Komplikationer

Mekanisk flebit i överarmen

Mekanisk flebit förekommer ytterst sällan efter ultraljudsledd inläggning av PICC-line i överarmen [32]. Första veckan efter inläggning av PICC-line kan patienten få en retning från blodkärlets insida, mekanisk flebit. Symtomen kan vara smärta, svullnad, rodnad eller värmeökning i överarmen på den sida där PICC-line lagts in. Den som lägger in PICC-line bör instruera patienten att det kan förebyggas genom att applicera mild värme på överarmen 3-4 gånger dagligen den första veckan.

Smärtlindring med exempelvis paracetamol eller NSAID kan också behövas och ordineras av läkare. NSAID-gel kan vid behov appliceras lokalt på överarmen. Infektion är ovanligt, men måste alltid uteslutas som differentialdiagnos.

Vid kvarstående flebit/tromboflebit trots upp till en veckas värmebehandling, görs det i samråd med ansvarig läkare en individuell bedömning av besvärens grad, trombosmisstanke och patientens behov av att ha katetern kvar. Katetern kan användas trots mekanisk flebit.

Var alltid uppmärksam på läckage från yttre delen av PICC-line eller vid insticksställe vid injektion/infusion. PICC-line kan skadas så att det blir ett litet hål på katetern. En orsak kan vara att katetern legat vikt under bandaget. Vissa PICC-line kan repareras om de skadas i sin yttre del, går inte det måste katetern tas bort. En kateter som läcker får inte användas. Kontakta PICC-line ansvarig sjuksköterska för hjälp.

Det finns flera möjliga orsaker till att det kan vara svårt att aspirera blod ur eller att injicera/infundera i en centralvenös infart.

Mekaniska orsaker

Uteslut mekaniska orsaker genom att kontrollera att:

• inte avstängningsklämmor och trevägskranar är stängda
• infusionsslangen inte är knickad
• injektionsmembranen fungerar.

Röntgenkontroll, eventuellt med kontrast, kan behövas för att kontrollera läge och funktion på katetern.

Kateterspetsen ligger an mot kärlväggen

Stopp kan även bero på att kateterspetsen ligger an mot kärlväggen. Prova att åtgärda det genom att spola och aspirera samtidigt som:

• patienten vrider på huvudet, sträcker på halsen, provar olika sidolägen, sitter, står eller ligger ned plant på rygg
• patienten hostar, djupandas, krystar, lyfter armen på den sidan där hen har PICC-line
• spola med ytterligare 20–40 mL Natriumklorid 9mg/mL om det går, utan att forcera vid motstånd.

Fibroblastbeläggning/-strumpa

En vanligt förekommande komplikation för alla centravenösa infarter är fibroblastbeläggning som kan finnas runt kateter och kateterspets. Tecken på detta är att det går att injicera/infundera men inte att aspirera i infarten. Fibroblastbeläggning kan verifieras med kontraströntgen [3].

Åtgärd:

• Trombolysbehandling enligt lokala rutiner och på läkarordination [2].

Fettocklusion orsakad av parenteral nutrition

Tecken på fettocklusion är tilltagande svårigheter att injicera/infundera och aspirera.

Åtgärd:

• Steril Etanol 40–70 % kan användas för att lösa upp fett [2].
• Etanol är skadligt för polyuretan som är det vanligaste katetermaterialet i PICC-line och ska därför användas med försiktighet och endast efter ordination av läkare och enligt katetertillverkarens anvisningar.

Läkemedelsutfällning i katetern om inkompatibla läkemedel blandas

Läkemedelsutfällning i katetern om inkompatibla läkemedel blandas. Tecken på läkemedelsutfällning är svårigheter att injicera/infundera och aspirera.

Åtgärd:

• Instillation av natriumhydroxid eller saltsyra i katetersystemet, beroende på läkemedlets surhetsgrad [2]. Behandling endast efter ordination av läkare.

Symtom på kateterrelaterad överarmstrombos kan vara:

• ödem i arm, skuldra, nacke eller ansikte
• rodnad och smärta över kärl där PICC-line sitter
• vidgade vener i armveck, överarm, skuldra och hals
• missfärgning av hand och arm som tecken på försämrad cirkulation.

Symtom, som ibland kan vara diskreta, är beroende av trombosens utbredning. Vid ovanstående symtom och misstanke om kateterrelaterad överarmstrombos konsulteras behandlande läkare.

