Personalföreskrifter på operationsavdelning

Vid infektion hos personal gör linjechef en individuell bedömning av vilka arbetsuppgifter som den anställda kan utföra.

Personal med infektion på händerna ska inte arbeta på operationsavdelningen. Även eksem, hudsprickor och sår som inte är tydligt infekterade kan utgöra risk. Personal med bakteriella hudinfektioner på övriga kroppen ska inte arbeta i operationsrummet.

Personal med pågående luftvägsinfektion ska inte arbeta på operationsavdelningen. Vid eventuella oklarheter om vårdåtgärder rådgör med den lokala vårdhygieniska enheten.

Beträffande personal med herpesinfektioner, se Vårdhandbokens texter om herpesinfektioner.

Arbetsdräkt för operationsavdelning

För att förhindra att smittämnen från det övriga sjukhuset förs till operationsavdelningen ska alla som arbetar på operationsavdelningen bära avdelningsbunden arbetsdräkt samt operationsmössa som täcker allt hår och skägg. Arbetsskor bör ha hel ovansida för att skydda fötter mot blodstänk och skärskador samt för att kunna rengöras.

Det finns två kategorier av arbetsdräkt för användning i operationsrum:

• "Normal arbetsdräkt för operation".
• "Specialarbetsdräkt".

Normal arbetsdräkt för operation är tillverkad i glesvävt material och släpper därmed igenom fler partiklar från bäraren till omgivande luft.

Specialarbetsdräkt

Specialarbetsdräkten kallas på engelska "clean air suit" och är en medicinteknisk produkt som minskar spridning av bakteriebärande hudpartiklar från personalens hud till luften i operationsrummet.  Den används vid kirurgi med höga renhetskrav, till exempel vid operationer då kroppsfrämmande material ska implanteras.

Specialarbetsdräkten kan vara overall eller blus och byxa. Den är tillverkad av tätvävt engångs- eller flergångsmaterial, för att reducera genomsläppligheten av partiklar från bärare till omgivande luft.

Genom att materialet är så tätt sprids bakteriebärande partiklar genom plaggets öppningar. För att partiklarna ska stanna närmast kroppen innanför kläderna har specialarbetsdräkten muddar kring ärmslut och benslut [13]. Byxbenen ska därför inte rullas eller dras upp till knähöjd då strumpor inte har samma täthet och släpper igenom dessa partiklar.

Flergångskläder har insydda indikatorer som registrerar antal tvättar då antalet tvättar försämrar tätheten i textilen och därmed släpper igenom fler partiklar. Om blusen inte har mudd nedtill ska den vara nerstoppad i byxan, och operationsmössa i form av hjälm/huva ska vara nerstoppad i halslinningen. För att minska bakteriemängden i operationsrummet måste all personal i operationsrummet använda en sådan specialarbetsdräkt [2].

För specialarbetsdräkt ställs högre krav än på kläder som används på vårdavdelningar genom att de har en definierad renhetsgrad från tvätteriet. Det innebär att de får ha högst 100 bakteriebärande partiklar (colony forming units, CFU) per 100 cm² textil vid användning [13].

Ventilationen i operationsrummet har synergistisk effekt med specialarbetsdräkt. Behovet av att använda specialarbetsdräkt ska därför bestämmas i relation till vilken ventilation operationsrummet har [2]. Generellt ger användande av specialarbetsdräkt större säkerhetsmarginal, exempelvis då flera personer än normalt behöver vistas i operationsrummet.

För arbetsdräkt avsedd för operationsavdelning gäller följande:

• Ska innan användning förvaras så att renhetsgraden bibehålls.
• Ska bytas dagligen och om den har blivit våt, synligt förorenad eller om den inte skyddats med plastförkläde vid direkt patientkontakt.
• Ska alltid skyddas med plastförkläde vid patientnära arbete.
• Ska enbart bäras på operationsavdelningen.
• Ska inte kombineras med synliga privata kläder, förutom strumpor, skor och eventuell huvudduk.
• Ska vid korta tjänsteärenden utanför operationsavdelningen skyddas från kontamination.

Lokala anvisningar kan finnas eller behöva upprättas angående:

• Byte av arbetsdräkt i händelse av återinträde till operationsavdelningen efter att arbetsdräkten har burits utanför operationsavdelningen (inomhus eller utomhus).
• Användning av frysplagg av engångsmaterial med kort ärm eller värmeväst för icke sterilklädd personal i operationsrummet.

Operationsmössa

Operationsmössa ska användas av all personal vid vistelse inom operationsavdelningen.

I operationsrummet ska hår och skägg vara täckt för att hindra hårstrån från att falla ned i operationssåret, på den sterila draperingen eller på instrument och instrumentbord.

Vid eventuell användning av ögonfransförlängning eller lösögonfransar ska det säkerställas att inte heller dessa kan falla på sterilt område.

Om specialarbetsdräkt används ska operationsmössan vara i form av hjälm/huva, som då stoppas ned i halslinningen.

För personal som använder huvudduk bärs huvudduken under operationsmössa i form av hjälm/huva, eller ersätts av densamma.

Munskydd och andningsskydd

Arbetsgivaren ansvarar för att förebygga att personalen infekteras av smittämnen eller blir varaktiga bärare av smittämnen på grund av sina arbetsuppgifter [14].

För att skydda personal mot risker som kan påverka säkerheten och hälsan ska personlig skyddsutrustning användas [15], och hit räknas bland annat munskydd och andningsskydd.

Munskydd

Vätskeresistent munskydd (IIR) och skyddsglasögon eller visir ska användas av sterilklädd personal för att hindra smitta från operationsområdet via stänk [16]. Munskydd ska användas av alla som pratar inom en armlängds avstånd från det sterila operationsområdet eller sterila instrument, för att hindra salivdroppar att falla ned och kontaminera sterilt område.

Andningsskydd

Andningsskydd (FFP3) ska användas vid laserbehandling för att förhindra inandning av laserrök. Laserrök och rök som utvecklas vid användning av diatermi (elektrokoagulering) kan innehålla hälsoskadliga ämnen [17], och åtgärder bör också vidtas för att eliminera sådan rök [18].

Andningsskydd ska även användas vid kirurgi där cytostatika hanteras i sårhålan intraoperativt, såsom vid CRS (cytoreductive surgery) och HIPEC (hyperthermic intraperiotoneal chemotherapy). Då ska även speciellt rökutsug för elektrokoagulering användas från början av operationen [19]. Evidens saknas i dagsläget för arbetsmiljörisker vid användning av annan elektrokirurgisk högteknologisk utrustning där annan rök och ånga bildas.

Andningsskydd används även vid luftburen smitta samt vid aerosolgenererande procedur vid droppsmitta.

Tidigare har preoperativ handdesinfektion utförts med klorhexidininnehållande tvål. Då detta kan leda till hudirritation vid frekvent användning rekommenderar Nationell Arbetsgrupp Vårdhygien [3] numera tvätt med vanlig tvål och noggrann torkning, följt av desinfektion med desinfektionsmedel testade enligt europeisk standard [20].

Vid frekvent handtvätt ökar risken för uttorkning och personal behöver därför sköta om sina händer. Hudbesvär på händer och underarmar medför ökad risk för smittspridning. Detta därför att skadad hud ofta är kontaminerad med bakterier och att korrekt handdesinfektion ibland inte utförs då det kan vara smärtsamt när desinfektionsmedlet appliceras.

Tiden för ingnidning av desinfektionsmedel på hud för avsedd verkan varierar från cirka 1,5 minut till 3 minuter. Läs instruktionen för det desinfektionsmedel som används.

Metod för preoperativ handdesinfektion

Metoden tillämpas före dagens första operation, efter längre uppehåll mellan operationerna som matrast och toalettbesök eller vid synligt orena händer.

Gör så här:

1. Använd flytande tvål eller fast engångstvål.
2. Skölj händer och underarmar i rinnande vatten.
3. Rengör naglarna vid behov. Naglarna ska vara rena, kortklippta och utan nagellack eller konstgjorda material.
4. Tvätta händer och underarmar omsorgsfullt. Vattnet ska rinna från rent mot mindre rent område, det vill säga händerna hålls uppåt och vattnet rinner i riktning från hand mot armbåge.
5. Torka torrt med pappershandduk.
6. Desinfektera händer och underarmar med ett alkoholbaserat huddesinfektionsmedel.
7. Använd tillräcklig mängd desinfektionsmedel.
8. Gnid in händer och underarmar enligt ett schema som säkerställer att desinfektionsmedlet når hela den avsedda hudytan. Ingnidningen ska pågå den tid som instruktionen för desinfektionsmedlet anger. Om huden hinner bli torr dessförinnan, vilket är vanligt, tas mer desinfektionsmedel.

Metod för preoperativ handdesinfektion mellan två operationer i direkt följd

Mellan operationer i direkt följd efter varandra (utan uppehåll) görs enbart desinfektionen utan föregående kirurgisk handtvätt.

Gör så här:

1. Desinfektera händer och underarmar med ett alkoholbaserat huddesinfektionsmedel.
2. Använd tillräcklig mängd desinfektionsmedel.
3. Gnid in händer och underarmar enligt ett schema som säkerställer att desinfektionsmedlet når hela den avsedda hudytan. Ingnidningen ska pågå den tid som instruktionen för desinfektionsmedlet anger. Om huden hinner bli torr dessförinnan, vilket är vanligt, tas mer desinfektionsmedel.