventuell mall.
  • Förbered den nya plattan genom att klippa hålet så att plattan passar exakt eller använd platta med färdigt hål. Plattan fäster bättre om den värms upp före påsättningen, till exempel mellan händerna eller under patienten, medan den gamla plattan tas bort.
  • Rengör huden med mjuka nonwovenkompresser och ljummet vatten.
  • Raka bort eventuell hårväxt medhårs runt stomin med rakhyvel. Använd gärna hudskyddscreme avsedd för stomivård som "raklödder". Massera in eller torka bort överflödig kräm, det är viktigt att huden är ren och torr innan det nya bandaget sätts på.
  • Applicera eventuellt hudskyddsmedel eller pasta/tätningsring.
  • Hudskyddsplattan masseras fast noggrant – speciellt runt stomin. I övrigt se Byte av endelsbandage ovan.

Irrigation och kontinenspropp

Irrigation är en metod där tarmen töms med ursköljning av vatten. Metoden erbjuds kolostomiopererade som har fast avföring och hela kolon kvar. Stomiterapeuten informerar och undervisar patienten i denna metod. Fördelar med irrigation är att patienten upplever en kontroll av sin tarmtömning och gasavgång. Ofta går det bra att använda ett mindre stomibandage, minicap eller exempelvis en kontinenspropp. Kontinenspropp kan även användas utan kombination av irrigation. Detta kräver mer noggrann utprovning och uppföljning av stomiterapeut. Kontinenspropp provas ut och förskrivs av stomiterapeut. Proppen, som är fäst på en hudskyddsplatta, består av ett mjukt skummaterial som utvidgas i tarmöppningen och blockerar avföringen men låter gaser passera lukt- och ljudlöst genom ett filter.

  • Ta bort skyddspappret och för varsamt in proppen i stomin.
  • Tryck fast plattan. Efter en kort stund utvidgas proppen och tarmen hindras att tömma ut avföringen.
  • Proppen kan sitta som längst i 12 timmar, därefter kan en ny propp eller en vanlig påse sättas på. Om proppen tas ur för att tarmen behöver tömmas är det viktigt att tarmen tömmer sig helt innan en ny propp sätts in.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan