Galldränage

Indikationen för pigtaildränage i gallblåsan är gallblåseinflammation hos patienter där kirurgi inte är möjligt. På grund av ett hinder, vanligen en sten i gallblåsehalsen, kan inte galla tömmas ner till tolvfingertarmen och gallblåsan blir då utspänd och inflammerad. Ett dränage in i gallblåsan gör att gallblåsan sjunker ihop vilket skapar bättre förutsättningar för läkning [14].

Pigtaildränage är en tunn plastkateter som läggs in med hjälp av ultraljud. De är oftast inte fastsydda utan är låsta genom att en tråd spänns i dränaget vilket gör att den ena änden av slangen dras ihop som en knorr och förhindrar att slangen åker ut [4].

Dränagekatetern förankras vanligtvis på huden med ett särskilt fixeringsförband för dränage. Dränaget kopplas sedan via ett kopplingsstycke (förbindelseslang), med eller utan trevägskran, till en uppsamlingspåse [4].

Inläggning av pigtaildränage i gallblåsan

Ett pigtaildränage i gallblåsan kan också benämnas kolecystostomi.

Pigtaildränaget läggs in i gallblåsan via huden med hjälp av ultraljudsteknik. Dränaget läggs om möjligt in via levern, transhepatiskt, men i vissa fall direkt från huden via bukhålan och in i gallblåsan.

Inläggning av dränaget tar cirka 30-60 minuter och görs vanligen i lokalbedövning av röntgenläkare på röntgenavdelningen [15].

Patientförberedelser

Förberedelser inför inläggning av pigtaildränage i gallblåsan:

• Informera patienten om indikation och tillvägagångssätt, hur länge dränaget förväntas sitta och om dränaget ska vara kvar efter utskrivning från sjukhus.
• Fråga patienten om överkänslighet eller allergier. Kontrollera dränagets material på förpackningen om patienten är allergisk mot latex, gummi eller silikon.
• Justera vid behov dosen eller gör uppehåll med antikoagulantiabehandling enligt läkarordination [4].
• Fasta 6 timmar före inläggningen eller enligt ordination alternativt lokal anvisning.
• Lägg in perifer venkateter.
• Ta blodprover: blodgruppering, bastest och koagulationsprover, alternativt provtagning enligt lokal anvisning [4].

Lokala anvisningar för patientförberedelser inför inläggning av pigtaildränage i gallblåsan kan finnas eller behöva upprättas inom din verksamhet.

Specifik omvårdnad 

Överrapportering

Efter inläggning av dränage är överrapportering viktig så att sjuksköterskan som har ansvar för patienten på vårdavdelning vet hur dränaget fungerar. Särskilt viktigt är det om patienten vårdas på en avdelning där bukdränage inte hör till standardvården.

Vid överrapportering används med fördel kommunikationsmodellen SBAR.

Överrapporteringen ska innehålla information om [6]:

• Typ av dränage som har lagts in.
• Dränagets anatomiska placering och var det mynnar inne i kroppen.
• Hur dränagets anatomiska placering påverkar dränagevätskans förväntade färg, konsistens och lukt.
• Dränagets ordinerade funktion och om det ska vara öppet eller stängt.
• Ordination för spolning, inklusive spolvätska, volym och frekvens.
• Förekomst av förband över dränaget samt eventuellt läckage av dränagevätska i förbandet.
• Hudens status och utseende i området runt dränaget.

Särskild omvårdnad efter inläggning av pigtaildränage i gallblåsan

Patient som fått pigtaildränage i gallblåsan behöver observeras och vårdas enligt nedan:

• Patienten ska vanligen ha sängläge efter inläggning av pigtaildränage. Följ lokala rutiner.
• Kontroll av puls och blodtryck sker vanligen varje halvtimme de första 3 timmarna och sedan en gång i timmen i totalt 6 timmar.
• Vid tecken på blödning såsom nedsatt allmäntillstånd, yrsel, kallsvettning eller förändringar i puls och blodtryck ska ansvarig läkare kontaktas.
• Dränaget ska vara kopplat till en uppsamlingspåse [4].
• Oftast monteras en trevägskran mellan dränaget och uppsamlingspåsen för att underlätta vid spolning av dränaget. För att behålla det slutna systemet bör kranen ur hygiensynpunkt bytas i samband med att uppsamlingspåsen byts. Om trevägskran används ska man vara observant på att tryck inte uppstår mot hud. Täck vid behov kranen med kompresser för att förebygga hudskada till följd av tryck [4].
• Dränage ska vanligen spolas med 10-15 mL Natriumklorid 9 mg/mL tre gånger dagligen [6].
• De första 48 timmarna efter att dränaget lagts in ska det täckas med ett sterilt förband [6,8]. Om det rinner stora mängder vätska eller var från insticksstället ska dränaget bedömas på nytt avseende funktion och placering [6].
• Dränaget ska vara fixerat med ett fixeringsförband. Fixeringsförbandet byts var tredje dygn för bedömning och övervakning av huden. Vid retning eller läckage behöver det bytas oftare [4].

Läs vidare på sidorna om omläggning av bukdränage samt om allmänna observationer och komplikationer av bukdränage. 

Följ lokala anvisningar angående rekommenderat sängläge efter inläggning av pigtaildränage i gallblåsan.

Följ tillverkarens anvisning gällande bytesintervall av trevägskran och uppsamlingspåse.

Avlägsnande av pigtaildränage i gallblåsan

Dränage av gallblåsan används som en akut behandling vid en akut infektion. Behandlingen pågår oftast i några dagar.

När dränaget sätts in görs ett litet hål i gallblåsan. Innan dränaget kan tas bort måste kroppen hinna bilda en stabil kanal (fistel) runt dränaget vilket minskar risken för läckage. Hur lång tid detta tar beror på var dränaget ligger. Ett riktvärde är cirka två veckor om dränaget ligger genom levern och minst tre veckor om dränaget ligger direkt in i gallblåsan.

Innan dränaget tas bort är det möjligt att göra undersökningen sekundär kolangiografi. Vid undersökningen sprutas kontrastmedel in via dränaget och i röntgengenomlysning kontrolleras om det är fri passage för gallan ner till duodenum.

Om dränaget ligger genom levern tas det vanligtvis bort på röntgenavdelningen [15].

Lokala anvisningar för avlägsnande av pigtaildränage i gallblåsan kan finnas eller behöva upprättas inom din verksamhet.

Dränaget har fått sitt namn av den metod, perkutan transhepatisk cholangiografi (PTC), som används för att anlägga dränaget. Indikationen för ett PTC-dränage är att dränera galla förbi en trång passage i gallgången. Den trånga passagen kan exempelvis orsakas av en sten eller tumör.

Ett PTC-dränage är vanligen en pigtailkateter som har ett trådlås som innebär att en tråd spänns i dränaget vilket gör att den ena änden av slangen dras ihop som en knorr och förhindrar att slangen åker ut.

Dränagekatetern förankras vanligtvis på huden med ett särskilt fixeringsförband för dränage. Dränaget kopplas sedan via ett kopplingsstycke (förbindelseslang), med eller utan trevägskran, till en uppsamlingspåse.

Inläggning av PTC-dränage

Ett PTC-dränage läggs in genom perkutan transhepatisk cholangiografi (PTC). Detta görs med så kallad Seldingerteknik på en avdelning för interventionell radiologi och tar cirka 60-120 minuter. Patienten är sövd eller sederad under ingreppet. Lokalbedövningsmedel ges i huden inför inläggningen av dränaget [16].

Dränagekatetern anläggs genom huden, in i levern och via en gallgång till tarmen. Genom denna dränagekateter kan sedan galla ledas ned i tarmen eller ut i en påse utanpå kroppen [16]. 

Galldränage kan även läggas in via operation i lever och gallvägar. De används då för att tillfälligt underlätta gallflödet och främja läkning. Behöver patienten galldränage under en längre tid byts dränaget vanligtvis till ett PTC-dränage [16].

Patientförberedelser

Förberedelser inför inläggning av PTC-dränage:

• Informera patienten om indikation och tillvägagångssätt, hur länge dränaget förväntas sitta och om dränaget ska vara kvar efter utskrivning från sjukhus.
• Fråga patienten om överkänslighet eller allergier. Kontrollera dränagets material på förpackningen om patienten är allergisk mot latex, gummi eller silikon.
• Justera vid behov dosen eller gör uppehåll med antikoagulantiabehandling enligt läkarordination [4].
• Fasta 6 timmar före inläggningen eller enligt ordination alternativt lokal anvisning.
• Lägg in perifer venkateter.
• Ta blodprover: blodgruppering, bastest och koagulationsprover, alternativt provtagning enligt lokal anvisning [4].
• Förbered patienten med helkroppstvätt enligt preoperativa rutiner. Lokala anvisningar kan finnas.
• Sätt urinkateter på grund av att undersökningen utförs i narkos.

Lokala anvisningar för patientförberedelser kan finnas eller behöva upprättas inom din verksamhet.

Specifik omvårdnad 

Överrapportering

Efter inläggning av dränage är överrapportering viktig så att sjuksköterskan som har ansvar för patienten på vårdavdelning vet hur dränaget fungerar. Särskilt viktigt är det om patienten vårdas på en avdelning där bukdränage inte hör till standardvården.

Vid överrapportering används med fördel kommunikationsmodellen SBAR.

Särskild omvårdnad efter inläggning av PTC-dränage

Patient som fått PTC-dränage behöver observeras och vårdas enligt nedan:

• Patienten ska vara sängliggande i 6 timmar efter inläggning.
• Kontroll av puls och blodtryck sker vanligen varje halvtimme de första 3 timmarna och sedan en gång i timmen i totalt 6 timmar.
• Vid tecken på blödning såsom nedsatt allmäntillstånd, yrsel, kallsvettning eller förändringar i puls och blodtryck ska ansvarig läkare kontaktas.
• Dränaget ska vara kopplat till en uppsamlingspåse [4].
• Oftast monteras en trevägskran mellan dränaget och uppsamlingspåsen för att underlätta vid spolning av dränaget. För att behålla det slutna systemet bör kranen ur hygiensynpunkt bytas i samband med att uppsamlingspåsen byts. Om trevägskran används ska man vara observant på att tryck inte uppstår mot hud. Täck vid behov kranen med kompresser för att förebygga hudskada till följd av tryck.
• PTC-dränage ska spolas med 10-15 mL Natriumklorid 9 mg/mL varannan till var tredje timme det första dygnet. Därefter spolas det vanligen tre gånger dagligen.
• Vid spolning ska aseptisk teknik användas [10].
• Dränaget ska vara fixerat med ett fixeringsförband. Fixeringsförbandet byts var tredje dygn för bedömning och övervakning av huden. Vid retning eller läckage behöver det bytas oftare [4].

Läs vidare på sidorna om omläggning av bukdränage samt om allmänna observationer och komplikationer av bukdränage. 

Följ tillverkarens anvisning gällande bytesintervall av trevägskran och uppsamlingspåse.

Avlägsnande av PTC-dränage

PTC-dränage byts med jämna intervall enligt läkarordination. Lokala rutiner följs.

Avveckling sker efter ordination av läkare. Innan avveckling  ska en sekundär kolangiografi med insprutning av kontrastmedel via dränaget i röntgengenomlysning, ha bekräftat fri passage till duodenum. Avveckling av dränaget sker på röntgenavdelningen eller avdelning enligt lokal rutin.

Lokala anvisningar för avlägsnande av PTC-dränage kan finnas eller behöva upprättas inom din verksamhet.

Dränaget har fått sitt namn efter sin utformning då det är placerat som ett T in i den stora gallgången. T-dränage används främst för att avlasta och främja läkning av den stora gallgången efter kirurgisk öppning av koledochus, så kallad koledokotomi.

T-dränage är numera ovanligt då endoskopiska tekniker alltmer tagit över som metod för borttagning av stenar i den stora gallgången.

T-dränage kombineras alltid med ett sårdränage för att kunna observera ett eventuellt läckage av galla.

Lokala anvisningar om T-dränage kan finnas eller behöva upprättas inom din verksamhet.