Hur nöjd är du med Vårdhandboken?

Vartannat år erbjuder Inera en enkät med frågor om Vårdhandboken för att undersöka hur användbar den är. Enkäten består av 10 frågor och tar cirka 4 minuter att besvara. Svaren är helt anonyma.

Till enkäten
Nefrostomi

Omläggning och skötsel

Förbandet runt instickstället inspekteras dagligen. Förband kan ha olika bytesfrekvens, se längre ned på sidan under rubrik Olika typer av förband.

Byte av kopplingsstycket (förbindelseslangen) mellan nefrostomikatetern och urinuppsamlingspåsen görs enligt lokal anvisning, samt i samband med byte av nefrostomikatetern.

Urinuppsamlingspåsen byts 1 gång/vecka eller oftare vid behov [13]. Välj en urinuppsamlingspåse där slanglängden anpassas till patientens rörlighet. Fördelen med kort slanglängd är att risken minskar för att patienten fastnar med urinuppsamlingspåsen i samband med aktivitet och sängläge. Läs mer på sidan Komplikationer vid misstanke om lägesrubbning av nefrostomikatetern. 

Nefrostomikatetern byts med jämna intervall enligt läkarordination, vanligen efter 3 månader.

Se tillverkarens bruksanvisning angående hur ofta kopplingsstycket ska bytas.

Trevägskran

Ibland monteras en trevägskran på nefrostomikatetern för att underlätta vid spolning av nefrostomin.

Tänk på följande:

  • Trevägskranen byts med intervallet 1 gång/dygn - 1 gång/vecka enligt tillverkarens anvisning. För att behålla det slutna systemet bör kranen ur hygiensynpunkt bytas i samband med att förbindelseslangen byts.
  • Om trevägskran används ska man vara observant på att tryck inte uppstår mot hud. Täck vid behov kranen med rena kompresser för att förebygga hudskada till följd av tryck.
  • När trevägskran används i hemmet är det viktigt att säkerställa att patienten och närstående är undervisade i och informerade om dess syfte och funktion för att undvika ett felaktigt handhavande med negativa konsekvenser som följd.

Trevägskranen byts enligt tillverkarens anvisning eller lokala anvisningar.

Olika typer av förband

Val av förband bör anpassas individuellt. Förbandets syfte är att fixera nefrostomikatetern och att skydda insticksstället. Det är viktigt att se till att det inte bildas en knick på katetern.

Olika typer av förband som kan användas vid omläggning är:

  • Förband utvecklat för drän och nefrostomi med en hudskyddande platta som är hydrocolloid och tillåter läkning av sår med liten sekretion samt fästanordning som fixerar katetern. Förbandet byts 1 gång/vecka eller oftare vid behov, exempelvis om det lossnat eller är förorenat. Patienten kan duscha utan att förband behöver skyddas eller bytas.
  • Självhäftande absorberande kompress byts 2-3 gånger/vecka och bör bytas efter dusch. En liten steril kompress kan lindas runt eller läggas under nefrostomin närmast huden för att minska risken för knickbildning.
  • Allt-i-ett förband med transparent film och en absorberande dyna. Förbandet är vattentätt och patienten kan duscha med förbandet. Förbandet bör bytas 1-2 gånger/vecka. En liten steril kompress kan lindas runt eller läggas under nefrostomin närmast huden för att minska risken för knickbildning.

 

Nefrostomikatetern är omlagd och fixerad så att det inte stramar. Katetern måste ha viss rörelsemån då patienten rör sig.

Byte av förband och urinuppsamlingspåse

Material

Ta också fram:

  • Natriumklorid 9 mg/mL, alternativt Klorhexidinsprit 5 mg/mL eller huddesinfektionsmedel med motsvarande effekt. 
  • Hygienunderlägg.
  • Sterila kompresser.
  • Specialförband för nefrostomi.
  • Urinuppsamlingspåse, exempelvis 350 mL tömbar.
  • Benficka eller band för fixering av urinuppsamlingspåsen.
  • Hudvänlig häfta eller specifik häfta anpassad för fixering av katetrar och dränage.
  • Avfallspåse.

Tillvägagångssätt:

Följ också instruktionerna nedan:

  1. Informera patienten och tänk på patientens integritet.
  2. Lägg allt material lätt åtkomligt på en rengjord och desinfekterad yta.
  3. Placera hygienunderlägget under nefrostomikatetern.
  4. Lossa och ta bort förbandet och lägg det direkt i avfallspåse.
  5. Inspektera huden runt nefrostomikatetern [13]. 
  6. Rengör huden kring nefrostomin samt själva nefrostomikatetern med en steril kompress fuktad med Natriumklorid 9 mg/mL alternativt Klorhexidinsprit 5 mg/mL enligt lokal anvisning.
  7. Har rengöring av huden utförts med natriumklorid, torka torrt med steril kompress. Har klorhexidinsprit använts ska huden självtorka. Applicera det nya förbandet.
  8. Fixera nefrostomikatetern mot kroppen med hudvänlig häfta så att knickbildning undviks [13]. En extra förstärkning av katetern är i de flesta fall nödvändig. Kateterslangen fixeras med en tejp mot huden 10-20 cm från insticksstället. Se till att katetern fixeras men inte stramar. Katetern måste kunna ha viss rörelsemån när patienten rör sig. Sitter det för stramt kan katetern åka ut och/eller orsaka smärta. Patienten kan med fördel sitta framåtlutad när katetern fixeras för att skapa en naturlig rörelseförmåga.
  9. Koppla den rena urinuppsamlingspåsen till förbindelseslangen.
  10. Fixera påsen i benband/ficka på benet [13].
  11. Knyt ihop avfallspåsen och kassera i soporna.

Byte av kopplingsstycke (förbindelseslang)

I samband med nyinläggning eller byte kopplas i de flesta fall ett mellanstycke på nefrostomikatetern för att möjliggöra att en urinpåse kan kopplas på. Byte av kopplingsstycket görs enligt lokal anvisning.

Se lokala anvisningar för vilket material som förskrivs till patienter med nefrostomi i hemmet.

Material

Ta också fram:

  • Kompresser
  • Hygienunderlägg
  • Avfallspåse
  • Kopplingsstycke (förbindelseslang)
  • Urinuppsamlingspåse
  • Eventuellt trevägskran.

Tillvägagångssätt:

Följ också instruktionerna nedan:

  1. Informera patienten.
  2. Ta fram det material som behövs. Lägg allt lätt åtkomligt på en rengjord och desinfekterad yta.
  3. Placera ett hygienunderlägg under nefrostomikatetern.
  4. Ta bort använd urinuppsamlingspåse samt kopplingsstycke och lägg i avfallspåse.
  5. Skruva på det nya kopplingsstycket och ny trevägskran om sådan används.
  6. Koppla på en ny urinuppsamlingspåse. 
  7. Knyt ihop avfallspåsen och kassera i soporna.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner

Samlingssida för alla sidor om basala hygienrutiner.

Patientens rättsliga ställning

Samlingssida för alla sidor inom patientens rättsliga ställning.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan