Utskrivet 2012-05-23

Till navigering

Stomityper

[Stomi]

Kolostomi

En kolostomi är anlagd på tjocktarmen som är cirka 1,5 meter lång och har som uppgift att suga upp vätska och en del salter. Tarminnehållet i tjocktarmen är därför halvfast till fast.

Vanliga orsaker till en kolostomioperation är tumörsjukdomar, inflammationer, avföringsinkontinens och fickbildningar i tjocktarmen.

Den vanligaste kolostomin är sigmodeostomi, den är oftast placerad på bukens vänstra sida och bör ha en höjd på 5-10mm för optimal bandagering..

Bild som visar kolostomi

Vid en avlastande kolostomi används ibland en stav för att hålla tarmen på plats utanpå buken. Detta är dock inte så vanligt längre. Staven tas i regel bort på tredje dagen.

Ileostomi

Tunntarmen är cirka fem meter lång och har till uppgift att suga upp vätska, näringsämnen, vitaminer och andra för kroppen nödvändiga ämnen. Tarminnehållet i tunntarmen är tunnflytande och starkt frätande vid kontakt med huden.

Inflammatoriska tarmsjukdomar, tumörsjukdomar eller som avlastning av en anastomos i tjocktarmen är de vanligaste orsakerna till en ileostomioperation. Den kan göras antingen som en konventionell ileostomi eller som en så kallad loopileostomi som i regel är en tillfällig stomi. I sällsynta fall håller en stav tarmen på plats (se även kolostomi). Stomin är oftast placerad på bukens högra sida och bör ha en höjd på 20-30mm för optimal bandagering.

Bild som visar ileostomi

Ileostomi

I vissa fall anläggs en bäckenreservoar eller en kontinent ileumreservoar enligt Kock.

Bäckenreservoar

Bäckenreservoar konstrueras av tunntarm och anläggs i bäckenet så att den kan tömmas via anus. Kolon och rektum är avlägsnat vid operationen.

Bild som visar bäckenreservoar

Kontinent ileostomi (Kocks reservoar)

Konstrueras av tunntarm och töms med hjälp av en speciell reservoarkateter. En reservoar bandageras vanligen med ett speciellt plåster avsedd för reservoar.

Bild som visar Kocks reservoar

Urostomi

Vanliga orsaker till en urostomioperation är tumörsjukdomar i urinblåsan, neurogena störningar eller medfödda missbildningar.

En vanlig metod för urinavledning är operation enligt Bricker. Då tas oftast urinblåsan bort och ett tunntarmssegment isoleras. Båda urinledarna sys in i tunntarmssegmentet. Tarmsegmentets ända läggs fram som en stomi, vanligen på bukens högra sida och bör ha en höjd på 20-30mm för optimal bandagering.

Bild som visar urostomi

Kontinent urostomi (Kocks reservoar)

I vissa fall anläggs en kontinent urostomi som konstrueras av tunntarm. Resevoaren bandageras vanligen med ett speciellt plåster avsedd för reservoar och töms med hjälp av en speciell reservoarkateter. I vissa fall kan denna reservoarkonstruktion kopplas direkt till urinröret och benämns då som ortotopt blåsinstitut.

Revideringsdatum:
2012-05-11
Manusförfattare:

Anne-Marie Hallén, stomiterapeut, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Faktagranskare:

Susanne Berntsson, Yvonne Axelsson, stomiterapeuter, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Illustratör:

Susanne Flodin, Vinna Kommunikationsbyrå AB

Dela information

Dela |

© Inera AB