Utskrivet 2018-07-21

Till navigering

Situation, Bakgrund, Aktuell bedömning, Rekommendation - SBAR

[Teamarbete och kommunikation]

Kommunikation

Det är sedan länge känt att en stor del av de misstag som sker inom hälso- och sjukvården är relaterade till brister i kommunikation [19-22].

Arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården är ofta stressig och det är vanligt att många personer är inblandade vid en akut situation. Att kommunicera effektivt i akuta situationer är oerhört viktigt då mycket information ska tas emot, delas med hela teamet och ofta föras vidare. För säker vård måste kommunikationen även fungera i lugnare situationer. Kommunikationsmissar kan exempelvis ske vid byte av medicinsk enhet, passbyten eller vid konsultationer mellan olika specialiteter [18,20].

Läkare och sjuksköterskor lär sig att kommunicera på olika sätt. Sjuksköterskor är tränade att noggrant och utförligt beskriva symtom medan läkare är mer kortfattade och direkta. För att uppnå en säker kommunikationen är det viktigt att utveckla ett gemensamt språk för all hälso- och sjukvårdspersonal. En säker kommunikation är korrekt, avgränsad, kommer vid lämpligt tillfälle och innehåller det som är viktigt för mottagaren. Den ska fungera i alla led och vid alla tillfällen så att all personal har en gemensam bild av situationen [10,14].

SBAR

En väl beprövad kommunikationsmodell för att säkerställa god informationsöverföring är SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuell bedömning, Rekommendation). Inom den amerikanska marinen där arbetet med kritiska moment ofta sker under tidspress utvecklades SBAR för att strukturera informationen och för att presentera viktiga fakta på ett snabbt och effektivt sätt. Redan i slutet av 90-talet presenterades SBAR som en del av kommunikationen i CRM [18,20].

SBAR utvecklades sedan vidare för att skapa en gemensam struktur för all kommunikation inom hälso- och sjukvården [18,19]. Under 2010 lanserade SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) SBAR under patientsäkerhetskonferensen. SBAR ger förutsättningar för att fokusera på det viktigaste i budskapet och för att onödig information undviks. Metoden ger möjlighet att utan omskrivningar kommunicera tydliga rekommendationer och kan öka patientsäkerheten genom att hela personalens kompetens tas tillvara [10,21].

S - Situation

Situation är kärnan i det som ska förmedlas och ska fungera som en kortfattad "rubrik" för att fånga mottagarens uppmärksamhet. Här presenterar sändaren sig själv och vem det gäller.

B - Bakgrund

Bakgrunden beskriver det relevanta för den aktuella situationen. Vid akuta tillfällen hinner man bara beskriva det allra viktigaste. Icke akuta situationer kan innehålla mer information.

A - Aktuell bedömning

Aktuell bedömning beskriver den aktuella situationen som ska förmedlas. Använd gärna ABCDE för att strukturera patienternas vitalstatus. Berätta om eventuella åtgärder och resultat av dessa. Förmedla din bedömning av den aktuella situationen.

R - Rekommendation

Rekommendation eller varför du tagit kontakt och vad ska mottagaren göra. Klargör för dig själv vad mottagaren förväntas göra utifrån det som rapporterats under S, B och A, samt inom vilken tid du anser det ska göras.

SBAR-kort och information på SKL

Användning

SBAR kan användas av alla och i nästan alla typer av informationsöverföringar. Genom att all personal får kunskap om SBAR ökar chansen att kommunikationen blir tydlig, relevant och direkt. Dessutom vet mottagaren i vilken ordning informationen ges och kan då låta sändaren prata utan att avbryta. Det finns alltid möjlighet att ställa frågor och bekräfta den information som sändaren förmedlat i slutet, vilket leder till att risken för missförstånd minskar. Det behövs även utbildning för att öka medvetenheten för alla yrkeskategorier i såväl kommunikation som SBAR. Forskning pekar på att det är mer effektivt att lära sig SBAR tekniken genom olika typer av "rollspel", exempelvis vid simulatorövningar, än enbart föreläsningar [23]. För att optimera införandet och implementeringen av SBAR måste det även finnas ett stöd och engagemang från ledningen. SBAR ska underlätta kommunikationen - inte försvåra den.

Exempel på användningsområde för SBAR:

  • SBAR fungerar i akuta situationer som kräver snabba beslut och åtgärder.
  • SBAR fungerar även i icke akuta situationer i dialogen mellan personal, patienter och deras anhöriga.
  • Vid en presentation av ett ärende under ett möte.
  • Muntlig eller skriftlig kommunikation.
  • Som lyssnare kan du själv repetera en ostrukturerad information enligt SBAR för att få en tydligare bild av problemet [21,22].

Nedan följer exempel på hur SBAR kan användas av olika kategorier inom hälso- och sjukvården.

Hemtjänsten ringer till distriktsköterskan:

  • S: Hej, det är Karin Svensson och jag ringer dig om Mona Larsson som bor på Storgatan. Hon har ramlat hemma.
  • B: Mona har tillsyn på morgonen och då brukar vi hjälpa henne med medicin och ge henne frukost. Annars klarar hon sig ju bra.
  • A: Nu när jag kommer hit ligger hon i hallen på golvet. Hon verkar vara lite snurrig och vet inte vad som hänt. Hon har ont i benet och har ett litet sår i pannan. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra.
  • R: Kan du komma hit och titta på henne? Eller ska jag ringa ambulans?

Distriktsköterskan svarar - "Ja, det låter som jag behöver titta till Mona. Stanna där så kommer jag om cirka 10 minuter! Ok?"

Karin - svarar: "Tack, jag stannar här".

Undersköterska på kirurgavdelningen till patientansvarig sjuksköterska:

  • S: Karin, jag var inne hos Nils Nilsson på 3:2. Han har väldigt lågt blodtryck och hög puls.
  • B: Han var väldigt trött när jag skulle hjälpa honom till toaletten så jag tog kontroller på honom.
  • A: Han har hög andningsfrekvens på 50, 95% i syresaturation, blodtryck 85/55, puls 120, ingen temp och han känns kall och ser blek ut. Han säger att han har ont i magen.
  • R: Jag vill att du följer med och tittar till honom nu.

Sjuksköterskan svarar – "Jag kommer med dig på en gång".

Avdelningssjuksköterskan till kirurgjouren:

  • S: Hej det är Lisa Andersson, sjuksköterska på avdelning sju. Jag ringer angående en 65-årig man som plötsligt blivit cirkulatoriskt instabil och sjunkit i Hb.
  • B: Patienten heter Nils Nilsson och kom till oss på grund av oklara buksmärtor. CT- buk gjordes i morse men den var utan anmärkning. Han har sedan tidigare förmaksflimmer och behandlas med Waran samt tablettbehandlad hypertoni.
  • A: Nu har han en andningsfrekvens på 30, syresaturationen är 93 %, blodtrycket har sjunkit till 80/50 och puls har stigit till 130. Tempen normal men han är väldigt trött och blek. Klagar över smärtor i buken och den känns mer spänd än tidigare. Jag kollade ett kapillärt Hb och det hade sjunkit till 90. Jag är rädd för att det kan vara en blödning i buken.
  • R: Kan du komma hit och titta på patienten så fort du kan? Ska jag koppla en RingerAcetat under tiden?

Kirurgen svarar – "Jag kommer inom 5 minuter. Koppla under tiden en RingerAcetat och ge 5 l syrgas, tack".

Kirurgjouren till narkosläkaren:

  • S: Hej, jag heter Anna Svensson och är kirurgjour. Jag har en 65-årig man på avdelning sju som har en blödningschock.
  • B: Det är en man som kom till oss tidigt i morse med buksmärtor. CT-buk som gjordes igår visade inte något anmärkningsvärt. Han står på Waran på grund av ett förmaksflimmer och har tablettbehandlad hypertoni.
  • A: Nu har han hematemes och är cirkulatoriskt väldigt instabil. Vi har börjat transfundera blod här på avdelningen men det har inte haft någon effekt än. Kapillärt Hb visar 60. Nu behöver jag göra en akut gastroskopi för att se vad som kan göras.
  • R: Jag vill att patienten får komma till intensiven för att göra den här akuta gastroskopin då patienten behöver mer övervakning.

Intensivvårdsläkaren svarar – "Det låter som patienten behöver ha intensivvård. Jag ska ordna en plats åt honom, jag ringer tillbaka om en liten stund och talar om var han ska ligga".

Vissa riktigt akuta tillfällen kräver endast S och R.

  • S: Jag har ett hjärtstopp på avdelning sju, sal fem!
  • R: Skicka akutteamet!

Exakt vad och hur mycket som berättas under varje bokstav beror på situationen. Det är sändaren som ansvarar för innehållet, och det viktigaste är att ha en tydlig bild av situationen innan kontakt tas och veta vilken typ av hjälp som efterfrågas.

Effekter av SBAR

SBAR bidrar till en tydligare struktur genom att väsentlig information förmedlas och möjligheten att fatta korrekta beslut ökar vilket leder till bättre patientsäkerhet [20]. Efter SBAR införandet upplevde läkare att sjuksköterskerapporten blev mer strukturerad och tydlig [8]. Forskning har även visat att efter implementeringen av SBAR förbättrades kommunikationen inom- samt mellan gruppen läkare och sjuksköterska. Den förbättrade kommunikationen ökade även säkerhetstänkandet och inrapporterade misstag till följd av kommunikation minskade [24]. I en studie utbildades sjuksköterskor i SBAR-tekniken innan implementeringen på 16 olika sjukhus. Efter införandet av SBAR sågs en ökning av oplanerade inläggningar på IVA och en minskning av antalet oväntade intrahospitala dödsfall. Det förklarades av en mer strukturerad och tydlig kommunikation från sjuksköterskor till läkare som kan ha lett till mer adekvat omhändertagande av patienten [25].

Sammanfattning av SBAR

SBAR är ett verktyg som kan förbättra kommunikationen mellan och inom olika yrkeskategorier och därigenom öka patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Att förvänta sig ökad patientsäkerhet och förbättrad kommunikation bara genom att säga "nu inför vi SBAR" blir sannolikt inte effektivt. Det behövs utbildning för alla yrkeskategorier i såväl kommunikation som SBAR. Ett effektivt sätt att träna och lära sig SBAR tekniken är genom olika typer av praktisk träning, som exempelvis simulatorträning. För att optimera implementeringen av SBAR måste det även finnas ett stöd och engagemang från ledningen och en kultur som främjar tydlig kommunikation. En otydlig kommunikation bland hälso- och sjukvårdsperonalen kan annars innebära en risk för patientsäkerheten [23].

SBAR

  • är ett enkelt och konkret hjälpmedel
  • hjälper sändaren att strukturera det som ska förmedlas för mottagaren
  • renodlar informationen
  • minskar risken för missförstånd
  • fungerar i akuta och icke akuta situationer
  • kärnan är Situationen och Rekommendationen
  • kan användas av alla
  • minskar risken för missförstånd.

Läs mer på SKL's webbsida

Revideringsdatum:
2018-04-10
Manusförfattare:
Elisabeth Haddleton, patientsäkerhetssamordnare för akut- och internmedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Faktagranskare:
Petter Westfelt, överläkare, ANOPIVA-kliniken, Simulatorcentrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm