Förberedelser och inläggning
Patientinformation
Patienten bör få skriftlig och muntlig information före inläggning av PICC-line. Samtycke ska inhämtas enligt gällande lagstiftning [2].
Följande information bör ges:
- Hur en PICC-line ser ut och hur den fungerar.
- Varför patienten har en centralvenös infart och hur länge den kan behövas.
- Förberedelser inför inläggning, hur inläggning går till och efterkontroll.
- Hur och av vem PICC-line kommer att handhas.
- Hur patienten ska sköta sin personliga hygien. Patient kan duscha utan extraskydd över PICC-line om förbandet är tätt över insticksställe och fästanordning.
- Patienten ska kontakta vårdgivare om rodnad, smärta, klåda eller vätske-/blodläckage under förbandet samt vid smärta, tyngdkänsla eller annat problem i arm där PICC-line sitter.
- Var och till vem patienten kan vända sig med frågor.
Förberedelser
Tänk på följande:
- Patienten behöver inte vara fastande inför inläggning av PICC-line. Använder patienten antikoagulantia behöver pågående behandling inte avbrytas eftersom insticksstället är perifert.
- Kontroll av blodvärden är vanligtvis inte nödvändig inför inläggning av PICC-line, rådgör vid behov med ansvarig läkare. Var extra uppmärksam vid känd trombocytopeni.
- Se till att patienten har rena kläder och gärna renbäddad säng om hen är inlagd på vårdavdelning och själva inläggningen av PICC-line sker då patienten ligger i sin säng.
- Kontrollera eventuella allergier.
- För mer information, läs mer i Vårdhandbokens texter om huddesinfektion.
Inläggning
Varje invasivt ingrepp med införande av kroppsfrämmande material innebär risk för kolonisering med mikroorganismer och klinisk infektion. Inläggning av centralvenös infart ska därför genomföras sterilt, läs mer om det i Vårdhandbokens texter om Ren och steril rutin utanför operationsenheter. Övrigt handhavande ska utföras med aseptik teknik [1,2]. Munskydd, operationsmössa, steril rock och sterila handskar ska användas.
Huddesinfektion utförs enligt Vårdhandbokens avsnitt om huddesinfektion.
Inläggning med ultraljud och modifierad seldingerteknik
Tänk på följande:
- Ven i överarmen identifieras med ultraljud, en tunn kanyl förs in i kärlet och en ledare förs in i kanylen. Därefter dras den tunna kanylen ut.
- Lokalbedövning läggs vid instickstället innan den tunna kanylen förs in i kärlet eller innan nästa moment.
- Ett ytligt snitt görs i huden och en splithylsa med dilatator förs in i kärlet, över ledaren. Ledaren och den inre delen av splithylsan dras sedan ut och PICC-line förs in i kärlet genom splithylsan.
- Innan katetern får användas ska korrekt kateterspetsläge bekräftas. Detta kan göras med lungröntgen alternativt intravasalt EKG i samband med inläggning. Intravasalt EKG används allt oftare som ett alternativ till röntgen/genomlysning vilket besparar patient en röntgenundersökning [12,13].
- Ett kateterspetsläge i nedre delen av vena cava superior vid eller i övergången till höger förmak bör eftersträvas inför långtidsanvändning eller vid tillförsel av vävnadstoxiska läkemedel [1,2].
- Katetern fixeras med anpassad fästanordning och suturtejp samt täcks av ett transparent högpermeabelt förband [3].
Rutiner efter inläggning
Röntgenutlåtandet om kateterspetsens läge ska bedömas, eventuellt åtgärdas och dokumenteras innan katetern får användas. Detta görs av läkare alternativt sjuksköterska som fått denna uppgift delegerad.
Röntgenkontroll av kateterläge utförs om intravasalt EKG inte gett svar på kateterläge vid inläggning. Det kan inträffa om patient har förmaksflimmer, pacemaker eller det av annan anledning är svårt att få ett intravasalt EKG.
Korrigering av kateterläge utförs av inläggande sjuksköterska alternativt patientansvarig sjuksköterska. Exempel på röntgenutlåtande och åtgärd:
- Ett för högt läge. Om kateterspetsen ligger högt upp i vena cava superior eller i vena subclavia kan det innebära ökad trombosrisk och läkare får göra en individuell bedömning om katetern ska bytas ut eller inte.
- Ett för djupt spetsläge. Katetern ligger med spetsen ner i höger förmak och kateterläge korrigeras genom att katetern dras ut så att spetsen hamnar i höjd med ingången till höger förmak. Röntgensvar ger svar på hur många centimeter katetern behöver dras ut.
- En kateter som åkt ut får aldrig föras in i kärlet igen. Har katetern åkt ut kan läget inte korrigeras utan bara kontrolleras och ställningstagande till om katetern ska vara kvar eller tas bort görs av läkare beroende på hur mycket katetern åkt ut.
En liten blödning kan uppstå vid insticksstället, vanligen under de första två dygnen. Ett tryckförband, kompress, läggs vid behov över insticksstället vid inläggning av PICC-line, kompressen tas bort vid nästkommande omläggning. Studier rekommenderar att om kompresser täcker insticksställe bör förband bytas inom 2 dygn för att insticksställe ska kunna inspekteras [3,10].
Överrapportering sker av den som lagt in PICC-line till den vårdgivare som ska ta över ansvaret för fortsatt hantering och skötsel.
Patient som går hem med PICC-line informeras om vad hen ska vara uppmärksam på och när kontakt med vårdgivare ska ske. Skriftlig information lämnas till patienten med uppgifter om PICC-line, dess skötsel samt kontaktinformation. Läs mer vid avsnittet Patientinformation.
Märkning av infartsväg
Intravasala katetrar ska vara märkta så att tvekan inte kan uppstå beträffande deras ändamål. Fäst etiketten runt katetern om möjligt. För att få enhetlig, enkel och tydlig märkning använd vit etikett med svart text och märk med utskriven text "Perifert inlagd central venkateter". Märkning är speciellt viktig om patienten har fler än en in- eller utfartsväg. På förbandet anges PICC-line samt datum för omläggning. Längd på katetern dokumenteras på förbandet och/eller i journalen enligt lokala anvisningar. Läs mer om märkning i Vårdhandbokens texter Märkning av in- och utfartsvägar.