Inläggning och eftervård
Inläggning av nefrostomi görs av röntgenläkare.
Patienten får vanligtvis lokalbedövning vid inläggning av nefrostomi.
Nefrostomin kan också läggas in i samband med operation där patienten är sövd eller har ryggbedövning.
Patienten får vid inläggningen ligga på sidan. Patienten ligger på ett undersökningsbord och den sida som är aktuell för inläggning av nefrostomi ska vara vänd uppåt. Med röntgengenomlysning och ultraljud lokaliseras njurbäckenet.
Tillvägagångssätt
Följ också instruktionerna nedan:
- Desinfektera hudområdet med klorhexidinsprit 5 mg/mL eller huddesinfektionsmedel med motsvarande effekt. Ett stort område runt insticksstället desinfekteras med ordentligt genomblöt tvättork under minst 30 sekunder. Låt huden lufttorka. Därefter fixeras sterilt draperingsmaterial tätt mot patientens hud [12]. Läs mer på sidan steril rutin - Vårdhandboken.
- Huden liksom vävnaderna in till njuren bedövas. Under exakt kontroll förs med hjälp av ett speciellt instrument, en tunn kateter in i njurbäckenet. Punktionen sker oftast i sidan bak mot ryggsidan nedanför revbensbågen [3].
- Vanligen används en nefrostomikateter som har trådlås. Det innebär att änden av slangen kan dras ihop som en kringla med en tråd. Syftet är att kringlan ska förhindra att slangen åker ut. Tråden förankras på lite olika sätt beroende på tillverkare av katetern och ska inte hänga fritt [3,4]. Suturering av nefrostomikatetern kan förekomma [3,12].
- Katetern kopplas sedan via ett kopplingsstycke (förbindelseslang), med eller utan trevägskran, till en urinuppsamlingspåse [13]. En tömbar påse är att föredra.
- Nefrostomikatetern läggs om med ett speciellt nefrostomiförband, läs mer under texten Omläggning och skötsel. Om trevägskran används, var observant på att inte tryck uppstår mot huden.
Eftervård
Sängläge rekommenderas i två timmar efter ingreppet för att minimera risk för blödning.
Det är viktigt att om möjligt dricka extra vätska, för att öka urinflödet (diuresen) och därmed minimera risken för stopp i nefrostomin.
Övrigt att observera och dokumentera när patienten återvänder till mottagning eller vårdavdelning är:
- Patientens allmäntillstånd inklusive puls, blodtryck och andningsfrekvens.
- Urinflöde och färg på urinen samt urinmängd. Använd gärna en för detta ändamål framtagen teststicka för att genom färgjämförelse klassificera koncentrationen av blod i urin [14]. Klassificeringen underlättar dokumentation och rapportering.
- Insticksstället observeras då det finns blödningsrisk.
- Vid misstanke om feber eller frossa mäts kroppstemperaturen.
Ofta kan patienten som fått en planerad nefrostomi gå hem samma dag som ingreppet. Om patienten är påverkad eller vid komplikationer kan patienten observeras inneliggande.
Komplikationer i samband med inläggning
Vid inläggning av nefrostomi finns alltid en risk att patienten får komplikationer, exempelvis:
- urosepsis
- blödning
- pneumothorax
- perforation av kolon [3,4].
I händelse av stora urinflöden kan elektrolytbalansen rubbas.
Vid komplikationer ska läkare kontaktas. Läs mer i texten Komplikationer vid nefrostomi.
Urinen innehåller vanligen blod de första dygnen och koagulerat blod kan täppa till katetern. Om urinflödet blockeras kan patienten uppleva det som smärtsamt. Vid blodig urin och misstanke om eventuella koagler, kontakta läkare för ordination av spolning av nefrostomikatetern. Läs mer om att spola nefrostomi i texten Spolning av nefrostomi.
Dokumentation
Dokumentera indikation för inläggning av nefrostomi och beräknad behandlingstid i patientens journal. Läs mer i Vårdhandbokens avsnitt om Dokumentation - Vårdhandboken.
När patienten byter vårdgivare eller vårdform ska informationen överföras tydligt i skrift och eventuellt även muntligt (SOSFS 2005:27). Läs mer i avsnittet Vårdsamverkan - Vårdhandboken.