Utskrivet 2016-07-24

Till navigering

Översikt

[Subkutan venport]

Denna text gäller även barn

En subkutan venport (SVP) består av en subkutant implanterad silikonmembranförsedd dosa av metall eller plast som är kopplad till en kärlkateter med kateterspetsen liggandes i en central ven nära hjärtat, vanligtvis i vena cava superior [1]. SVP introducerades inom sjukvården under 1980-talet och har sedan dess utvecklats när det gäller material och utformning. Det finns idag flera olika typer av SVP, men alla är avsedda för långtidsbruk (mer än 3-4 veckor). En SVP-kateter har oftast ett lumen, men kan ha flera. De vanligaste materialen är silikon (som ger en lite styvare kateter som tål etanol) och polyuretan (som möjliggör en tunnare kateter med högre flöde). Ett beslut om inläggning ska alltid övervägas noggrant för varje enskild patient, då användandet av SVP är förenat med risk för komplikationer [1]. Läs mer under Komplikationer.

Vanliga vener för inläggning av SVP

  • vena subclavia
  • vena jugularis interna
  • vena cefalika

De medicinska enheter som rutinmässigt lägger in och/eller använder SVP ska ha en organisation med goda rutiner för utbildning, inläggning, handhavande, dokumentation och uppföljning. Endast läkare eller sjuksköterska som är väl förtrogen med hur en SVP ska hanteras får använda en SVP. Varje enhet som lägger SVP ska ordna med kvalitetssäkrande verksamhet, gärna i form av ett CVK-team med specifikt ansvar för att fortlöpande utvärdera rutiner och kompetens hos personalen. Detta minskar risken för infektionsrelaterade komplikationer [1]. Kvalitetskontroll avseende antalet kateterrelaterade komplikationer och följsamhet till rekommenderade riktlinjer bör också ske fortlöpande. En SVP kan användas i många år (tillverkaren garanterar oftast produkten för ett stort antal punktioner), men bör i samråd med patienten avlägsnas när indikation för SVP saknas [1].

Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal, oavsett diagnos och vårdgivare.

Det dokument som i flertalet fall refereras till i texten är Svensk Förening för Anestesi och Intensivvårds (SFAI) nationella dokument "Central venkateterisering – kliniska riktlinjer och rekommendationer", som även behandlar SVP [1]. Dessutom har Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella satsning för ökad patientsäkerhet "Åtgärder för att förebygga infektioner vid centrala venösa infarter" använts [2].

Bild som visar subkutan venport
Exempel på inläggning av subkutan venport
Revideringsdatum:
2016-05-10
Manusförfattare:

Peter Frykholm, överläkare, Anestesi- och intensivvårdskliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Jeanette Pettersson, leg. sjuksköterska, Onkologiska kliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Faktagranskare:

Anders T Larsson, överläkare, Anestesi, Gävle sjukhus

Christina Wahlstedt, chefssjuksköterska, Sektionen för gastroenterologi, hepatologi och nutrition, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Solna