Utskrivet 2014-10-24

Till navigering

Översikt

[Trycksår]

Trycksår är en lokal skada i hud och/eller underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, och är ett resultat av tryck, eller tryck i kombination med skjuv. Det finns ett antal bidragande faktorer som kan leda till trycksår. Man talar alltmer om mekanisk belastning.

Tryck uppstår av personens kroppstyngd mot underlaget. Kroppsdelar där ben ligger nära hud, såsom hälar och korsben, är speciellt utsatta. Sår kan också uppstå om ett föremål trycker mot huden. Vilket tryck som behövs för att ett sår skall uppstå beror dels på tryckets kraft, dels på hur länge vävnaden utsätts för tryck. Känsligheten för tryck varierar mellan olika individer och i olika vävnader. Trycksår orsakas av lokal syrebrist som leder till vävnadsskada samt/eller av skada i muskelceller där ben möter muskelvävnad.

Skjuv uppstår när olika vävnadslager förskjuts i förhållande till varandra, exempelvis när en persons huvudända höjs, och personen glider ned i sängen. Motsvarande gäller i stol/rullstol. När huden är varm och fuktig glider den inte mot underlaget trots att kroppen i övrigt är i rörelse neråt. Blodkärlen knickas eller tänjs ut och cirkulationen upphör eller försvåras.

Friktion uppstår om personen dras och inte lyfts i sängen. Det kan också uppstå när en fot eller armbåge gnids mot underlaget.

Idag används benämningen trycksår istället för decubitus eller liggsår.

Bild som visar vanliga tryckutsatta områden på kroppen

Tryckutsatta områden på kroppen

Trycksår kan uppstå på alla delar av kroppen och det är inte ovanligt att en patient har mer än ett trycksår. I samband med såväl avmagring som immobilitet minskar muskelmassan och benutskotten blir mer framträdande. Risken för trycksår ökar om det tryckutsatta hudområdet utsätts för fukt och temperaturförhöjning. Patientens tyngd i kombination med underlag och tiden för trycket påverkar uppkomsten av tryckskador i hud och underliggande vävnad. När trycket mot vävnaden överstiger trycket i kapillärerna stängs dessa av, delvis eller helt, och cirkulationen blir otillräcklig eller upphör helt. Om situationen kvarstår under tillräckligt lång tid utvecklas trycksår. Man anser idag att skada på muskelceller vid tryck mellan muskelvävnad och ben förklarar vissa djupa trycksår.

  • När patienten ligger på rygg vilar stora delar av kroppstyngden på korsbensregionen och på kotpelarens benutskott, och benens tyngd vilar tungt på hälarna.
  • När patienten ligger i sidoläge är det framför allt höfter, knänas insidor och fotknölar som belastas.
  • När patienten sitter belastas sittbensknölarna.

Trycksår förekommer också på andra ställen där vävnad har utsatts för tryck, till exempel på näsvingarna när patienten har sond, på underläppen när patienten är intuberad, innanför gipsbandage, på bakhuvud, öron, axlar, knän och underben.

Orsaker

Trycksår orsakas av lokal syrebrist som leder till vävnadsskada. Primära orsaker till trycksår är framför allt tryck, skjuvning och friktion och/eller en kombination av dessa faktorer.

Risken för trycksår ökar om det tryckutsatta hudområdet utsätts för fukt och temperaturförhöjning. Patientens tyngd i kombination med underlag och tiden för trycket påverkar uppkomsten av tryckskador i hud och underliggande vävnad.

Bild som visar vanliga riskområden för trycksår
Vanliga riskområden för trycksår.

Trycksår förekommer också på andra ställen där vävnad har utsatts för tryck, till exempel på näsvingarna när patienten har sond, på underläppen när patienten är intuberad, innanför gipsbandage, på bakhuvud, öron, axlar, knän och underben.

Mikroklimat

Med mikroklimat menas zonen mellan patientens hud och underlaget. Hög fuktighet är en bidragande orsak till uppkomst av trycksår.

Värme från patientens kropp ackumuleras i de flesta underlag, exempelvis i madrass och lakan. Olika plastmaterial och syntetiska material avsedda att skydda sängutrustningen bidrar också till ökad värmeackumulering och ökad hudfuktighet. Vid stigande värme ökar temperaturen i vävnaden och därmed ökar ämnesomsättningen, vilket medför ett större behov av syre, näringsprodukter och borttransport av ämnesomsättningsprodukter. Trycksår förekommer i alla åldrar då individen har ett nedsatt allmäntillstånd men främst drabbas sängbundna personer över 70 år samt rullstolsburna personer i alla åldrar. Risken för trycksår ökar vid svår sjukdom, nedsatt rörelseförmåga eller förlamning och vid vissa tillstånd vid demenssjukdom. Trycksår över sittbensknölarna hos personer på äldreboenden ökar, liksom hälsår hos patienter på sjukhus.

Revideringsdatum:
2013-10-04
Reviderad av:

Christina Lindholm, Med.dr, professor, Sophiahemmet Högskola/Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Medlemmar i styrelsen för Sårsjuksköterskor i Sverige

Manusförfattare:

Anna-Christina Ek, professor, Institutionen för Medicin och Vård, avdelning omvårdnad, Hälsouniversitetet, Linköping

Christina Lindholm, Med.dr, professor, Sophiahemmet Högskola/Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Faktagranskare:

Ami Hommel, forskningssjuksköterska, ortopeden, Lunds universitetssjukhus

Illustratör:

Susanne Flodin, Kommunikationsbyrå Vinna AB

Dela information

Dela |