Behandling med antikoagulantia ges enligt lokala riktlinjer och efter läkarordination. Katetern kan ofta sitta kvar, om patienten har behov av den [2,33]. Den bör dock avlägsnas vid progress av trombos trots antikoagulantiabehandling [11,34]. Hos patienter med cancersjukdom har randomiserade studier visat att PICC-line är en oberoende riskfaktor för kateterrelaterad djup ventrombos [35-44,46].

Lungemboli relaterat till PICC-line är ovanligt. Symtom på lungemboli kan vara:

• nytillkommen eller ökad andfåddhet
• bröstsmärtor som kan vara andningsrelaterade
• hjärtarytmi inte sällan förmaksflimmer
• i enstaka fall yrsel och svimning, ofta i kombination med subfebrilitet.

Vid misstanke om lungemboli och/eller symtom enligt ovan kontaktas ansvarig läkare.

En centralvenös infart, såsom en PICC-line, innebär en infektionsrisk. En noggrann aseptik vid inläggning och handhavande minskar infektionsrisken [18]. 

Bakterier binds lätt till katetermaterial och det fibrin som ofta täcker kateterns yta. Lokal infektion i en centralvenös infart orsakas oftast av Staphylococcus aureus eller koagulasnegativa stafylokocker exempelvis Staphylococcus epidermis. Båda förekommer på huden och kan föras in vid inläggning, injektion eller infusion. Bakterier kan också föras in längs kateterns utsida via insticksstället [10]. Bakterier som kommer in i blodomloppet via insticksställe/kateter kan leda till systemisk infektion, sepsis.

Var observant på infektionssymtom enligt nedan.

Lokal infektion

Rodnad, svullen och/eller öm hud omkring insticket. Var eller vätskebildning från insticksstället [6,10].

Vid misstanke om lokal infektion ska ansvarig läkare konsulteras. Vid lokal insticksinfektion kan oftast katetern behållas och infektionen behandlas framgångsrikt med perorala läkemedel.

Systemisk eller generell infektion (sepsis)

Feber och/eller frossa, allmänpåverkan.

Vid misstanke om kateterrelaterad infektion, läs mer vid avsnitt  blodprov och blododling. Infektionsdiagnosen måste ofta baseras på en sammanvägd bedömning av symtom, kliniska fynd och laboratoriedata. God hygien, inte minst handhygien, hos både patient och personal är den viktigaste åtgärden för att förebygga infektion [7,10-11,18,45-46].

Hantera för övrigt infektioner som tros ha samband med PICC-line på samma sätt som infektioner relaterade till andra centralvenösa infarter.

Luftemboli

Vid inandning uppstår ett undertryck i centrala vener. Om en centralvenös infart hanteras felaktigt, till exempel att kranar lämnas öppna, eller vid materialfel, kan luft sugas in i blodbanan och orsaka luftemboli. För kateter med ventilfunktion kan inte luftemboli uppkomma så länge ventil och kateter är hel.

Risk för luftemboli finns även vid inläggning och borttagande av centralvenös infart. En luftemboli kan ge respiratorisk och kardiovaskulär påverkan samt påverka centrala nervsystemet. Var uppmärksam på symtom som andnöd, bröstsmärtor, illamående, svag och hastig puls samt blodtrycksfall och cyanos [2].

Genom att låta patienten ligga ner och sänka sängens huvudända till planläge minskas risken för att luft sugs in i blodbanan.

Åtgärder vid misstanke om luftemboli:

• Stäng infarten. Sätt ett injektionsmembran på PICC-line om sådant saknas.
• Sänk sängens huvudända till planläge.
• Lägg patienten på vänster sida så att eventuell luft stannar i höger kammare.
• Tillkalla ansvarig läkare omgående.
• Övervaka patienten noggrant.

Extravasal injektion eller infusion

Extravasal injektion eller infusion kan uppstå om katetern är trasig och läcker eller om en fibrinstrumpa driver injektionen/infusionen längs kateterns utsida. För att förhindra extravasal injektion/infusion ska alltid kateterns funktion kontrolleras innan läkemedel tillförs. Röntgenkontroll bör genomföras om det råder tveksamheter kring kateterläge eller vid misstanke om hål i katetern.