• Du har valt: Uppsala län
Vård och bemötande vid psykisk ohälsa

Bedömning vid psykisk ohälsa

Vid bedömning av en persons psykiska status är det viktigt att vara uppmärksam på vad som kan observeras och att våga ställa frågor, även de som kan kännas svåra. Det är framför allt viktigt att lyssna på vad personen framför dig, själv har att berätta. Personens berättelse kan ibland behöva kompletteras med information från närstående, personal vid boende eller personlig assistent, framförallt för personer med kommunikationssvårigheter.

Kom ihåg att det krävs ett samtal tillsammans med personen, inte bara att bocka av punkter på en checklista. Läs mer på sidan om att möta en person med psykisk ohälsa.

Anamnes

Precis som vid alla nya möten med en person är det viktigt att ta en anamnes som innefattar såväl somatisk som psykiatrisk sjukdom samt behandling. Vilka tidigare vårdkontakter finns? Finns det en historia om psykisk ohälsa tidigare hos personen eller inom familjen?

Psykiskt status

Psykiskt status är en del av bedömningen vid mötet med en person med psykisk ohälsa men också en viktig del vid diagnostik inom specialistpsykiatrisk vård. Flera av dessa områden nedan är viktiga att ta med vid bedömningen i mötet med en person med psykisk ohälsa.

Personens yttre

Hur är personens klädsel relaterat till exempelvis årstiden och verkar personen sköta sin hygien?

Vakenhet och orientering i tid och rum

Hur upplevs personen i samtalet? Är hen vaken och alert eller trött och svår att hålla kontakt med? Kan personen orientera sig i tid och rum, det vill säga vara medveten om vilken tid på dygnet det är, och på vilken plats och i vilken situation personen befinner sig?

Formell och emotionell kontakt

Kan personen föra ett samtal och svara adekvat på frågorna och är det emotionella gensvaret och attityden rimlig i förhållande till situationen. Detta kan ses både genom vad som sägs liksom genom kroppsspråk, ansiktsuttryck och engagemang.

Mimik och motorik

Hur är personens kropps- och ansiktsuttryck och hur för och rör sig personen i rummet?

Grundstämning

Hur tycks personens stämningsläge vara? Är det neutralt, förhöjt, sänkt eller växlar det? Finns det en irritabilitet? Går det att avleda personen genom att föra in samtalet på något annat?

Suicidtankar

Uttrycker personen tankar eller planer på att ta sitt liv? Det är viktigt att våga ställa frågan och inte vara rädd för att det skulle kunna förvärra situationen. Läs mer på Socialstyrelsens webbplats om att förebygga suicid under Relaterad information.

Somatisk sjukdomsbild


Det är vanligt förekommande med somatisk samsjuklighet hos personer med psykisk ohälsa, särskilt vid allvarlig psykiatrisk sjukdom. Dessutom kan somatiska symtom vara mindre framträdande vid akut psykisk ohälsa. Det är viktigt att uppmärksamma att det som kan uppfattas som psykiatriska symtom kan ha sin grund i somatiska sjukdomstillstånd och läkemedelsbehandling. 

Det är av bägge dessa skäl viktigt med en helhetsbedömning utifrån både psykiatrisk och somatisk problematik. En grundlig somatisk undersökning bör därför genomföras även vid vårdkontakt på grund av psykisk ohälsa. Den bör exempelvis innefatta en bedömning av personens vitalparametrar, se Vårdhandbokens texter om  Undersökning och provtagning.  

Droger och alkohol

Psykiatrisk samsjuklighet är vanligt hos personer med substansbrukssyndrom. Frågor om bruk av alkohol och övriga substanser bör därför ingå i bedömningen. Här kan formulär som AUDIT och DUDIT vara till hjälp. Formulären finns på sidan Relaterad information. 

Våld i nära relationer

Ett annat viktigt område att uppmärksamma är om personen är utsatt för eller riskerar vara utsatt för våld i nära relationer. Personal inom hälso- och sjukvård ska ha kunskap och förmåga att kunna identifiera och fråga om våldsutsatthet. I de aktuella föreskrifterna och allmänna råden finns det skärpta krav på att både upptäcka våldsutsatthet och att identifiera behov av information, råd och stöd. Läs mer om våld i nära relationer på kunskapsguiden, på webbplats Nationellt centrum för kvinnofrid och Socialstyrelsen under Relaterad information. 

Till toppen av sidan