Dränage vid bukabscess
En bukabscess är en avgränsad samling var i bukhålan som uppstår till följd av en infektion eller inflammatorisk process. Bukabscesser kan uppstå i flertalet områden och organ och vara både djupa och ytliga.
Dränering av abscessen är en vanlig behandling. Olika sorters dränage används beroende på var abscessen sitter [1,4].
Djupa bukabscesser
Vid djupa abscesser behöver oftast ett pigtaildränage, en tunn plastkateter, läggas in med hjälp av ultraljud. En pigtailkateter är oftast inte fastsydd utan är låst genom att en tråd spänns i dränaget vilket gör att den ena änden av slangen dras ihop som en knorr och förhindrar att slangen åker ut [4].
Dränagekatetern förankras vanligtvis på huden med ett särskilt fixeringsförband för dränage. Dränaget kopplas sedan via ett kopplingsstycke (förbindelseslang), med eller utan trevägskran, till en uppsamlingspåse [4].
Inläggning av pigtaildränage för dränering av djup bukabscess
Ansvarig läkare bedömer och tar beslut om patienten ska få ett dränage för att dränera en djup bukabscess.
Inläggning av ett pigtaildränage tar cirka 30-45 minuter och görs vanligen i lokalbedövning av röntgenläkare på röntgenavdelning. Med ultraljud lokaliseras den abscess eller vätskeansamling som ska dräneras [4].
Patientförberedelser
Förberedelser inför inläggning av pigtaildränage för dränering av djup bukabscess:
- Informera patienten om indikation och tillvägagångssätt, hur länge dränaget förväntas sitta och om dränaget ska vara kvar efter utskrivning från sjukhus.
- Fråga patienten om överkänslighet eller allergier. Kontrollera dränagets material på förpackningen om patienten är allergisk mot latex, gummi eller silikon.
- Justera vid behov dosen eller gör uppehåll med antikoagulantiabehandling enligt läkarordination [4].
- Fasta 6 timmar före inläggningen eller enligt ordination alternativt lokal anvisning.
- Lägg in perifer venkateter.
- Ta blodprover: blodgruppering, bastest och koagulationsprover, alternativt provtagning enligt lokal anvisning [4].
Lokala anvisningar för patientförberedelser kan finnas eller behöva upprättas inom din verksamhet.
Specifik omvårdnad
Överrapportering
Efter inläggning av dränage är överrapportering viktig så att sjuksköterskan som har ansvar för patienten på vårdavdelning vet hur dränaget fungerar. Särskilt viktigt är det om patienten vårdas på en avdelning där bukdränage inte hör till standardvården.
Vid överrapportering används med fördel kommunikationsmodellen SBAR.
Överrapporteringen ska innehålla information om [6]:
- Typ av dränage som har lagts in.
- Dränagets anatomiska placering och var det mynnar inne i kroppen.
- Hur dränagets anatomiska placering påverkar dränagevätskans förväntade färg, konsistens och lukt.
- Dränagets ordinerade funktion och om det ska vara öppet eller stängt.
- Ordination för spolning, inklusive spolvätska, volym och frekvens.
- Förekomst av förband över dränaget, samt eventuellt läckage av dränagevätska i förbandet.
- Hudens status och utseende i området runt dränaget.
Särskild omvårdnad efter inläggning av pigtaildränage för dränering av djup bukabscess
Patient som fått pigtaildränage för dränering av djup bukabscess behöver observeras och vårdas enligt nedan:
- Dränaget ska vara kopplat till en uppsamlingspåse [4].
- För att förhindra att dränaget täpps igen av tjockt och segt var så ska dränaget vanligen spolas med minst 10 mL Natriumklorid 9 mg/mL tre gånger dagligen. Vid större abscesser behöver dränaget oftast spolas med större mängder Natriumklorid [6].
- De första 48 timmarna efter att dränaget lagts in ska det täckas med ett sterilt förband [6,8]. Om det rinner stora mängder vätska eller var från insticksstället kan dränaget behöva sutureras om eller bedömas på nytt avseende funktion och placering [6].
- Dränaget ska vara fixerat med ett fixeringsförband. Fixeringsförbandet byts var tredje dygn för bedömning och övervakning av huden. Vid retning eller läckage behöver det bytas oftare [4].
Läs vidare på sidorna om omläggning av bukdränage samt om allmänna observationer och komplikationer av bukdränage.
Avlägsnande av pigtaildränage för dränering av djup bukabscess
Avlägsnande av dränage görs efter ordination av läkare. Odling av dränagespetsen behöver inte göras då det inte ger ett tillförlitligt provtagningsresultat [1]. Innan avlägsnande ska patientens smärta bedömas och smärtlindring ges vid behov [9].
Material
Ta också fram:
- sax eller suturkniv
- Natriumklorid 9 mg/mL
- icke-sterila kompresser
- allt-i-ett förband med transparent film och absorberande dyna för sparsam sekretion.
Tillvägagångssätt
Följ också instruktionerna nedan:
- Informera patienten om att dränaget ska tas bort och hur det går till.
- Säkerställ att patienten har en bekväm kroppsställning och är avslappnad.
