• Du har valt: Skåne
Transfusion av blodkomponenter

Transfusion och kontroller

Förberedelser av blodenhet inför transfusion

 

Erytrocytkoncentrat samt flytande och färskfryst plasma

Erytrocytkoncentrat liksom flytande och färskfryst plasma kopplas till transfusionsaggregat med 200 micron(µm)filter.

Transfusionsaggregatets droppkammare och slang fylls enligt tillverkarens bruksanvisning.

Koppla blodkomponenten med leukocytfilter om patienten har ordinerats detta och det inte har gjorts vid blodcentralen.

Transfusion kan ges utan förvärmning. Koppla till blodvärmare när så har ordinerats. Följ instruktionerna för blodvärmaren.

Trombocytkoncentrat

Trombocytkoncentrat transfunderas med aggregat med 200 micron(µm)filter enligt tillverkarens bruksanvisning. En visuell kontroll av att trombocytkoncentratet innehåller fungerande trombocyter kan göras genom att påsen hålls upp mot ljus. Trombocyterna kan ses som vita slöjor, "änglahår", i vätskan. Om trombocytkoncentratet har legat stilla bör det vaggas försiktigt några gånger innan det kopplas till patientens infart.

Transfusionstider

Den ansvariga läkaren ordinerar transfusionstiden som anpassas efter patientens hjärtkapacitet, kroppsyta med mera. Vid livshotande tillstånd kan blodkomponenten ges med en övertrycksanordning som blodtrycksmanschett som anbringas utanpå påsen.

Erytrocytkoncentrat, flytande och färskfryst plasma bör ha transfunderats inom fyra timmar från det att de har tagits ur kylförvaring. Andra transfusionstider kan anvisas från den utlämnande blodcentralen.

Trombocytkoncentrat ges under cirka 30 minuter om inte volymen är för stor i förhållande till patientens kroppsyta och hjärtkapacitet.

Kontroller före transfusionen

Informera patienten om provtagningen och den förestående transfusionen. Blodkomponentens transfusionsdokument ska finnas till hands vid transfusionen.

Infartsvägen

Kontrollera att den intravenösa infartsvägen fungerar genom att

  • spola med steril Natriumklorid 9 mg/mL för injektionsbruk
  • höra efter att patienten inte upplever obehag eller smärta
  • inget läckage kan upptäckas.

Patientens identitet

Kontrollera patientens identitet:  

  • Låt patienten uppge sitt namn och personnummer och/eller jämför med patientens identitetsband. I öppenvård sker kontroll mot patientens identitetshandling. Patientens muntligen uppgivna identitetsuppgifter får användas, om de bedöms vara tillförlitliga. På vissa enheter förekommer elektronisk identifiering av patienten gentemot blodprodukten, följ lokala anvisningar.
  • Jämför patientens identitet med blodkomponentens transfusionsdokument.

Blodenheten

Kontrollera blodenheten genom att se till att

  • patientens blodgrupp är förenlig med blodkomponentens blodgrupp
  • hållbarhetstiden inte har överskridits
  • blodenhetens ISBT-nummer stämmer med medföljande transfusionsdokument 
  • förenlighetsprövningen är godkänd för erytrocytkoncentrat. Patientansvarig läkare kan ha godkänt avvikelser
  • blodenhetens uppgifter om blodkomponenten och dess särskilda egenskaper stämmer överens med ordinationen, till exempel att blodkomponenten  specialbehandlats (filtrerats, bestrålats) och att blodenheten innehåller den blodkomponent som ordinerats, exempelvis trombocyter
  • tappningsnummer eller personnummer överensstämmer med transfusionsjournal eller följesedel vid riktad transfusion eller autologtransfusion
  • hemolys, koagel, missfärgning, grumlighet eller läckage inte förekommer.

Vem kan ge till vem?

De här kombinationerna är möjliga inom AB0-systemet:

  • A kan ge erytrocyter till A och AB.
  • 0 kan ge erytrocyter till alla blodgrupper.
  • B kan ge erytrocyter till B och AB.
  • AB kan ge erytrocyter till AB.

Motsatt förhållande gäller vid transfusion av plasma.

