Andra mätmetoder
Doppler
Vid mycket låga blodtryck och hos en patient i chock kan det vara svårt att höra pulsvågorna i kärlen med stetoskop. Man kan då använda en dopplermätare istället.
Gör så här:
- Sätt på blodtrycksmanschetten som vanligt.
- Placera dopplerproben över till exempel a.brachialis. Använd kontaktgel mellan probe och hud. Pulsljuden förstärks via dopplermätaren ut i rummet.
- Pumpa upp manschetten tills ljuden upphör och släpp sedan ut luften som vanligt.
- Det systoliska blodtrycket avläses på blodtrycksmanschettens manometer när pulsljuden återkommer. Det diastoliska blodtrycket går ej att avläsa med hjälp av doppler [6].
Automatiska blodtrycksmätare
Automatiska blodtrycksmätare används ofta vid hemblodtrycksmätning men är även vanligt förekommande vid mätningar som görs på sjukvårdsinrättningar.
Precis som vid manuell blodtrycksmätning är det viktigt att mättillfället standardiseras så långt det är möjligt [4,5].
Mätarna består av en blodtrycksmanschett, luftslang och mätdosa med display och mäter blodtrycket med en så kallad oscillometrisk metod. Detta innebär att mätenheten, via luftslangen som är kopplad till manschetten, registrerar de variationer i blodtrycket som uppstår vid varje hjärtkontraktion. När luften töms ur manschetten uppmäts ett medelartärtryck. Utifrån detta beräknas det systoliska och diastoliska blodtrycket. Endast validerade och kalibrerade mätare ska användas [6].
Automatiska mätare ansågs tidigare vara mindre tillförlitliga vid rytmrubbningar som till exempel förmaksflimmer eller frekventa extraslag. Studier har dock visat att blodtrycksmätare med automatisk mätning stämmer väl överens med de resultat som fås vid manuella mätningar. Det finns också ett flertal modeller av automatiska mätare som känner av och varnar vid oregelbunden hjärtrytm så att patienten uppmärksammas på detta [4].
Ambulatorisk blodtrycksmätning (ABTM)
Ambulatorisk blodtrycksmätning (ABTM) är vanligt vid utredning och diagnostik av hypertoni. Under 24 timmar görs upprepade blodtrycksmätningar som speglar patientens normala levnadssätt och visar blodtryckets variation relaterat till patientens aktivitet, arbete och sömn [4,5].
Blodtryckets dygnsmedelvärde och speciellt dess variation under dygnet, återspeglar bättre riskerna för kardiovaskulära komplikationer och organskador än om blodtrycket mäts på traditionellt sätt. Ett högt blodtryck nattetid ger ökad risk för följdsjukdomar som till exempel diabetes, hjärtsvikt och arterioskleros. ABTM är ett tillförlitligt sätt att fånga upp dessa patienter. Även vid osäkra mätningar som gjorts på sjukhus eller mottagning kan ABTM vara en användbar metod för att utesluta hypertoni. Till exempel vid misstänkt vitrockshypertoni, se avsnittet om möjliga felkällor vid blodtrycksmätning [4,5,8].
Mätningarna görs med en automatisk blodtrycksmätare som är kopplad till en manschett vars storlek anpassats efter omfånget på patientens överarm. Armen ska så långt det är möjligt hållas rak och stilla när mätningen utförs. Patienten kan delta i vanliga aktiviteter men inte överanstränga sig under det dygn som mätningen pågår. Följsamhet till mättekniken är av stor vikt för att få ett rättvisande resultat. Patienten uppmanas att skriva dagbok över aktiviteter, läkemedelsintag, sömn, speciella händelser med mera under det dygn som mätningen pågår [5].
För att få ett representativt värde från dygnets alla timmar tas ett blodtryck två till tre gånger per timme. Utifrån dessa värden beräknas sedan ett medelblodtrycksvärde över dygnet. Gränsen för hypertoni vid ABTM är dygnsmedelvärde 130/80 mmHg, dagtid 135/85 mmHg och nattetid 120/70 mmHg [4].
Rengöring av material
Använt material ska rengöras enligt tillverkarens anvisning. Verksamheten ska definiera hur regelbunden rengöring av utrustning som delas mellan patienter/vårdtagare ska utföras. Vid eventuell förorening av kroppsvätskor gäller som alltid punktdesinfektion enligt lokal rutin.