- Avlägsna förbandet runt dränaget.
- Tvätta med Natriumklorid 9 mg/mL runt insticksstället.
- Lossa dränagets låsmekanism och linda upp tråden [11].
- Klipp eller skär av en av trådarna och mata in tråden genom att massera lätt på dränaget in mot kroppen så att trådarna rör sig inåt [11].
- Dra försiktigt ut dränaget. Om dränaget sitter fast, ta kontakt med ansvarig läkare som får kontakta röntgenavdelningen för att få hjälp att avlägsna dränaget [11].
- Applicera ett förband för mindre mängd sekretion.
- Dokumentera åtgärden i patientens journal.
Film: Avlägsnande av pigtaildränage för dränering av ascites eller djup bukabscess
Undervisningsfilmen visar hur man går tillväga för att avlägsna ett pigtaildränage i sammanhanget dränering av djup bukabscess.
I en vårdsituation ska basala hygienrutiner och ett aseptiskt arbetssätt tillämpas.
Filmen har berättarröst och visas via tjänsten Mediaflow. Om du inte kan se filmen, kontakta din lokala IT support.
Ytliga bukabscesser
Vid ytliga bukabscesser som exempelvis perianalabscesser eller subkutana abscesser, kan ett Penrose-dränage användas. Dessa dränage kan tillverkas av att man klipper av ett finger på en undersökningshandske och öppnar detta längs med sidan. Det finns även fabriksfärdiga produkter.
En liknande variant är Kofferdam-dränage som är ett platt gummiband som förs in i abscesshålan och kan sutureras fast.
Dränage i ytliga abscesser läggs för att dränera infekterad vätska och för att förhindra att sårkanterna läker ihop för snabbt vilket kan ge upphov till en ny abscess [12].
Inläggning av dränage för dränering av ytlig bukabscess
Ytliga dränage som Penrose- och Kofferdamm-dränage läggs vanligtvis in av kirurg i samband med operation.
Dränaget läggs genom huden mot ett område subkutant eller in i bukhålan för att dränera sårvätska. Dränaget sutureras vanligen inte på huden, men vid dränering in i bukhåla sätts en säkerhetsnål på dränaget för att förhindra att det åker in i buken. Om dränaget sitter på buken sätts ofta en dränagepåse över dränaget där vätska kan samlas upp [12].
Inga specifika patientförberedelser krävs då beslut om inläggning tas under operationen.
Postoperativt ska patienten informeras om dränaget, dess indikation och hur länge dränaget förväntas sitta.
Specifik omvårdnad
Överrapportering
Efter inläggning av dränage är överrapportering viktig så att sjuksköterskan som har ansvar för patienten på vårdavdelning vet hur dränaget fungerar. Särskilt viktigt är det om patienten vårdas på en avdelning där bukdränage inte tillhör standardvården.
Vid överrapportering används med fördel kommunikationsmodellen SBAR.
Överrapporteringen ska innehålla information om [6]:
- Typ av dränage som har lagts in.
- Dränagets anatomiska placering och var det mynnar inne i kroppen.
- Hur dränagets anatomiska placering påverkar dränagevätskans förväntade färg, konsistens och lukt.
- Dränagets ordinerade funktion och om det ska vara öppet eller stängt.
- Förekomst av förband över dränaget samt eventuellt läckage av dränagevätska i förbandet.
- Hudens status och utseende i området runt dränaget.
Särskild omvårdnad efter inläggning av dränage för dränering av ytlig bukabscess
Perianala dränage sitter oftast tills de åker bort av sig själv. Vid perianala abscesser är det viktigt att spola med duschstråle morgon och kväll samt efter avföring för att hålla det infekterade området så rent som möjligt.
Läs vidare på sidorna om omläggning av bukdränage samt om allmänna observationer och komplikationer av bukdränage.
Avlägsnande av dränage för dränering av ytlig bukabscess
Avveckling av dränage görs efter ordination av läkare. Odling av dränaget behöver inte göras då det inte ger ett tillförlitligt provtagningsresultat [1]. Innan avveckling ska patientens smärta bedömas och smärtlindring ges vid behov [9].
Material
Ta också fram:
- sax eller suturkniv
- Natriumklorid 9mg/mL
- osterila kompresser
- förband för riklig mängd sekretion.
Tillvägagångssätt
Följ också instruktionerna nedan:
- Informera patienten om att dränaget ska tas bort och hur det går till.
- Avlägsna eventuellt förband runt dränaget.
- Tvätta med Natriumklorid 9 mg/mL runt dränagets insticksställe [10].
- Klipp upp och avlägsna eventuell hudsutur som gör att dränaget sitter fast.
- Dra försiktigt ut dränaget.
- Applicera ett förband för riklig sekretion då det ibland kommer en del sårvätska efter avlägsnandet.
- Vid läckage kan dränagehålet läggas om med absorberande förband. Ibland behöver en dränagepåse fästas över hålet tills dess att det slutat rinna.
- Dränagehål efter incision av perianalabscess ska inte läggas om, dock kan kompresser eller binda behövas eftersom fortsatt sekretion är förväntad.
- Dokumentera åtgärden i patientens journal.