Se bild nedan.

Bild som visar transfusion blodgrupper

De här kombinationerna är möjliga inom Rh-systemet:

Rh+ kan ge blod till Rh+.
Rh- kan ge blod till Rh+ och Rh-. 

Kontroller under transfusionen

Övervakning och kontroller under transfusion:

  • Observera patientens reaktioner under transfusionen genom att se och lyssna om hen uppvisar någon förändring. Jämför med tidigare erfarenheter av transfusioner om patienten har några sådana och kan uppge detta.
  • Mät puls och blodtryck om patienten blir orolig eller beskriver obehag av något slag.
  • Kontrollera urinens mängd och färg om patienten upplever smärta, är orolig eller uppvisar chocksymtom.
  • Kontrollera transfusionshastigheten.
  • Kontrollera den intravenösa infartsvägen så att inte transfusionen går extravasalt eller att läckage uppstår i kopplingarna.
  • Övervaka även patienten med tanke på övervätskning.

Övervakning av patienten sker fortlöpande av befattningshavare som har utbildning för och är bedömd som kompetent för uppgiften. Vid transfusion i hemmet ska en sjuksköterska finnas hos patienten hela tiden.

Vid alla transfusioner ska särskild akututrustning finnas tillgänglig och kunna användas vid akuta reaktioner. Akututrustning och handlingsplan görs i enlighet med direktiv från medicinskt ansvarig vid vårdenheten.

Dokumentera reaktioner och eventuella åtgärder i journalen.

Efter avslutad transfusion

Koppla loss transfusionsaggregatet från patienten. Låt en liten mängd av blodkomponenten finnas kvar i slangen. Påse och aggregat bör sparas i 4 timmar och om möjligt i kyl. Kvarvarande mängd av blodkomponenten och påsen kan komma att behövas för kontroll vid transfusionsreaktion.

Patienten övervakas under transfusionen och den närmaste tiden efteråt avseende transfusionskomplikationer såsom frossa, klåda, urtikaria, ansiktsrodnad, feber, oro, ångest, bröstsmärta, ryggsmärta, takykardi, blodtrycksfall, röd urin med mera.

Övervakningen kan övertas av någon annan kompetent befattningshavare än sjuksköterska och läkare.

Regionala tillägg finns, men inte för ditt val

Dokumentation av transfusion

Transfusionsdokumentet kan sparas i patientens pappersjournal eller inskannas. På transfusionsdokumentet klistras blodkomponentens ISBT-etikett med blodkomponentens produktidentitet som bland annat innehåller tappningsnummer, typ av blodkomponent, blodgrupp samt vilken blodcentral som lämnat ut produkten. Via ISBT-etikettens nummer kan även återspårning till givaren göras.

Dokumentation av transfusion: 

  • Transfusionsdokumentet där ISBT-etikett från given blodkomponent klistras fast. Notera tidpunkt när transfusionen påbörjats och avslutats. Signera dokumentet. Eventuella transfusionsreaktioner noteras.
  • Avvikelser som till exempel om transfusion av blodenhet utförts trots att förenlighetsprövning inte visat överensstämmelse.
  • Uppkomna biverkningar eller skador på blodpåse samt vidtagna åtgärder noteras i journalen.

Återrapportering till blodcentral

Återrapportering av slutanvändning för blodenhet ska göras till utlämnande blodcentral. Detta kan göras digitalt till vissa blodcentraler. Observera att även om bara några droppar givits till patienten räknas detta som ”slutanvändning”. Återrapportering bör ske i nära tidsmässig anslutning till transfusionen.

 

Åtgärder vid negativ händelse

Följande åtgärder vidtas vid händelse:

  • Underrätta ansvarig läkare.
  • Underrätta utlämnande blodcentral.
  • Allvarlig reaktion eller händelse ska anmälas.
  • Verksamhetschefen ska anmäla om skada har uppstått på blodpåse eller om det är fel på märkning eller i bifogad dokumentation.
  • Om en patient drabbas eller riskerar att drabbas av skada av transfusion ska anmälan göras enligt lex Maria.
  • Patienten underrättas.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan