Olika EKG-avledningar

Vid registrering av vilo-ekg används rutinmässigt 12 avledningar, varav sex extremitetsavledningar och sex bröstavledningar. Varje avledning mäter elektriska potentialskillnader mellan en positiv och en negativ elektrod/referenselektrod. Den positiva elektroden anges som explorerande (undersökande) elektrod och man kan tänka sig att man "tittar" på hjärtat från detta håll.

I bipolära avledningar används en negativ elektrod medan man vid unipolära avledningar använder sig av en referenselektrod, som fås genom sammankoppling av två eller tre avledningar.

Extremitetsavledningar

Extremitetsavledningar mäter både unipolärt och bipolärt. På höger ben kopplas den elektrod som fungerar som jord [1-6].

Unipolära extremitetsavledningar fås när en positiv extremitetselektrod kopplas ihop med en negativ referenselektrod.

• Avledning aVR: Höger arm (explorerande elektrod) mot referensen (vänster arm och ben sammankopplade).
• Avledning aVL: Vänster arm (explorerande elektrod) mot referensen (höger arm och vänster ben).
• Avledning aVF: Vänster ben (explorerande elektrod) mot referensen (höger och vänster arm).

Bipolära extremitetsavledningar registrerar en potentialskillnad mellan två elektroder.

• Avledning I: Vänster arm (gul, positiv) mot höger arm (röd, negativ).
• Avledning II: Vänster ben (grön, positiv) mot höger arm (röd, negativ).
• Avledning III: Vänster ben (grön, positiv) mot vänster arm (gul, negativ).

Avledningskombinationer presenteras i Sverige sedan 1970-talet enligt det så kallade Cabrera-systemet (som polvänder aVR till -aVR). Detta innebär att extremitetsavledningar visas i ordningen aVL, I, -aVR, II, aVF och III, vilket bildar en naturlig följd för granskning av hjärtats elektriska aktivitet från skilda riktningar i frontalplanet.

Bröstavledningar

De vanligaste bröstavledningarna är unipolära (prekordialavledningar). På vuxna registreras V1-V6, på barn upp till 10 år V4R, V1, V2, V4, V5, V6.

Den positiva elektroden utgörs av V1-V6 som kopplas på bröstkorgens yta, medan den negativa referenselektroden utgörs av den så kallade Wilsonelektroden. Wilsoneletroden består av en sammankoppling av extremitetsavledningarna aVR, aVL och aVF till en tänkt referenspunkt centralt i bröstkorgen. Således registreras elektriska potentialskillnader mellan en punkt centralt i bröstkorgen ut mot bröstkorgens yta. Det innebär att bröstavledningarna mäter depolarisationsförloppet i transversalplanet.