Tuberkulos - Smittvägar och vårdrutiner - Vårdhandboken

Utskrivet 2018-08-21

Till navigering

Smittvägar och vårdrutiner

[Tuberkulos]

Smittvägar

Tuberkulos kan smitta genom inandning av bakterier via droppar i luften om man kommer i nära kontakt med en hostande person med aktiv tuberkulos. Patient som har tuberkulos i luftvägarna och hosta ska i väntan på utredningssvar bedömas som smittsam och vårdas därefter. Om tuberkelbakterier kan påvisas i upphostningsprov (sputum) vid mikroskopi ska patienten fortsatt vårdas som högsmittsam. Smittsamheten upphör i regel efter två veckors adekvat tuberkulostatikabehandling. Patient med obehandlad lungtuberkulos där man inte kan påvisa tuberkelbakterier i sputum vid mikroskopi har en lägre smittsamhet. Information angående symtom på aktiv sjukdom finns översatta till flera olika språk på den lokala smittskyddsenheten.

Tuberkulossjukdom utanför luftvägarna är så gott som aldrig smittsam.

Vårdrutiner vid smittsam tuberkulos

Patienter med smittsam tuberkulos bör isoleras till dess de blivit smittfria, vanligen efter två veckors behandling. Vid misstanke om multiresistent (resistens mot både isoniazid och rifampicin) tuberkulos bör patienten vara isolerad till dess sputumprov vid direktmikroskopi är negativt.

Kontakta en lungmedicinsk klinik, infektionsklinik eller motsvarande specialistklinik för bedömning av smittsamhet och ställningstagande till vårdform vid misstanke om eller vid konstaterad tuberkulos.

Den patientansvarige läkaren gör anmälan enligt smittskyddslagen och ger patienten förhållningsregler. Behandlande läkare är också ansvarig för att en smittspårning (miljöundersökning) utförs.

Smittspårning utförs för att hitta eventuell smittkälla och/eller andra personer som kan vara smittade, inklusive eventuella medpatienter som kan ha exponerats. I första hand testas de närmaste kontakterna och om testet utfaller positivt, vilket tolkas som att personen blivit smittad, utvidgas smittspårningen till mer sporadiska kontakter. Testet som görs på venöst blodprov, så kallat IGRA test (Quantiferon eller TB-spot) är mer specifikt, det vill säga ger färre falskt positiva reaktioner, än det tidigare använda tuberkulintestet (PPD). Metodernas känslighet är jämförbara. En klar fördel är att IGRA-testet inte ger reaktion på tidigare BCG-vaccination.

Smittade personer lungröntgas och bedöms kliniskt. Personer som bedömts som smittade men inte insjuknat kan behandlas profylaktiskt för sin så kallat latenta tuberkulos. En person med enbart bärarskap är inte smittsam. Det är viktigt att ge information om symtom på aktiv sjukdom till denna grupp så att eventuellt insjuknande diagnostiseras tidigt.

Basala hygienrutiner

basala_hygienrutiner.gif

Tillämpa basala hygienrutiner

Vid vård av patienter med smittsam tuberkulos ska, förutom de basala hygienrutinerna, andningsskydd användas (FFP3). Andningsskyddet är personligt och det är en engångsartikel. Andningsskydd ska sluta tätt över kinder, haka och näsa för att skydda mot droppsmitta. All luft ska filtreras genom skyddet utan sidoläckage. Andningsskydd tas på och av samt kastas efter användning i slussen. Desinfektera händerna igen efter detta. Om osäkerhet finns angående slussens funktion, exempelvis att godkänd luftflödeskontroll saknas, tas andningsskydd istället på och av samt kastas i avsedd behållare utanför slussen.

Vid smittsam tuberkulos ska alla som besöker patienten få instruktion om och använda andningsskydd. Barn under 3 år, gravida eller personer med immunbrist ska inte besöka patienten.

Smittsam patient som kräver sjukhusvård vårdas i enkelrum med toalett eller enligt den patientansvarige läkarens bedömning. Vid misstänkt smittsam multiresistent tuberkulos ska patienten vårdas i rum med reglerad ventilation och negativt tryck. Vid vistelse utanför vårdrummet, exempelvis i samband med röntgenundersökning, ska patienten uppmanas att hosta i medförd pappersnäsduk för att förhindra droppspridning och sedan lägga näsduken i medhavd avfallspåse. I patientjournalen dokumenteras graden av smittsamhet och vilka smittförebyggande åtgärder som krävs.

När patienten inte bedöms som smittsam längre ska detta dokumenteras i patientjournalen.

viktigt.gif

Patienten ska vårdas på enkelrum med egen dusch och toalett tills patientansvarig läkare bedömer patienten som icke smittsam och bedömningen är dokumenterad i patientens journal.

Spill med mera

Allt spill av smittsamt material och kroppsvätskor torkas upp direkt med ett alkoholbaserat desinfektionsmedel med tensider (med rengörande effekt), så kallad punktdesinfektion.

Vissa desinfektionsmedel kräver en högre koncentration för att ha effekt mot tuberkelbakterier.

Ta hand om använt flergångsmaterial direkt. Värmedesinfektion är den bästa metoden för att avdöda smittämnet. Välj diskdesinfektor eller spoldesinfektor beroende på vilket gods som ska desinfekteras.

Tvätt och avfall

Vanligen finns ingen risk för smittöverföring från tvätt och avfall, för handläggning se lokala rutiner.

lokala_anvisningar.gif

Lokala anvisningar

Se lokala anvisningar för omhändertagande av smutstvätt och avfall.

Personal som utsatts för smittrisk

När det finns skäl att misstänka att personal har utsatts för smitta från en patient med smittsam tuberkulos, ska den patientansvarige läkaren, se till att en förteckning upprättas över vilka som har haft direkt vårdkontakt med patienten. Läkare med begränsad erfarenhet av smittspårning bör remittera till infektionsklinik eller till annan enhet med kompetens för uppgiften.

IGRA- eller tuberkulintest av symtomfri personal begränsas till de som haft direkt och nära kontakt med patienten. Personal med långvarig hosta (längre än 3 veckor) undersöks snarast med lungröntgen. Detta gäller även om hostan uppstår något till några år efter förmodat smittotillfälle.

Övrigt

I sällsynta fall, vid obduktion eller dränering av en stor abscess, kan tuberkulos i andra organ bilda en smittsam aerosol. Det kan också ske om man exempelvis spolar en angripen vävnad under högt tryck eller i samband med exemepelvis bronkoskopi, använd FFP3-klassat andningsskydd vid dessa ingrepp samt visir eller skyddsglasögon vid risk för stänk i ögon.

Vårdrum ska stå tomt två timmar innan nästa patient tas in. I vårdrum med högre antal luftväxlingar kan intervallet vara kortare.

Revideringsdatum:
2018-05-14
Reviderad av:

Ingela Berggren, bitr smittskyddsläkare, Smittskyddsenheten, Stockholm

Manusförfattare:

Hans Fredlund, smittskyddsläkare, docent, mikrobiologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro

Anita Hjerpe-Åhman, hygiensjuksköterska, mikrobiologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro

Faktagranskare:

Jan Bellbrant, leg sjukskötare, TBC-mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm