• Du har valt: Skåne

I samband med akut och postoperativ smärta ska patienter erbjudas självskattning av smärtintensitet. Skattningsskalan ska vara validerad, enkel att förstå och lätt att använda för den enskilde patienten.

Valet av skala anpassas utifrån patientens specifika önskemål, situation, förmåga och behov. Det finns ingen enskild smärtskattningsskala som är standard. Skalorna nedan har god klinisk relevans under förutsättning att patientens skattning ligger till grund för mätningen [8]. 

Rekommenderade endimensionella skalor för självskattning av smärtintensitet är

  • numerisk skala
  • visuell analog skala
  • verbal beskrivande skala.

Vid mer komplicerade smärttillstånd då planerad smärtlindring är otillräcklig räcker det inte att erbjuda patienten att skatta sin smärtintensitet. Då kan en mer omfattande utvärdering av smärta behövas utifrån exempelvis en psykisk, emotionell, social och existentiell dimension.

Numerisk skala - NRS

Numerisk skala (NRS) innebär att patienten skattar sin smärtintensitet mellan

  • 0=ingen smärta  
  • 10=värsta tänkbara smärta

Patienten kan ange siffran muntligt, markera siffran på en linjal eller sätta ett kryss i ett formulär. Eftersom NRS inte kräver ett verktyg är den användbar i all form av överrapportering.

Bild som visar numerisk skala smärtskattning
Numerisk skala (NRS).

Visuell analog skala - VAS

Visuell analog skala (VAS) är en skala där självskattningen görs på en 10 cm lång linje. Patienten anger sin smärtintensitet antingen med ett kryss utmed en 10 cm lång linje eller genom att flytta en rörlig markör mellan ändpunkterna "ingen smärta” (0) och ”värsta tänkbara smärta” (10). Angiven smärta avläses sedan med hjälp en linjal alternativt på VAS-stickans baksida som visar en graderad skala.

Bild som visar visuell analog skala för smärtskattning
Visuell analog skala (VAS).

Verbal beskrivande skala

En del patienter beskriver hellre sin smärta med ord än med siffror. Då kan patienten erbjudas att skatta sin smärta med hjälp av en verbalt beskrivande skala.

Den verbala smärtskalan i McGills frågeformulär har sex svarsalternativ med beskrivande ord för smärtintensitet [11]. De översatta orden ligger nära vardagligt svenskt språkbruk [12]. Vid dokumentation kan skalans ord anges med jämna siffror (0-10) om vald skala samtidigt dokumenteras. Observera att alla personer inte lägger orden i samma ordning. Vid skattning ska alla ord presenteras för patienten.

Sexgradig skala

0  - Ingen

2  - Lindrig

4  - Obehaglig

6  - Besvärlig

8  - Fruktansvärd

10 - Outhärdlig

Skalor för barn

Ett barns självrapportering av smärta anses vara mest tillförlitlig. Barn kan från 4 års ålder skatta sin smärta med hjälp av en ansiktsskala utvecklad för barn [13]. Att använda en skala med neutrala ansikten utan tårar kan vara fördelaktigt, speciellt för de små barnen [14]. Barn från cirka 5 års ålder kan använda VAS och barn från cirka 8 år med matematisk förståelse klarar att använda NRS [13,15].

Ansiktsskalan

I ansiktsskalan Faces Pain Scale revised  (FPS-r) får barnet peka på det ansikte som visar hur ont det gör just nu. Berätta för barnet att det vänstra ansiktet visar ”inget ont” och sedan att de andra ansiktena visar allt mer ont. Det högra visar ”väldigt mycket ont”. På ansiktsskalans baksida avläses barnets skattning med jämna siffor från 0–10. Observera att de mindre barnen huvudsakligen fokuserar på de yttersta ansiktena. Skalstegen dokumenteras med den siffra som motsvarar angivet ansikte [13,16]. FPS-r är även validerad för vuxna med kognitiv svikt [17].

Ansiktsskala "The faces Pain Scale". Siffrorna visas inte för barnet. PAIN 2001; 93:173-183; Publicerat med tillstånd av IASP®

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan