• Du har valt: Uppsala län
Biopsier

Olika typer

Biopsier kan i princip tas från alla kroppens organ som ett eget ingrepp eller i samband med skopier och operationer. Nedan följer några exempel på vanliga biopsier som utförs inom hälso- och sjukvård.

Biopsi av bröst

Vid utredning av förändringar i brösten kan bröstbiopsi göras för att diagnostisera förändringar i bröstkörteln. Biopsin ger vävnadsfragment för histopatologisk diagnostik. Denna teknik är nödvändig för att kunna säkerställa diagnosen.

Komplikationer vid bröstpunktion

Efter biopsi med en grövre nål känner patienten ibland, under några dagar, smärta och ömhet på punktionsstället. Blåmärke är också vanligt. Komplikationer såsom blödning och smärta ska dokumenteras. Vårdkrävande komplikationer är mycket sällsynta. Om patienten upplever svår smärta i efterförloppet eller om det finns misstanke om en större blödning ska patienten ta kontakt med i första hand den vårdenhet där ingreppet har utförts, närmaste vårdcentral eller akutmottagning.

Punktion av inre organ

Se lokala anvisningar hur kontroller ska följas efter punktion av inre organ.

För att mikroskopiskt undersöka förändringar i inre organ, till exempel bukspottkörtel, lever, njure eller lungsäck, kan man göra biopsi. Dessa biopsier görs ofta med hjälp av ultraljud eller röntgen för att lokalisera förändringen. Patienten ska ofta fasta 4 timmar innan och inför vissa biopsier ska aktuellt svar på blodstatus, PK och APT-tid finnas. Ofta krävs sängläge och/eller puls- och blodtryckskontroller efter utförd biopsi på inre organ, se lokala anvisningar.

Komplikationer vid punktion av inre organ

Blödning

Liksom vid alla punktioner finns det risk för komplikationer i form av blödning. Risken för större blödningar är liten men ökar vid punktion av blodrika organ som levern, liksom då patienten har en ökad blödningsrisk exempelvis på grund av medicinering med blodförtunnande läkemedel.

En inre blödning kan vara svår att upptäcka och ger sig ibland inte till känna förrän efter en viss tid. Därför kan patienten ibland behöva observeras under några timmar, framför allt vid större risk för blödning. Ökande smärta, blekhet, sjunkande blodtryck och stegrad puls är varningssignaler för inre blödning. Sådana symtom kräver alltid akut läkarvård.

Luft i lungsäcken

En inte ovanlig komplikation som kan inträffa vid lungbiopsi är att luft kommer in i lungsäcken, vilket leder till pneumothorax. En mindre mängd luft i lungsäcken leder vanligen inte till några symtom och behöver då inte åtgärdas. Luften försvinner spontant efter några dagar.

Om en större mängd luft har kommit in i lungsäcken leder detta till symtom som hållkänsla i bröstet, försvårad andning och ibland rethosta. Dessa situationer kräver behandling i form av förnyad punktion av lungsäcken med utsugning av luften. För att upptäcka denna komplikation ska patienten kontrolleras med lungröntgen 4 timmar efter punktionen. Om inga komplikationer har uppkommit under de närmaste timmarna efter punktionen är det mycket sällsynt att något inträffar i ett senare skede. För att kunna övervaka eventuella komplikationer efter punktion av inre organ observeras oftast patienten under en viss tid på sjukhuset.

Leverbiopsi

Patienten får äta lätt frukost, alternativt vara fastande beroende på lokala rutiner. Svar på blodstatus, leverstatus, PK och APT-tid ska finnas och blodgruppering vara gjord. Efter undersökningen ska patienten vara sängliggande och puls och blodtryck följs enligt lokala rutiner.

Prostatabiopsi

Vid utredning av misstänkt prostatacancer görs en prostatabiopsi via ändtarmen. Efter undersökningen är blod i urin och sädesvätska vanligt. Det finns också risk för urinvägsinfektion i efterförloppet.

Hudbiopsi

Hudbiopsier kan tas med stans, vilket innebär att man med ett speciellt instrument avlägsnar en mycket liten rund hudbit. På vuxna patienter tas vanligen hudbiopsier med 4 mm i diameter och på barn 3 mm i diameter. Vid små hudförändringar tar man ofta bort hela förändringen. Ingreppet utförs i lokalbedövning som en liten operation. Efteråt lämnas såret öppet med ett torrt förband. Det läker som ett skrubbsår. Vid behov sutureras såret.

Cristabiopsi

Provet tas vid misstanke om blodsjukdom för att analysera de blodbildande cellerna i benmärgen. Biopsin tas från höftbenskammen (crista iliaca). Ofta utförs benmärgspunktion och benmärgsbiopsi vid samma provtagningstillfälle.

Desinfektera punktionsstället och lägg lokalbedövning i huden och ner till höftbenskammen. Ett snitt görs i huden med skalpell eller lancett och en engångs cristabiopsikanyl borras sedan in i höftbenet så att spetsen ligger i benmärgen, varvid en cylinder av spongiöst ben och benmärg skärs ut. Efter provtagningen tejpas snittet med sårtejp och därefter läggs ett förband på punktionsstället.

Komplikationer vid cristabiopsi

Komplikationer är ovanliga, men ibland kan en viss ömhet i punktionsområdet finnas under någon dag efter provtagningen.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan