Vård i livets slutskede och dödsfall

Vård i livets slutskede och dödsfall - Översikt

Palliativ vård kännetecknas av en helhetssyn på människan. Genom att stödja individen att leva med värdighet, med största möjliga välbefinnande och livskvalitet i samband med obotlig sjukdom där livets slut närmar sig. En god palliativ vård ska omfatta alla, oavsett ålder och diagnos.Vård i livets slut är centralt i palliativ vård och innebär lindrande vård. Den palliativa vården delas in i två faser, en tidig och en sen fas. Behoven och längden kan variera i både tidig och sen fas.

Den tidiga palliativa fasen kan vara både månader och år och det är självklart med palliativa insatser i syfte att förlänga livet, som till exempel kirurgi, specifik läkemedelsbehandling, strålning och cytostatikabehandling. Man vill minska obehag och svåra symtom och hjälpa den sjuke att leva så aktivt och normalt så länge som möjligt. Exempel på sjukdomar som kan ha en lång tidig fas är spridd långsamväxande cancer i bröst eller prostata, svår hjärtsvikt, obotlig neurologisk sjukdom och demens.

I den sena fasen, som innebär palliativ vård i livets slutskede är det mycket av det som är självklart i den tidiga fasen av sjukdomen som är verkningslöst och snarare kan ha skadlig effekt på patienten. Den sena fasen kan vara dagar till enstaka månader. Målet i sen fas är bästa möjliga livskvalitet och ju närmare livets slutskede patienten kommer i sin sjukdom desto fler terapeutiska åtgärder måste omvärderas vad gäller nyttoeffekt och åtgärderna har inte längre förutsättningar att gagna patienten. Sen fas är ibland svårare att känna igen vid demens, hjärt- och lungsjukdomar och neurologiska sjukdomar än vid cancer eftersom den nedåtgående sjukdomsutvecklingen oftare sker i etapper med perioder av återhämtning som inte alltid finns vid cancersjukdomars sista fas. Vanliga symtom i sen fas av vård i livet slutskede är smärta, ångest, muntorrhet, illamående, andnöd, hosta, rosslighet, orkeslöshet, förstoppning och diarré.

Den palliativa vården delas in i allmän och specialiserad palliativ vård. Allmän palliativ vård bedrivs inom alla vårdformer som sjukhus, primärvård, hemsjukvård och vård- och omsorgsboende av personal med grundläggande kunskap och kompetens i palliativ vård. Specialiserad palliativ vård utförs av ett multiprofessionellt team med särskild kunskap, kompetens och erfarenhet i palliativ vård och ges till patienter med komplexa symtom eller vars livssituation medför särskilda behov. Specialiserad palliativ vård ges även inom en specialiserad palliativ verksamhet, eller genom att allmän palliativ vård får stöd från palliativa konsultteam.

Omvårdnadsåtgärder

All vård handlar om att tillgodose grundläggande behov men det är särskilt viktigt i vården av patienter med obotlig sjukdom. Vården ska främja välbefinnande, livskvalitet och ge god symtomlindring. Att vårda patienter med palliativa vårdbehov är ett mångfacetterat uppdrag och det måste utföras med professionell skicklighet som främjar respekt och värdighet.

Det är viktigt att tillgodose de grundläggande behoven och att omvårdnaden är personcentrerad och baseras på ömsesidig respekt och förståelse för patientens självkänsla, vilja, delaktighet och engagemang. Samtal och lyssnande är viktiga delar i omvårdnaden och kommunikation är ett centralt begrepp inom palliativ vård. God kommunikation kan underlätta symtomkontroll, förståelse av information, delaktighet i beslut och skapa möjlighet att hantera situationen. En del i att lindra symtomen och öka välbefinnande är att ta reda på vad som besvärar patienten. Omvårdnaden som varje patient behöver oavsett sitt kliniska tillstånd omfattar patientsäkerhet och prevention. Att tillgodose att personlig hygien, intag av vätska och näring, elimination, behovet av sömn och vila fungerar är grundläggande.

Omvårdnadsåtgärder för att lindra olika symtom kan vara till exempel en lägesförändring för att underlätta andnöd eller smärta och förhindra uppkomsten av trycksår. En handfläkt eller ett öppet fönster kan lindra andnöd. Personlig närvaro kan förmedla trygghet och lugn. Munvård är en viktigt och basal åtgärd och det kan vara en möjlighet för närstående att göra något praktiskt om de vill. Aktivitet i livets slutskede bör inriktas på att bibehålla de funktioner som finns så länge som möjligt.

Läkemedelsbehandling

För att kunna ge rätt symtomlindrande behandling oavsett symtom, är det viktigt med en utförlig anamnes och status. Vid smärtbehandling är grunden att bilda sig en uppfattning om smärtmekanismen, det vill säga att ta reda på om det är en vävnadsskadesmärta, nociceptiv smärta eller nervsmärta, neuropatisk smärta, eller om båda mekanismerna finns samtidigt.

Man behöver också undersöka om det finns samtidig ångest- eller nedstämdhetsproblematik som försvårar bedömningen. Kombinerade smärtmekanismer är speciellt vanliga när det gäller cancersmärta. Skattningsskalor för symtom är en stor hjälp för att identifiera symtom, initiera symtomlindrande läkemedel och följa upp insatt läkemedelsbehandling. Det bör alltid finnas vid behovsordinationer så att smärta, illamående, ångest, rosslighet och andnöd kan lindras.

De fyra hörnstenarna och den palliativa vårdens värdegrund

Målet för den palliativa vården är att med en helhetssyn på patienten lindra ett lidande, ge patienter och närstående psykologiskt stöd under vårdtiden och i sorgen och hjälpa patienter att leva så aktivt som möjligt, var de än vårdas, tills döden inträffar.

En god palliativ vård ska omfatta alla, oavsett ålder och diagnos, och den bygger på de fyra hörnstenarna:

  • Symtomlindring, som innefattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. I samråd med patienten förebygga och lindra symtom samtidigt som integritet och autonomi beaktas.
  • Teamarbete, markerar betydelsen av samarbete mellan olika professioner, allt efter patientens behov.
  • Kommunikation och relation handlar om att främja patientens livskvalitet. Det innebär god kommunikation och goda relationer inom och mellan teamet men också i förhållande till patienten och närstående.
  • Närståendestöd bör ges under sjukdomstiden men även efter dödsfallet. Närstående ska kunna känna sig delaktiga i vården och få information och stöd utefter sina behov och förutsättningar. Närstående bör i tid informeras om Försäkringskassans närståendestöd för att kunna vara mer med den sjuke.

Länk till information om Försäkringskassans närståendestöd finns i Relaterad information.

I samband med dödsfallet eller efter en tid därefter ska ett efterlevandesamtal erbjudas. Läs mer om närstående, information och avsked i Vårdhandbokens texter om dödsfall, åtgärder inom hälso- och sjukvård.

Den palliativa vårdens värdegrund sammanfattas i fyra ledord:

  • närhet
  • helhet
  • kunskap
  • empati.

Närhet, innebär att man behöver vara nära och närvarande för att kunna lyssna till önskemål, identifiera symtom och besvär samt även vara lyhörd för patientens outtalade önskemål. Helhet innebär att alla patienter har olika behov men alla har psykiska, fysiska, sociala och existentiella behov och problem som den palliativa vården behöver kunna identifiera och möta. Patienten ska ses som en odelbar individ och förlorar inte sitt människovärde trots minskande funktionsförmågor utan är lika mycket värd som människa med rätt att behandlas och bemötas med värdighet. Kunskap innebär att när medicinska åtgärder inte kan återställa hälsan finns det mycket kvar att göra för att säkra och till och med förbättra personens livskvalitet. Det är viktigt att personal som arbetar inom den palliativa vården tar till sig kunskap genom bästa möjliga utbildning och fortbildning. Empati är den palliativa vårdens kärna, personalens förmåga att känna in patientens situation och visa omtanke i kombination med ett professionellt förhållningssätt.

Kvalitetsindikatorer och kvalitetsregister

För att förbättra vården i livets slut finns ett nationellt palliativt kvalitetsregister, Svenska palliativregistret, för att förbättra vården i livets slutskede som är till för alla som vårdar människor i livets slut men också för patienter, närstående, allmänhet, tjänstemän och politiker. För att vård och omsorg ska kunna utvecklas måste man ha möjlighet att följa upp vårdresultaten systematiskt och kontinuerligt. Forskningen är oftast inriktad på att skapa ny kunskap men det är också viktigt att kunna följa upp hur väl resultaten kommer patienterna till godo i vård och omsorg. I registret kan vårdens resultat och kvalitet följas upp, utvärderas och möjliggöra ett ständigt lärande och möjlighet till förbättringsarbeten.

Enheter som vårdar patienter i livets slutskede bör använda fastställda kvalitetsindikatorer för palliativ vård i livets slutskede och följa utvecklingen av dessa genom registrering i Svenska palliativregistret. En kvalitetsindikator är ett mått på kvalitet inom ett visst område av vården som regelbundet registreras och öppet redovisas, med syfte att initiera och följa förbättringsarbete. Socialstyrelsen har i det nationella kunskapsstödet för god palliativ vård 2013, tagit fram nio kvalitetsindikatorer för palliativ vård i livets slutskede. Åtta av dessa kan hämtas från utdataportalen i Svenska palliativregistret. Socialstyrelsen har fastställt målnivåer för sex av kvalitetsindikatorerna.

Riksdagen har från en etisk plattform bestämt vad som ska prioriteras i vården. Människovärde, behov och solidaritet samt kostnadseffektivitet, i den ordningen. Det är etiska principer som styr prioriteringarna. Vård i livets slut finns i grupp 1 av 4 i riktlinjerna om vårdens prioriteringar. Vård i livets slut är alltså högt prioriterad vård.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan